Aktuellt

Aktuellt 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt
  

Caféträffar hösten 2017
 
Våra caféträffar startar kl. 14.00. Föreläsningen/informationspunkten startar i allmänhet  kl. 15.00 om inget annat anges.

I entréavgiften om 50:- ingår fika.
 
Onsdag den 23 augusti 
Frälsningsarméns lokaler

 
Träff med Elin Magnusson f.d. elitfotbollspelare i KIF Örebro, senare herrfotbollstränare och nu åter i KIF Örebro, som assisterande tränare.

-Hjärtligt välkomna till höstens första program på ÖLIs, säger Sven-Arne Ahlberg. Ni ska straxt få träffa en trevlig person.
 
"Hej!" svarar Göran Gunnarsson. Det åtföljs av hjärtligt skratt från dryga femtiotalet i publiken. Göran finns bakom Sven-Arne försedd med headsetmikrofon för att vara moderator i träffen med Elin.

Publiken har tagit plats i stora salen efter fika i det intilliggande caféet. Dagens fotbollstema har fått en försnacksupptakt med samma tema. Många har tagit del av ÖSK's herrfotbolls presskonferens där ersättaren till avgående Alexander Axén som tränare presenterades. I tidens anda har det kollats på appar, saiter och facebook. Åsikter fram och tillbaka bytes om Axel Kjäll som ansvarig tränare.
 
Sven-Arne påminner om höstens fortsatta program på ÖLIS som skickades ut till alla medlemmar under vecka 33. En extra puff för årets höstresa till Friends Arena den 23 september, där det inkommit trettio anmälningar till dagens datum. -Först till kvarn gäller, påpekar SAA, 800 kr för resa, mat på Hoa-Hoa’s restaurang och entré till GP-finalen i speedway, det är billigt.

Sven-Arne hälsar därmed ordförande Kjell Sunesson fram till mikrofonen.

Kjell redogör för den uppdatering av medlemsregistret som nyligen gjorts. -Det innebar att ett antal som inte betalt medlemsavgift enligt stadgarna har avförts. Vi brukar stolt säga att vi är 850–900 medlemmar. Det stämmer inte längre, mer korrekt är snarast 750.
 
Det är inget konstigt med det, fortsätter Kjell, det är naturliga avgångar m.m., men jag tycker att det skulle vara fint om vi som är aktiva bjuder med någon kompis och gärna hans fru/sambo till någon caféträff. Det vore trevligt om vi kunde komma upp till 850–900 medlemmar igen, avslutar Kjell.

-

Nu plats på scenen för dagens huvudnummer, annonserade Sven-Arne; Elin Magnusson med Göran Gunnarsson som moderator.
Göran inledde med att konstatera; F.d. elitfotbollsspelare, fotbollstränare, lärare och mamma. Hur får du ihop det? Elin konstaterade enkelt: Bra stöd! Göran fick ett leende tillbaka och ett glatt skratt från publiken när han travesterade en gammal klyscha: Bakom varje framgångsrik kvinna står en stark man, eller!? Den glada stämningen kom att prägla hela caféträffen.

Göran frågade hur fotbollen började för Elin. Elin berättade att det började i skolan i Hallsberg, redan då hon var sju år. Det kom  att bli Hallsberg ända tills hon blev femton. Kumla kom att få en ettårig visit när hon gick i nian. Därefter blev det KIF Örebro.

Göran undrade hur det var att komma till KIF med de redan etablerade stjärnorna som t.ex. tvillingarna Hammarström. Elin avslöjade att hon, då hon var åtta år, hade spelat mot Marie och Kristin i Örebrocupen då de spelade i Glanshammar. Jag tyckte Marie var skitbra på allting med bollen redan efter en liten stund i matchen, sa Elin med eftertryck. I andra halvlek ställde hon sig i målet. Det var först efter en stund som jag upptäckte att de var två. Kommentaren gladde publiken. Vi hade ju också kommit att bli lagkompisar i distriktslaget innan jag kom till KIF.
 
Göran noterade att de andra stjärnorna i KIF gick till andra klubbar inte minst Göteborg, men att Elin blev KIF trogen. Jag fick också anbud men ville bara ha korta kontrakt, kommenterade Elin.

Kraftiga applåder följde Görans redovisning av Elins meritlista i KIF, från 2003 i allsvenskan 275 matcher, 30mål och 96 assist.
 

-

Hur var det att få yrvädret Pia Sundhage som tränare 2005, undrade Göran.

-

Ska jag säga det, sa Elin och såg lite lurig ut. Hon kom från Norge då och hon hade tyckt att spelarna var lite tråkiga. Av de 7-8 tränare plus assisterande jag haft är hon bäst. Pia betydde ett uppsving för alla i klubben. Spelare, styrelse ja alla. Hon lockade också till sig bra assistenter. Hon var bra som tränare men också duktig på att delegera.
Triumfen med seger i Svenska Cupen, 2010, var väl en milstolpe, tyckte Göran. Absolut, sa Elin.

Vi fick se en video med klipp från Elins (nr 12) framfart. De snabba fötterna och bollkänslan i vänsterfoten var en njutning att beskåda, tyckte många med undertecknad.
 
Landslaget blev aldrig din hemmaplats, sa Göran. Jag kom med 2013, gjorde ett inhopp mot Brasilien i en träningsmatch. Jag kom med som 31-åring i EM-truppen men fick inte gör något inhopp.
 
Hur ser du på utvecklingen inom damfotbollen i KIF som du varit med om, undrade Göran. Elin konstaterade att de gick från grusplanen i Vivalla till Örnsro vidare till Behrn Arena med dess fina förutsättningar. Dessutom ett gym intill. De bra träningsmöjligheterna var en starkt bidragande orsak till att jag valt att stanna kvar.
 
Din sista match, som spelare, blev i Paris 2015, Champions League. Hemma 1-1, 0-0 i Paris. Hur var det, frågade Göran. Fantastiskt, sa Elin, med en publik på 7000 på hemmaplan. Borta blev vi tillbakatryckta och blev i och med deras mål på bortaplan utslagna. Det var dock många olika känslor inblandade i mötet med Paris. Det var nära i tiden med terrordåden i Paris.

Men senare kom den verkliga sensationen för mig, sa Göran. Du skulle bli tränare för min gamla hembygds fotbollslag, Yxhults herrlag. Hur gick det till? Elin förklarade att en fotbollsbekant, Jörgen Gustavsson, efter en intervju i NA hade undrat om hon kunde tänka sig att vara tränare i Yxhult. Därefter var det Ove Lindqvist, ordförande i föreningen, som ringde och frågade. Två dagar senare ringde han igen, å så var det klart.

Enligt en artikel i tidningen Expressen utsattes du för många sexistiska påhopp och nonchalant bemötande, sa Göran, hur var det? Elin menade att hon inte hade några sådana problem med de spelare som hon tränade. De som hävdat att det skulle vara problem med sju olika nationaliteter i laget, det stämde inte för mig. Jag tror de märkte att jag gjorde mitt bästa och att jag kunde fotboll. Däremot var det ledare i andra lag som låtsades att de inte såg mig när vi var på besök. Det är dock ingenting som jag brytt mig om. Jag har valt att inte lägga energi på det. Vi vann ju dessutom serien.

Avslutningsvis undrade Göran hur det var att vara assisterande tränare i KIF just nu. Elin menade att de var ett bra team med Martin som ansvarig. Laget har haft en tung vår och är nu sist i tabellen. Hon tyckte att baklängesmålen på sistone är en produkt av vårens resultat.

Trots Elins tankar om hur kvällens match på Behrn Arena mot Eskilstuna skulle kunna vinnas kan det konstateras att det slutade 0-1. 

Göran avslutade sitt uppdrag som moderator med att dela ut fribiljetter till kvällens match. Nils-Yngve och Anki fick två som belöning. Nylle hade en gång givit Göran det enda beröm han fått som målvakt i fotboll.

-Det kan ha berott på att jag kastade ut bollen till honom varje gång jag hade fått tag i den.

Applåder och skrattsalvor avrundade därmed Elins och Görans uppskattade framträdande.

Elin fick en förfrågan från Sven-Arne Ahlberg om hon ville tjänstgöra som neutral funktionär vid lottdragningen av lotteriet "halva potten". De två nöjda vinnarna blev Anders Edh och minsann om inte den välförtjänte hedersknyffeln, Nils-Yngve Almqvist, blev den andre.

Därmed tackade Sven-Arne alla deltagare i hösten 2017:s första caféträff för visat intresse.

//uppsnappat av Rolf L Lundin//

PS
Missa inte Håkan Bågenviks utmärkta artikel om Elin i vår medlemstidning Idrottsarvet nr 61 2017, sidan 9. Du som inte har pappersexemplaret tillgängligt kan läsa det på vår hemsida: http://www.olis.nu/pdf/idrottsarvet_61.pdf
DS
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
Onsdag den 20 september 
Caféträff
Lindesberg Arena


Wall of Fame och idrottsprofiler från Lindesberg

Dryga trettiotalet resenärer hade infunnit sig på Slottsgatan för resa till Lindesberg Arena. Vår chaufför Leif Eriksson visade åter prov på kunnighet och erfarenhet som chaufför. Han bemästrade även den enda av företagets 50 bussar som är utrustade med unikt bromssystem. Han fick igång motorn efter att den stannat redan vid Järnvägsgatan, en prestation så god som någon.

Sven-Arne Ahlberg skickade med hälsningar när han stack in huvudet strax före avgång och påminde om förestående höstresa till Speedway GP på Friends Arena lördag 23 september. De resterande två platserna som fanns kvar fylldes upp under resan och innan dagens slut.

Guidning

Framme vid Lindesberg Arena tog vi emot av guiderna Sharon Ahlström och Daniel Wiklund. De båda jobbar för Besök Linde AB. Sharon, med några inhopp av Daniel, gjorde ett utmärkt jobb som kunniga informatörer om den kolossalt imponerande anläggningen, som invigdes i augusti 2010.
 
- Det är en multiarena på 10 tusen m2, klargjorde Sharon. Vi fick bokstavligen uppleva vad det innebär. Den stora hallen med två handbollsplaner på tvären, skilda åt med en flyttbar mellanvägg, fungerade som matcharena för LIF Handboll. Väggen tas bort och läktare av teleskopmodell rullas ut med plats för ca 300 åskådare på vardera långsidan.
 
- Sveriges vackraste judohall, påstod Sahron, fick vi skåda in i. Utsikten via panoramafönstren över Lindesjön underströk hennes påstående. Gymnastikhallen med specialgolv för att minska belastningen på de aktivas leder vid hopp etc. fyllde på i raden av imponerande möjligheter i multiarenan. I hallen finns även möjlighet att utöva 'parkour' cityjympa.

Svenska gymnastikförbundets hemsida beskriver det så här: Parkour är att ta sig från punkt A till punkt B på snabbast, smidigast och effektivast sätt möjligt. I parkour ses varje hinder som en möjlighet att utveckla sin fysiska och psykiska kapacitet genom träning, för att överkomma allt svårare hinder. Parkour utövas såväl inom- som utomhus – bara fantasin sätter gränser för vilka hinder och banor som ni kan skapa utifrån era förutsättningar.
 
Arenans mångfaldsutnyttjande exemplifierades av Sharon med att t.ex. Lindesbergs manskör har sin vårcaprice i arenan. 250 tusen besök per år, 'fullbokat' i princip 04–22 varje dag. - Fredagskvällar kan vara lite svåra, sa Sharon med ett leende. Ett brukarråd svarar för att tider planeras och att logistiken fungerar. - Vi är en reklamfri arena, poängterade Sharon. Det ser ni nu när vi går runt. På matchdagar finns det förstås reklam i anslutning till respektive publika arrangemang. På Håkan 'Lillis' Olssons fråga om hotellrumskapaciteten i Lindesberg med så stor tillströmning av besökare, förklarade Sharon att det var en bristvara i kommunen som består av 23 tusen innevånare med ca 10 tusen i tätorten. - Vid stora arrangemang får vandrarhem och skolor utnyttjas för att klara efterfrågan.
 
Vår guide, Sharon, fick välförtjänta applåder efter avslutningen av vår intrycksfyllda rundvandring.

Caféträff var nästa programpunkt

Kaffe och bulle fanns för de ca hundra deltagarna i en samlingssal.
 
ÖLIS’ hedersordförande Rolf Hallgren hälsade välkommen. -Kul att se gamla lagkompisar, Uffe Wind, 'Mulle' m.fl., sa Roffe H.

Thomas Eklund gjorde därpå en fin presentation av ÖLIS’ 32-åriga historia. Många ikoner blev presenterade, inte minst sällskapets förste ordförande, talman Henry Allard och fotograf Gösta Klingberg. Tomas redogjorde förtjänstfullt för sällskapets verksamheter och exemplifierade med bilder på de legendariska gäster som förekommit genom åren, såväl idrottare som journalister. Thomas presenterade även de elva nuvarande utsedda i Wall of Fame, och kriterierna för att bli utnämnd till den exklusiva skaran.

Skärmutställningen Wall of Fame finns på plats i foajén på Arenan tillsammans med en skärm med Lindesbergsprofiler. Den officiella invigningen av den utställningen skall ske kommande helg, söndag 24 september, i samband med LIF Lindesbergs handbollsmatch mot Torslanda.
 
Thomas bjöd därmed fram en rad av Lindesbergsprofiler, först Christer Hultgren, som var en av initiativtagarna till ursprunget för dagens LIF Handboll, dåvarande Lindeskolan. Han fick frågan av Tomas om varför just Lindesberg. - Det är en bra idrottsstad, sa Christer. Kommunstyrelsens ordförande, Irja Gustavsson, som var på plats, instämde i det och påpekade att flerfaldiga enkäter bland kommunens invånare har befäst uppfattningen att idrott är viktigt för dem.

Utbildningsmöjligheter med idrottscollage i judo, handboll, volleyboll etc. för 150 ungdomar har f.n. 60 inflyttade. Föräldraåsikterna är samstämmiga: bra koncept med boende, aktiviteter etc., bäst i Sverige.

Rolf Hallgren bjöd fram Kent 'Kneten' Andersson för samtal. RH sa med glimt i ögonen: - Du var målinriktad va? - Jag hittade nätet ibland, sa Kneten, med samma glimt. En underdrift av högsta potens. Kneten gjorde 1034 mål under sin hockeykarriär, mest i världen? Sista matchen, 2005, vid 51 års ålder för Fellingsbro/Frövi i div. 2. Rolf tyckte att Kent hade gjort avtryck på många sätt, inte minst genom komma klädd i slokhatt och kamelhårsulster. Det berodde enligt Kent på att han råkat träffa Björn Ulvaeus och Benny Andersson, ABBA. De hade sådan utstyrsel. – Det tyckte jag att jag också skulle ha, avslöjade Kneten. Vi fick reda på att Kent jobbat som lärare och nu också som konstnär med två utställningar. Rolf avlutade samtalet med en fin aforism: -Du var en fin planta som trädgårdsmästaren inte glömde att vattna.

Thomas Eklund lotsade Gert Forsberg, Guldsmedshyttans Hockey, som var med och drev fram hallbygget där, 1982. En hall för hela bygden, den enda hallen som det inte finns några lån kvar på, konstaterade Gert stolt.
 
Thomas fick därmed sällskap av sin namne Thomas Eriksson. T. Eriksson informerade att Linde tennis är av de tre äldsta tennisföreningarna i Sverige. - Det började på Kyrkberget, bilder från den tiden visar tennisspelande damer i långkjol. Han påminde Eklund om deras gemensamma framgång i dubbel som juniormästare 1968.

Handbollen i Lindesberg representerades av Christer Hultgren, Börje Larsson och Erik Bååk. Samstämmigt från alla tre poängterades att redan från starten 1965 med Lindeskolan vikten av att skapa gemenskap, samhörighet, utbildning och trivsel. Börje menade att Christer hade lärt dem att 'föra sig', han menade också att bra ledare för lockar till sig bra spelare.
 
Judon presenterades av Björn Nyberg. De stora framgångarna via Frövi grundades på den egna hallen. En starkt bidragande orsak, också, till att de ännu är Sverigeledande är ambitionen att inte tappa några trots framgångarna.
 
Volleybollens Arnold Bergström betonade vikten av engagerade ledare för framgång. -Det viktiga i allt som inte syns på planen, det är lätt att glömma bort det viktiga i ungdomsverksamheten. Med stolthet konstaterade Arnold: Vi har i år tre stycken som intagits i riksgymnasiet i Falköping.

Avslutningsvis presenterades Lindetravet, Fornaboda, av Håkan 'Lillis' Olsson. Håkan var en tid platschef för Fornaboda. - Jag missar ogärna en travdag på Fornaboda, klargjorde Lillis. Historiens vingar svävar värdigt över travtävlingar i Lindesberg. Första start var redan 1886. - Då kördes det på Lindesjön med kuskar i päls, berättade Håkan. Idag är Fornaboda en sommarbana med tävlingar från april till augusti. Det omvittnade gemytet med grässlänter som läktare och att det inte är någon visitation vid entrén är en publikdragande faktor, inte minst på Midsommardagens topptravdag, tyckte Lillis med en skrattrynka i ögonvrån. Banan har inga lån idag och en god ekonomi, med ett publikrekord från år 2000 med 7300 besökare, sa Lillis.

Han gav oss också en anekdot som anspelar på Lindetravets historiska årtal.
 
Kände travkusken Carl-Erik Lindblom var på resa med farfar Axel till Stockholm. Axel var byggmästare. Den ena byggnaden efter den andra som passerades kommenterades av Axel.

- Den där har jag byggt.

De åkte förbi ett hus med årtalet 1880 på. Carl-Erik sa:

- Den där har du väl i alla fall inte byggt!?

Svaret kom snabbt från farfar Axel:

- Jag hade väl anställda!

Rolf Hallgren och Thomas Eklund tackade alla närvarande för en trevlig träff och de avtackades med hjärtliga applåder.

uppsnappat av 
Rolf L Lundin
 
Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 
   
   
   
   
   
   
   
   
  

 
 
Onsdag den 18 oktober
Frälsningsarméns lokaler i Örebro

Caféträff med Tord Grip
FOLKLIGT – FESTLIGT – FULLSATT
Sällan har den slitna klyschan passat bättre än vid detta tillfälle.

Stora samlingssalen på Frälsis var fylld till bredden. Vikväggen som avskiljer cafélokalerna från stora salen öppnades. En stor mängd entusiastiska besökare, som lockats att lyssna på oerhört populäre Tord Grip, fick ta plats i caféet. Halva caféet fylldes av åhörare.

Ordförande Kjell greppade mikrofonen. ’Det är fullt hus, deklamerade han, det är myckè folk, över 200 stycken. Välkomna!’ 

Kjell angav tonen med sin inledning. ’Förmatchen’ hade på vanligt manér inletts med fika där ljudnivån stegvis 
höjts i kamratliga diskussioner och utbyten av gemensamma episoder, själva kärnverksamheten i ett sällskap, inte minst i ett idrottshistoriskt sådant.

Kjell informerade om ett projekt under vardande. En lagtävling, frågesport med idrottsfrågor, inspirerat av grannarna i väster, Värmlands idrottshistoriska sällskap. Tävlingen är tänkt att ske i Länsradion, vid sju tillfällen, under ledning av rutinerade 
radiojournalisten Bo Jardler. Tanken är att det skall ske i form av kvalificeringsronder, kvartsfinaler, semifinal och avslutande final. Det är också tänkt att det skall ske som en kommuntävling med lag från Askersund i söder till Hällefors i norra länsdelen.

’Finns det intresserade här som kan tänka sig att deltaga, räck upp handen,’ sa Kjell. 
Sjutton uppsträckta händer visade att intresse fanns. ’Håll utkik på vår hemsida framöver, där kommer det att informeras mer om detaljer. Å nu är vi klara med uppmjukningen, dags för ’huvudmatchen’ – TORD GRIP, avslutade Kjell Sunesson.

Fram steg Tord Grip med dragspel.

’Eftersom vi är de här lokalerna, på Frälsningsarmén, tyckte jag det kunde passa med den här melodin’, inledde Tord. Han spelade ’Upp och pröva dina vingar’, så pass medryckande att det uppstod spontant medsjungande från delar av publiken.

Sven-Arne Ahlberg greppade mikrofonen med orden: ’Tord Grip har presenterat sig själv!’ SAA påminde om höstens återstående program och betonade vikten av anmälan till höstmötet. ’Vi beställer förtäring så det är viktigt att vi har koll på hur många som kommer’, sa Sven-Arne. Lottdragning i de två lotterierna utfördes därmed. Tord tjänstgjorde som dragningsförrättare. Fyra glada vinnare fick sina vinstnummer upplockade ur Lillis’ snygga hatt.

Sven-Arne lämnade därmed över till Tord och Håkan ’Lillis’ Olsson som dagens moderator tillsammans med Tord. SAA hänvisade till en kommentar från Tom Ahlands samarbetspartner efter de hade gjort SVT-dokumentären med Tord Grip.

’Det är den finaste avslutningsscen jag sett i en dokumentärfilm.’ 

Håkan ’Lillis’ Olsson tog över med konstaterandet: ’Han är från Norrland och tystlåten.’
Lillis hade gjort ett utomordentligt grundarbete inför samtalet med Tord. Håkan genomförde dessutom sitt uppdrag med en stor portion humor och en perfekt ton som hörbarligen uppskattades av såväl Tord som publik. Föredömligt!

Vi fick, i samtalets form, reda på att Tord föddes 1938 i Ytterhogdal som ligger i Härjedalens kommun, i landskapet Hälsingland, och Jämtlands län. ’Det är 45 mil härifrån, vi hade Z på bilarna, sa Tord och såg pillemarisk ut. Skogen, traktorkörning eller bagare fanns som alternativ till jobb. Kroppshyddan bestämde vad jag skulle arbeta med. Det blev bagare.’

Håkan påminde om en annan norrlänning, också bagare, som kom att hamna i Örebro.
Bergmark ja, sa Tord.

Vad tyckte du om Orvar, undrade Håkan.
Han var bra, han tog ut mig i landslaget, svarade Tord under publikens skratt.

Som 17-åring kom Tord till Göteborg för att spela fotboll. Han skrev på men ångrade sig eftersom inget jobb fanns ordnat. Det blev Degerfors istället.

’Jag hamnade i Degerfors, i Strömtorp, med bageri i samma kvarter där jag fick jobb. Det var som att komma hem.’ Tyckte Tord. Det kom att bli en lång sejour, 1956 – 65.

Håkan hade letat fram att Tord dessutom spelat 56 matcher för AIK, 3 A-landskamper och 12 B-landskamper. ’Men Djurgården var intresserad först, sa Tord, men det blev AIK.

’Du blev aldrig utvisad’, frågade Håkan. ’Nej, sa T. ’Som tränare då, sa H. ’Jo i Italien, svarade Tord.

Om hur de två omgångarna som tränare i Örebro gick, tyckte Tord: ’så där, vi lyckades inte ta oss upp i allsvenskan’. Stickan Pettersson, Tore Lennartsson, Arne Olsson, Ola Ljungberg m.fl. mindes Tord som fina spelare under hans tid i ÖSK. Ola, som fanns på plats, hade en låtönskan: ’Spela drömmen om Elin’, ropade han.

’En obligatorisk fråga, sa Håkan, hur är det med Svennis?’
’Jodå, han är väl på väg till Panama eller också till Kina’, svarade Tord kryptiskt.

Tord konstaterade att när man sagt upp sig som tränare så sjunker prestationsnivån hos spelarna på den internationella scenen. Håkan konstaterade att Tord jobbat med sju länders landslag. 

De sex åren med Svennis i England sammanfattade Tord: En fantastisk tid!

’Blev du kändis. Kunde du gå utan förklädnad i London, undrade Lillis.
’Nej, jag blev inte kändis. Svennis fick däremot ha toppluva och solglasögon för att han skulle kunna gå i fred,’ sa Tord. En stor del av Svennis storhet ansåg Tord ligga hans förmåga att få de stora stjärnorna att dra åt samma håll.

Tiden i Norge tyckte Tord var många resor i landet utan att ha ett lag till vardags att syssla med. ’De hade vid den tiden få spelare utomlands och därmed inte på högsta nivå,’ sa han.

Tiden i Manchester City kom att präglas av den thailändske mogulen som inte hade några andra ambitioner än att tjäna pengar. ’Fotboll 
hade han inte en aning om, sa Tord. Jag brukar inte ha svårt att komma överens med människor, men när vi skildes åt kunde jag inte 
låta bli att säga till honom: Jag glömmer aldrig ett ansikte, men jag kan tänka mig att göra undantag för er.’ Publikjublet som följde 
den kommentaren var orkanartad.

Om Tords syn på fotboll idag undrade Lillis, var det bättre förr? 
’Det var bättre förr, fast det var sämre’, blev svaret.

Obligatoriska frågan om Zlatan också, sa Lillis.
’Väldigt duktig, en av de bästa, ingen bättre från Sverige. 

’Gunnar Nordahl då’, undrade Håkan.
’Fantastisk framgångsrik i Italien, svårt att jämföra från olika tidsepoker. Zlatan har varit framgångsrik i flera länder, det är stort,’ menade Tord.

’VM-kvalet till VM 2018 mot Italien nu i november, hur går det,’ undrade Lillis.
’Italien har inte impat. Jag tror på Jannes lag, det är ett ungt lag. De spelar som ett lag,’ fastslog Tord.

Vilka lag som Tord har som favoriter undrade Håkan.
’Alla lag som jag har varit i’, sa Tord.

’Har du blivit rik på fotbollen’, undrade Håkan.
’Jag har så jag klarar mig, bättre än om jag hade förblivit bagare’, sa Tord med ett leende.

Avslutningsvis framförde Tord några melodier på dragspelet, några med kompletterande sång. Jublet och applåderna från publiken framfördes stående.

Tord är en naturlig estradör som har förmågan att trollbinda en åhörarskara och som synbarligen trivs i den rollen. Den tystlåtne norrlänningen är bara en ’förklädnad’, den sanne Tord Grip är en äkta underhållare, med eller utan dragspel.

En av de allra bästa caféträffar som undertecknad varit med om. Många uttryckte samma uppfattning när vi lämnade Frälsis.

uppsnappat av 
Rolf L Lundin

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
  

   
   
   
    
   
   
Onsdag den 15 november
Hallsberg

Invigning av Wall of Fameutställning samt idrottspersonligheter från Hallsberg
Buss från Örebro, Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13, kl 13.00. Pris 50 kr. 
Anmälan senast 11 nov. Du kan anmäla dig här!
 
Onsdag den 13 december
Frälsningsarméns lokaler i Örebro

Caféträff
Örebro Hockeys VD Mikael Johansson kommer att medverka och berätta om sig, de erfarenheter han erhållit vid återkomsten till Örebro samt ÖHK:s utveckling och organisation och dess framtidsplaner, när nu säsongen är i "full gång". 

Mikael Johansson kommer närmast från Gunnebo Fastening, där han har varit VD. För många här i Örebro är Mikael både en känd företagsprofil och sportsligt ett meriterat namn i ishockeyn efter att bland annat ha gjort sju säsonger i Örebro IK på 80/90-talet. Varav de sista som lagkapten.

Träffen avslutas med Luciatablå av och med ungdomar från Karl Johanskolan. Ytterligare information lämnas också om detta i samband med utskicket oktober.
Caféträffar våren 2017
 
Onsdag den 18 januari 
Frälsningsarméns lokaler i Örebro

Caféträff med tema fotboll
-Kan jag få hjälp med att höja volymen på mikrofonen, säger Sven-Arne Ahlberg. Han säger det för att kunna överrösta den stora publikskaran som infunnit sig i stora salen i Frälsningsarméns lokaler.
 
Det är över 180 personer närvarande. De har redan intagit fika i det intilliggande caféet, som numera inte är öppet mer än för speciella sammankomster. Sven-Arne inleder med att hälsa den månghövdade skaran hjärtligt välkommen. Han presenterar kortfattat resten av vårens program och berättar att det kommer att skickas ut ett kompletterande program i början av mars. Han genomför därpå utlottning av vinsterna i lotteriet. Två vinnare får vardera femhundra kronor.

Ordförande Kjell Sunesson tar över mikrofonen och ber om hjälp från den som eventuellt har kännedom om en film från OS 1956 i Mellbourn. Hallsbergsbrottaren Bengt Johansson skulle ha haft den till låns. Bengt är numera bortgången, liksom hans fru. Hans Brattberg, från västkusten, har skickat en efterlysning till ÖLIS om någon kan bistå honom med att kunna hitta filmen som funnits utlånad till Bengt Johansson. Kjell vädjar om hjälp ifall någon kan bistå, kontakter i ÖLIS finns på vår hemsida, avslutar han.
-Nu till dagens höjdpunkt, annonserar Sven-Arne. Kom fram Martin Skogman och Alexander Axén.

Martin fick inleda med en presentation av sig själv. Koncist och tydligt fick vi reda på att han kom från Varberg, är 39 år, började som seniortränare när han var 23, 2012 jobbade han som spelarutvecklare i Kungsbacka. Eskilstuna 2014, ledare för SVFF U-23, F-19. Eskilstuna City 2015 och halva 2016, därefter KIF Örebro DFF.

Sven-Arne fortsatte med att ställa frågor till dem båda.

– Hur var 2016?
 
Alexander konstaterade: bra vår – sämre höst, många anledningar till utfallet, spelare, ledare alla har varit delaktiga i analysen av säsongen 2016. Alexander menade att det inte var positivt att ha 12 utgående kontrakt, alla de spelarna valde att avvakta för att ev. använda sig av Bosmanklausulen med fri flytt. 'Det är dyrt att vara fattig', sa Alex med en glimt i ögat. Han ansåg att man gick ur 2016 ekonomiskt bra med en bra ingång till 2017.

Om 2016, sammanfattade Alex: vi släppte in för mycket mål …..


Martin kom in i KIF mitt under säsongen 2016, det blev något av ett kaos när de bytte spelsystem. Martin tyckte inte att truppen passade honom. Hösten var tung i väntan på första vinsten som kom först i 8:e omgången. Man var inte nöjda med 2016, men Martin menade att de hade en bra ingång till 2017.

Sven-Arne: närmaste förberedelser nu 2017?

Alexander: match mot Sirius söndag 22 jan, öppet fönster gäller än. Kina har blivit jättestort på sistone, det kommer 20-40 mail per dag med spelare som bjuder ut sig. Vi behöver långa spelare, särskilt anfallsspelare, poängterade Alex – 'vi har många smurfar'.

Helgen efter Siriusmatchen åker vi till Portugal för en veckas läger och deltagande i Algarve cup. Vi får möta riktigt bra motstånd, det är värdefullt. Efter hemkomst drar svenska cupen igång.
 
Martin: Ingen resa för KIF, fyra spelare uttagna till landslagsuppdrag, 2 skadade. Vi kommer att gnugga detaljer med truppen, vi har 'inga fönster som ÖSK'. Det känns jättebra och spännande.

På Sven-Arnes samvetsfråga om placering 2017 svarade Alexander med glimten i ögat: Bland de 16 bästa i Sverige … Han sa att målet inte var formulerat än. 2016 var ju topp 6, det borde kunna bli 6–8, 2017. Det är viktigt med mål, betonade han.
 
Martin menade att det var svårt men att det betydde mycket att truppen är på plats och att 8:e plats 2016 borde kunna förbättras, möjligen topp 4–6, tyckte han. Rosengård kommer bli absolut topp, Linköping inte så bra som 2016.

Publiken fick därmed chansen att ställa frågor. Några av dem återges här.

Olle Larsson inledde med att undra har de båda hade sett till anfallssidan.

Martin sa att två nya uttalade anfallsspelare plus fyra 'gamla' samt många snabba tjejer i truppen borgade för bra fart i KIF-laget.

Alexander sa att Sköld just nu var skadad efter hjärnskakning, Besara och nyinkomna Mbobo såg intressanta ut. Men att ÖSK fortfarande letar efter 'Draken'.

En fråga ställdes med hänvisning till en spelare som lämnat klubben om ÖSK inte tränar så hårt som en del andra lag i allsvenskan. Alexander svarade med en motfråga: vilket är viktigast att träna hårdare eller bättre? Han presenterade en mängd med statistik på varje enskild spelare efter varje match som analyseras. Alex menade att mängden inte är viktigt, spring rätt är viktigast! Han tog ett exempel med IFK Göteborg som drivit träningen med mycket större mängd. 'De hade också 8 - 10 spelare på skadelistan'.

På fråga om spelare från egna leden sa Alexander att han blev glad för frågan. Det finns f.n. sju landslagsspelare i ungdomslandslagen från ÖSK. Det är rekord. De 3–5 senaste åren har skett en utveckling i klubben. 'Vi är på rätt väg', tyckte Alex. Det är stor press på dem men han hoppades att någon de tre som är födda -99 och -00 skulle få göra debut under 2017.

Martin menade att ungdomssidan måste förbättras i KIF. 9 av 20 i truppen är från Örebro eller inom en radie på 15 mil. Han sa i tidigare inlägg att det är mycket viktigt att man som spelare i truppen ansluter sig till det spelsystem som klubben bestämt. En spelare i truppen kunde inte anpassa sig till systemet och därmed finns hon inte med i truppen längre.

Ordförande Kjell Sunesson tog över mikrofonen och framförde sitt tack till de båda tränarna och önskade dem framgång med 2017. De fick båda de hjärtligaste applåder från åhörarna. Kjell uppmanade även besökarna att stötta våra lag i högsta serierna.
 
- Gör det med att gå dit och heja på dem, avslutade han caféträffen.

//uppsnappat av Rolf L Lundin//
 
Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 
   
   
   
Onsdag den 8 februari 

Caféträff - Frälsningsarmén, Örebro 
Håkan Carlsson, förbundskapten svenska orienteringslandslaget

-Hjärtligt välkomna, hälsar Sven-Arne Ahlberg på sedvanligt frejdigt manér.
 
Drygt hundra åhörare har tagit plats i stora salen efter lika sedvanligt trivsam samvaro med fika i det intilliggande caféet. Samtalsvolymen är uppskruvad där skämten avlöser varandra med skratt och gott humör i goda vänners sällskap.
 
SAA fortsätter med utlottning av de två vinsterna i ½-pottenlotteriet, Två nöjda vinnare får ta emot 440 kr vardera ur Kerstin Pedros hand. Välkände Nils-Yngve ’Nylle’ Almqvist är en av vinnarna, på typiskt lite rå idrottsjargong hörs ett lågmält burop från publiken, från en, av undertecknad och Nylle, välkänt bekant röst när Nylle tar emot sitt pris.

Sven-Arne informerar vidare om vårens kommande aktiviteter, närmast i Askersund den 22: a mars samt om den inställda utflykten i maj till Hällefors liksom årsmötet i april och utflykt i juni till Örebrotravet. Han berättar också att det kommer information i brevlådan o allt detta i början av mars och att info finns på vår hemsida www.olis.nu. Sven-Arne överlämnar därmed mikrofonen till ordförande Kjell Sunesson för en kort presentation av dagens huvudattraktion, orienteringsförbundets förbundskapten Håkan Carlsson.
Kjell konstaterar att det är glädjande med så många orienterare i publiken och att det känns bra att ÖLIS ger plats åt fler än de stora arenaidrotterna. Han överlämnar scenen till Håkan med orden: - Efter sex år som förbundskapten och nästan fyrtio medaljer i internationella mästerskap som meriter, Välkommen Håkan Carlsson!

Håkan intar scenen, passande nog, skrudad i orienteringslandslagets kläder. Han inleder med en filmpresentation med suggestiv musik. Vackra bilder glider fram med orienterare fångade i skog, stadsmiljöer, sommar- och vinterlandskap.

– Orientering är mer än bara löpning, fastslår Håkan.
 
-Det känns bra med kort resväg till detta uppdrag, säger han. Jag kommer på cykel, och jag skall hämta barnen efter klockan fyra.
 
Vi får vara med om trekvarts trivsam blandning av bildpresentationer och levande berättelser av en mycket kompetent föreläsare. Hans framtoning är positiv och med en mycket lyhörd publikkontakt. Jag får en känsla av att Håkan lätt får folk med sig i vad han än företar sig. Det är lätt ryckas med i hans utstrålning av positivitet och vilja att få saker och ting uträttade. Han berättar också att han skrivit en bok om träning: Träna för EN SVENSK KLASSIKER och andra långlopp.

Håkan presenterar Sveriges orienteringsförbunds vision: FÖR ALLA – HELA LIVET. Han visar härliga bilder på deltagare där åldersspannet mellan utövarna är nittio år! Han konstaterar att orientering, till skillnad mot banlöpning och andra uthållighetssporter, är en ny utmaning varje gång i och med att det är ny karta för varje tävling. Senaste VM som gick i Strömstad var en mediemässig framgång, sa Håkan. Ny teknik med GPS och sändare monterade på de aktiva gör att det hela ger en ”skidskyttekänsla”, tyckte han. SVT uttryckte sig positivt och menade att det ”är bra TV” när man kan följa de tävlande såväl på en kartskiss som på levande bilder från terrängen. Många i publiken räckte jakande upp handen på Håkans fråga om de hade följt TV-sändningarna. Tävlingarna genomfördes i form av tre individuella distanser och två stafetter. Inledningen på veckan var perfekt för Sverige med Jerker Lysell som segrare i sprint.

Håkan poängterade att elitorienterare är extremt fysiskt högpresterande, även i jämförelse med specialister i friidrott, som exempel nämnde han att Jerker kom tvåa på 3000 m i inomhus-SM i Tybblelundshallen 2012. Den kanske mest kända svenska orienteraren just nu är förmodligen Tove Alexandersson, 24 år. Hon fick en fullödig presentation med egen film. Även hon ett fysiskt praktexemplar, sa Håkan.

Håkan lyckades att få publiken engagerad i en uppskattad övning. Under sin fortsatta presentation med bilder på Jerker Lysell, Tove Alexandersson, Martin Regborn och William Lind ombads vi att när bild visades på Jerker, skulle vi snurra, Tove – applådera, Martin – ropa jajjamen, William – kramas. Det blev en festlig turbulens i salen med publiken snurrandes, applåderandes, ropandes och kramandes under förtjusta skratt, som delades av Håkan.

Under Håkans tid, 2011 – 2016, som förbundskapten har Sverige tagit 39 VM-medaljer, som jämförelse under perioden 2005-10, 22 medaljer. visade Håkan. Han presenterade de idéer som han själv och förbundet jobbar med. Laget är i centrum. Vi jobbar med att utveckla ledarskap och motivation. Utvecklingsmiljön är alltid med utövaren i centrum, vilket betyder att tränare, rådgivare, coacher och förbundskapten måste interagera. Alltid med den aktive i centrum. -Det betyder att man kan behöva släppa på prestigen, sa Håkan. Programmen är flexibla och individanpassade utifrån att alla är olika och att alla har olika ”förstärkare”. Nyckelfrågor är hitta och veta varandras ”förstäkare”, att skapa processmål, t.ex. 5 sek/km snabbare, kosten, mentalt. -Viktigt att fokusera på få mål, fastslog Håkan.

En modell som Håkan och förbundet använder sig av är SDT (self determination theory) med målet – ett hållbart idrottande. För egen del menade Håkan att han är bra på prioriteringar, att han är prestigelös och det är bra att ta hjälp av de bästa.

-Att våga, är en nyckelfaktor, sa han, må bra och njut. Jag väljer familjen före jobbet, avslutade han och inbjöd till frågor från publiken.

Som svar på några av frågorna fick vi reda på:

- Att 1/3 av elitorienterarna är proffs, 1/3 är ½-tidsproffs, 1/3 jobbar eller studerar.
- Att Svenska Orienteringsförbundet omsätter 30 - 40 mkr
- Att skidorienteringen har en egen förbundskapten

På frågan när första svenska mästerskapet gick av stapeln blev svaret: Jag borde ha tänkt på att jag skulle till idrottshistoriska sällskapet, men jag vet inte…
(en googlesökning ger via wikipedia beskedet att det skedde 1935 i Skinnskatteberg)

Kjell Sunesson tackade därmed Håkan för hans framträdande med att konstatera att de har gemensamt förflutet då Håkan pluggade på GIH och Kjell var chef där. - Det är roligt att se att våra studenter utvecklas, sa Kjell med glimten i ögat, nu förväntar vi oss en 40 - 50 medaljer till, avslutade Kjell en mycket uppskattad caféträff under skratt och brakande applåder.

//uppsnappat av Rolf L Lundin//
Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 
   
   
   
 
Onsdag den 22 mars
Caféträff i Sjöängens nya kulturhus i Askersund

Utställning av Wall of Fame i länet samt lokala idrottsprofiler från Askersundstrakten.

Från Örebro och Kumla for ett 40-tal medlemmar till Askersund för att tillsammans med närvarande Askersundsbor (totalt var vi c:a 110 personer) att vara med om invigningen av den flexibla utställningen av Wall of Fame för och om framträdande idrottspersonligheter i länet. Detta tillsammans med en särskild del där lokala idrottspersoner också presenterades i text och bild som möjliggjorts i ett fint samarbete med Ove Danielsson,  Sven Göran Gustafsson, Örebro Läns Idrottsförbund och Thomas Eklund, denne som funnits med sedan Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap (ÖLIS) bildades.

Dock, och det är viktigt, fick alla närvarande en rundvandring innan i huset där man presenterade om alla möjligheter till verksamhet inkluderande också en 
utomordentlig fin och trevlig cafeteria som också tjänade som matsal för Sjöängsskolans elever och personal. Där finns en biograf/aula "med oanade möjligheter och 3D-ljud bl.a." för att kunna se samt lyssna. Där finns sittplats för 500 personer. Därtill ett utomordentligt fint bibliotek i en annan del av huset.
 
Man betonade också det fina samarbete man hade av och med Zinkgruvan Mining, Skyllbergs Bruk, Odd Fellows, Rotary m.fl. Dessa har möjliggjort fina  utsmyckningar och annat. Hela detta i ett geografiskt läge för att kunna se Stjärnsund i fonden över sjön.

Själva caféarrangemanget började med att ordföranden för Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap, Kjell Sunesson, hälsade alla välkomna till det nya och fina kulturhuset vid Sjöängen och som betonade att Sällskapet var och är stolta över att få visa upp sin verksamhet i denna fina byggnad.

Här passade också Sunesson på att välkomna alla som var närvarande men ännu inte blivit medlemmar, samtidigt som han hoppades att en lokal grupp kanske kunde bildas för att på något sätt kanske kunde göra den lokala idrotten historisk. I välkomnandet passade han också på att framföra ett tack Örebro Läns Idrottsförbund och Adolf Lindgrens stiftelse som bidragit och möjliggjort att Wall of Fameutställningen blivit verklighet.

Kjell Sunesson fortsatte med att berätta om bakgrunden till att utställningen blivit av samt presenterade även namnen på dem som deltagit i juryn. Dessa hade lagt ned ett digert arbete för att få fram de den slutliga "elvan" från de 80-talet namn som framlades för snart ett par år sedan.

Därmed var det dags för den officiella invigningen och den förrättades av vice ordföranden i kommunfullmäktige i Askersund, Solveig Samuelsson, tillsammans med Kjell Sunesson.

Alla närvarande inbjöds till fika i nämnda cafeteria där personalen förberett för detta.

Kjell Sunesson tog åter till orda där han hoppades på ett fortsatt framgent fint samarbete mellan förhoppningsvis tänkt grupp av personligheter i Askersund och ÖLIS och lämnade över mikrofonen till Thomas Eklund.

Thomas presenterade ÖLIS verksamhet genom åren i ord och bild sedan starten 1985. I detta sammanhang kan tipsas om att man kan gärna gå in på ÖLIS hemsida för att där erhålla ännu utförligare information.

Med hjälp av, först av Ove Danielsson, kunde denna berätta om några händelser och personer som han mött, tävlat och blivit god vän med. Exempelvis Carl-Eric Södergren. Thomas kunde därefter lämna över miken till Björn Schützer som kunde berätta om bl.a. duktiga skrinnare, några som tillfälligt gästande, som funnits i Askersundsidrotten såsom Jonny Höglin, Ove König och bröderna Granath. Hur han och någon till påpekade vilken "fel plats" kommunen då hade för avsikt att flytta gamla idrottsplatsen till.

Man tog hjälp av en stor iskub för att se hur snabbt isen smälte och därmed bevisa hur fel man hade i sin planering. Nu blev det som Schützer & Co önskade.

Börje Nordin berättade om på hur många sätt unga duktiga friidrottare kommit fram inom Askersunds kommun. Han gjorde också reklam för en stor friidrottstävling som skall gå av stapeln kommande helg i Örebro och Tybblelundshallen.

Anders Eriksson berättade kort om hur och på vilket sätt han i ungdomens år fick uppleva Askersundsfotboll och bandy med tyngdpunkt på Skyllberg och Skyllbergsvallen.

De närvarande fick, innan de gick hem, ta med sig tidningen Idrottsarvet och specialnumret om Wall of Fame i ÖLIS tappning. Gunnar Åslunds bok "Idrott att 
minnas" fanns också framlagd så man kunde få med sig hem.

Med Leif Eriksson som förare av buss bar det sedan åter till Örebro, med många nöjda denna eftermiddag.

// Noteringarna förda av Sven Arne Ahlberg
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
   
   
   
  
Onsdag den 10 maj
Caféträff med bandyvärldsmästaren Erik Säfström och veteranerna Anders Edh och Ola Ljungberg på
Behrn Arena/Vinterstadion, Örebro
 
70-talet medlemmar träffades på Café Terrassen i Behrn arena bandy/ishockydelen. Träffen startade upp med en översiktsinformation om upplägget inför och för höstprogrammet 2017 för ÖLIS.

Världsmästare Erik Säfström
Därefter vidtog att Thomas Eklund intervjuade nyblivne världsmästaren i bandy Erik Säfström. Denne berättade till en början om sig och sin uppväxt i Örebro och hur det var att få träna och spela på Vinterstadions bandybana  utan tak. Sista året han representerade ÖSK Bandy hade dock hallen i Örebro kommit till stånd. Han lockades därefter av möjligheterna att få komma till Sandvikens AIK (SAIK), föreningen med så många guldkantade mästerskapserövringar de senaste årtiondena.

Erik som är ytterhalv i SAIK har han deltagit i 5 SM-finaler varav tre upplagor av medaljer finns där hemma hos honom. Erik var först 5 säsonger i SAIK, sista året som lagkapten, men har också hunnit med att vara två säsonger i rysk elitbandy där avstånden mellan orterna på högsta bandynivån är långa och företas med flyg. Det kan skilja upp till 6 tidszoner ibland. Chabarovsk borta vid Stilla Oceanen och Japanska sjön som är och var orten där Erik hade sin hemarena. De har en nybyggd arena som kan ta upp till 10 000 åskådare men vanligtvis är där runt 6 000 som en normal siffra berättade Säfström.

"Senaste julafton (!) alltså 2016, spelade vi på ett ställe och det var 31 minus -något kallt faktiskt, man fick ta på sig lite extra men man var ju tvungen att kunna spela så det blev extra underkläder, men värst var det för händer och fötter, det gick dock bra och vi vann".

Ska tilläggas att Erik också är rysk mästare.

Utdelning av stipendium
Erik, med sitt ödmjuka och fina sätt, avtackades med en minnesgåva i form av en bok och därefter fick han nöjet att, för ÖSK:s Tioårsförenings räkning (stödorganisation till Örebro SK) överlämna ett Stipendium på 5 000:- och ett diplom till en duktig 15-årig grabb, Leo Hadders, inom ÖSK Ungdom Bandy. Leo har redan hunnit med att representera Örebros och Södermanlands Bandyförbund i en rikssammandragning för hans åldersgrupp.

Anders Edh och Ola Ljungberg och hur det kunde vara förr..
Dessa två gentlemen startade upp nästa del i caféträffen med att berätta att de båda finns med i ÖLIS Utskottsverksamhet och Anders visade en bild på ett antal avklädda män (samt en kvinna !) på ett fotografi taget vid f.d. "Kallis" alltså Kallbadhuset i västra ändan av Nygatan i Örebro. "Detta är ett exempel på typ av kort som ÖLIS har ett stort arkiv av med händelser och enskilda idrottspersonligheter som vi gärna vill få hjälp med att identifiera händelser och personer på". Vi hoppas få hjälp av Er och många med Er i den forskningen, så tag gärna kontakt med någon av oss i styrelse och eller utskott, så kan vi kanske hjälpas åt, uppmanade Anders .

Anders Edh är fostrad i ÖSK men flyttade i relativt unga år till Göteborg och Kungälv där spelade han bandy samtidigt som han skaffade sig utbildning. Edh var också duktig målvakt inom fotbollen och var reserv bakom den framgångsrike Sven Gunnar Larsson i ÖSK en tid. I bandyn återkom Anders till Örebro och han var efter avslutad elitsatsning tränare inom ÖSK-bandyn ett par år.

Ola kom till Örebro från dåvarande bandyorten Hälleforsnäs i Södermanland där han också spelade fotboll den varmare årstiden. Vid den här tiden kunde man samordna dessa idrottsgrenar många ggr och Ola var och blev framträdande i båda sporterna så även inom Örebro SK. De var båda exempel på hur och att detta kunde genomföras.

Ola var lagkapten inom ÖSK fotboll i flera år "och jag har enbart spelat allsvensk fotboll i ÖSK", betonade den gode Ola. Herrarna visade bilder på sekvenser och händelser hur det kunde vara förr inom bandy och då pratar vi företrädesvis 60-70-tal som var aktuellt för dem. Bildcollaget startades annars upp med att det visades ett foto på en bandyspelare anno dazumal (troligt 40-tal) och där saknades såväl benskydd, hjälm, armbågsskydd vanliga handskar –om ens det och suspensoar vad det sannolikt inte uppfunnet för detta ändamål då, sporde Anders. Förutsättningarna för isparkett var olika för de olika anläggningarna då de båda var aktiva och kom man långt fram i säsongen så berodde det på vad det var för underlag där kylrören fanns. I Örebro och Vinterstadion var det alltid bra för där var kylrören i betongplattan. Exempel på hur det kunde vara olika visades på foton. Man berättade också om och gav exempel på framträdande spelare som – då det begav sig inom Örebro Sportklubb – som kunde kombinera fotboll och bandy och namn som Orvar Bergmark, Olle Sääw, Sören Andersson, Benny Lennartsson, Hasse Nordin, Dixie Ericson m.fl. nämndes.

Utrustning då och nu kunde skärskådas på kläder, klubbor och bollar. Skridskor inte minst och bandyspelarnas sådana, då och nu är det himmelsvid skillnad på. I dag åker alla bättre skridskor dessutom och därmed är spelet något annorlunda än förr. "Inte för ty var det en sport för riktiga idrottsmän", tyckte de gemensamt med ett lurigt smile utan att göra någon jämförelse i övrigt. Ibland var det hårda tag men det var det goda kamratskapet i lagen och spelarna emellan efter slutsignalen som man gjorde "honnör" för.

Herrarna Edh och Ljungberg tackades för sin minneskavalkad och intressant framförande med en värmande applåd. Det kan kanske finnas mer att berätta, men det kan vi kanske ta en annan gång avslutade Anders. Denna Caféträff blev en fin bandy-pyttipanna av finaste märke och som smakade gott och mer kan kanske komma vid senare tillfälle som sagts, vem vet. De närvarande 70-talet medlemmarna gick i alla fall hem nöjda om man får avläsa det minspel och mummel som var vid utgången.

Noteringarna gjorda av Sven Arne Ahlberg

 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   

 
Torsdag den 1 juni
Caféträff på Örebrotravet med Lunchtrav.
 

Sommarmånaden junis ankomst upplevdes tillsammans av ca 60 medlemmar på Örebrotravet.

Passande nog lyste solen från en himmel som smyckades av spridda vita sommarmoln. Energiske Håkan "Lillis" Olsson, genom vars initiativ denna aktivitet kom till, tog emot i entrén. Håkan och Kjell Wahman prickade av anmälningslistor, tog emot betalning, lämnade ut program och tillika kupong för lunch.

Före lunchen gick vi en promenad runt travbanans södra kurva. Målet var stallbacken. När vi passerade kurvan var det flera som noterade den kraftiga doseringen. Kurvan lutar ordentligt in mot innerspåret, nästan hissnande. Det är som i de flesta sporter en helt annan upplevelse att upptäcka sportens förutsättningar "live" än att endast se det på TV.
 
På stallbacken togs vi emot av travtränare Claes Svensson. Claes hade hjälp av en tjej som hanterade den ljusbrune 4-årige hingsten Madurai. Madurai var selad och iordningställd för att starta i dagens lopp 2. För dagen hade Claes tre hästar till start. Vi fick en rekorderlig genomgång av hästens alla utrustningsdetaljer. Madurai, som poserade snällt, verkade ganska tålmodig under genomgången. Han visade dock vid några få tillfällen att det fordras bestämda tag för att hantera en levande vikt på nära ett halvt ton. De olika sulkys som används visades upp. Den s.k. yankeevagnen, som Claes använder, visade sig vara en finsk variant, innebörden i 'jänkavagn' fick kanske därmed en annan dimension…. En mer tillbakalutad sittställning i sulkyn är skillnaden i den vagnen jämfört med den traditionella. - Det blir mindre belastning på seldonen med den sittställningen, förtydligade Claes.

Claes berättade också om den utrustning han som körsven använder. En skyddsväst, som skyddar såväl bröst som rygg. "Den kanske inte klarar en hästspark i bröstet så man kliver helt opåverkad ur sulkyn, men den klarar livhanken ändå", konstaterade Claes. Han förklarade att körspöet har en fastställd längd, 125 cm inkl tafsen. I Sverige får spöet användas för att driva på hästen de sista 200 meterna. Tre – fyra slag får utdelas. Om det blir fler blir det böter, sa han.

Claes svarade på frågor från gruppen, t.ex. vad det kostar att ha en travhäst i träning. - Tiotusen per månad, svarade Claes, tillkommer dessutom ev. veterinärkostnader t.ex. Han berättade att han hade 10% ersättning på inkörda prispengar. En del tränare tar 15%, tillade han.

- Lever du gott som travtränare, frågade Lillis. "Nej, inte överflödigt gott, men vi har roligt min fru och jag", log Claes. "Det är en livsstil att hålla på med trav och hästar. Det passar oss".

Håkan presenterade därefter legendariske travkusken Rune "Snoddas" Johansson för oss. Rune var verksam på Örebrotravet 1959 till 1985! Inte bara som kusk och tränare utan också som engagerad i travsällskapet. Han berättade om den stora skillnaden i det mesta från den tiden. Hästarna inte minst. De som tävlar idag är 'födda som travare', sa Rune. På min tid fick vi hålla på med diverse arrangemang för att hjälpa dem att trava hyggligt. Nuförtiden har de det 'nedärvt', menade Rune. Han förklarade också att banorna idag är i mycket bättre skick. Doseringen i kurvorna, för att minska skaderiskerna på hästarna, kom på in Örebrotarvet på 70-talet. Vi var ändå tidiga i Örebro med det, förklarade "Snoddas". Prispengarna är idag på en annan nivå, sa han. På frågan om hur mycket en av Runes framgångsrika hästar, Sorina, sprang in, svarade han: "Etthundratusen, hon vann hälften av de lopp vi ställde upp i". Rune instämde i Claes Svenssons påstående att hålla på med trav och hästar är en livsstil. Håkan "Lillis" Olsson fyllde på med travhistoriskt godis: "Rune har tävlat mot dåtidens fixstjärnor, Frances Bulwark och Big Noon". Kanske jämförbart med att klubbmästare i fri idrott på 100 m i någon lokal klubb idag får tävla mot Usain Bolt, funderade jag.

Håkan presenterade därefter Claes Broberg, plats- och sportchef för Örebrotravet. Claes informerade att det under 2017 hålls 33 tävlingsdagar på Örebrotravet inkl. Fornaboda. Därav är tre tävlingar inom V75. Ca 100 funktionärer är engagerade på en V4-tävling, sa han. Dubbelt så många då det gäller V75. På frågan om dopingprov berättade han att det genomförs ca 100/tävling. Blod- eller urinprov tas, som skickas för analys till såväl Frankrike som Uppsala. Claes informerade också om de pågående planerna om en flytt av Örebrotravet till Kvinnersta. Han sa att det fanns en mycket positiv stämning från alla inblandade aktörer, Örebro Kommun, skolan m.fl., vid de träffar som hittills varit.
 
Besöket på stallbacken avslutades med en varm applåd till alla som ställt upp. När vi lämnande stallbacken fick Claes Svensson en sista fråga; Hur gick värmningen med Madurai? "Det var en bra värmning", sa Claes. "Men det brukar det vara, trav är som ett lotteri, det finns inga garantier"…

Vi promenerade därmed åter till stora läktaren för intag dagens lunch på Najo Bar. Fläsksida med rostad potatis, fisk, hummer & dillsås med kokt potatis, måltidsdryck, sallad, bröd, kaffe och kaka stod på menyn. 'Smakade utmärkt', hördes allmänt.
Under lunchen startade dagens tävlingar.
 
Vi som hakat på andelsspelet till V4 gladdes åt dagens första seger, nr 1 Smokey Herman. Lopp 2 vanns lika glädjande för spelet av nr 11 Super Grabben.

I Lopp nr 3, i programmet "ÖLIS lopp", fick vi glädja oss åt den charmanta trion, Sven-Arne Ahlberg, Kerstin Pedro och Kjell Sunesson från ÖLIS som agerade prisutdelare till vinnaren, nr 1 Quota.
 
Vårt andelsspels 'spik', nr 7, fungerade dock inte som sitt fina namn, en Stradivarius. För dagen inte helt välstämd! Tror han kom sist? Därmed var vi ute ur V4:an.

Klicka för större bild!


Det fanns dock de som hade hittat andra spelobjekt som gladdes åt att ha finansierat dagens utflykt, några med råge dessutom.

En stor värmande applåd har Håkan "Lillis" Olsson förtjänat. Inte bara för arrangemanget med alla dess delar på stallbacken, agerande kuskar, personal och restaurangbesök. Han gjorde en heroisk insats som intervjuare av vinnarna efter varje lopp. Inte lätt att hålla jämn takt med en som har fyra ben att förflytta sig med. Strongt "Lillis"!

'En trevlig caféträff' hördes från flera olika håll, inte bara från de som lyckats med spelet.

Undertecknad kan bara instämma.

//uppsnappat av Rolf L Lundin//
 

Bilder 1-4 tagna av Gunilla Köning och bild 5 tagen av Rolf Hallgren 
är klickbara till större format i egna fönster

 

   
     
 
  
  
Caféträffar hösten 2016
 
Onsdag 31 augusti
Ölis första caféträff med Tom Alandh

130 medlemmar kom till höstens första Caféträff, som avhölls i Frälsningsarméns lokaler på Kungsgatan i Örebro.

Träffen inleddes med att ordförande för ÖLIS Kjell Sunesson avtackade mångårige skribenten och redaktören för vår tidning Idrottsarvet, Dixie Ericson. Han har nu tillsammans med hustru avflyttat till sagoomspunna lilla Trosa stad.
Sunesson gjorde en kort resumé av Dixies karriär i Örebro inom idrotten som fotbollspelare och som bandyspelare i ÖSK, lärare och den gode Dixie avslutade sin förvärvstid av sina arbeten genom åren att vara kulturchef och ansvarig för den avdelningen i Nerikes Allehanda i många år. Tack Dixie !

Varefter Kjell Sunesson passade på att intervjua Staffan Tholsson, mångårig ishockeyspelare inom Örebro Ishockeyklubb men senare också som tränare i föreningen och dessförinnan i Brynäs men också Leksands IF sedermera och avslutningsvis i Lindlöven ishockey i Lindesberg.

Anledningen till intervjun var att Staffan tillsammans med Bosse Ahlén, Roine Pehrsson och några till sökt att göra en trevlig sammankomst/match innehållande den för örebroare kända miljonkedjan där ju Hardy Nilsson, Martin Karlsson och Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg fanns med och flera andra.

Intäkterna för evenemanget går oavkortat till stöd för barn som drabbats av cancer och som befinner sig på USÖ. Spelare och ledare i detta sammanhang kommer också att besöka avdelningen den dag som ishockeyevenemanget hålles i Örebro.
 


 Den respektingivande Roine Persson och superteknikern
Staffan Tholsson. Två av Örebrohockeyns stora

 
Så då till huvudattraktionen för caféträffen denna dag: Tom Alandh

Tom berättade något om sin bakgrund och att han efter kommit från journalisthögskolan i början av 70-talet fick vara med och att arbeta i dåvarande SVT:s samhällsprogram FOCUS. Ett program som till sin utformning gjorde bl.a. undersökande och kritiska programinslag. Alltså ett tidigare "Uppdrag granskning".

Själv hade och har Tom Alandh gärna gjort och gör TV-program och filmer om livsöden som är i marginalen och om intressanta livsöden och personer som han tyckte och tycker bör uppmärksammas.

Detta gav den gode Tom Alandh, tillsammans med klippare och medproducent Heleen Rebel, som biträdde Tom denna dag, flera exempel på. Han berättade och visade flera kortare exempel och avsnitt ur några program/filmer med betoning på personer och livsöden som haft något med idrott att göra.

Vi fick se om Lennart "Nacka" Skoglund, Ingemar Johansson och hans dåvarande hustru Birgit, Bo Högberg och hans fästmö Liz Öberg, Elitloppsprogram på Solvalla där Tom hade givit särskilda instruktioner till Heleen att programmet inte skulle innehålla stödmusik med ABBA eller dylikt vid visning i TV-inslaget, "utan det skulle framgå ljudet av hästhovar, publiksus och allt annat som omger ett sådant evenemang som ju innehåller många tusen personer och medverkande, klart och tydligt". 

När så Heleen visade fram sitt förslag för Tom godkände han det utan förbehåll. Där fanns något lite musik av ABBA bl.a.! Heleen erhöll Klart godkänt av Tom!

Tom hade flera exempel på och avsnitt ur sitt rika alster av program och visade också inslag ur filmen med f.d. häcklöparen Monica Zetterlund. Av kritiker och allmänhet har givits många sympatier för denna inträngande och personliga film tror vi oss veta.

En annan film som gjort oerhört och är mycken känsla i är programmet om och med Tord Grip. Den innehöll inte bara inslag om fotboll och utvecklig kring det för Tord, utan det visades inslag av "omåttlig kärlek". Där han visade vördnad för sin sedan många år avlidna hustru Siv och sin kärlek sedan flera år tillbaka, för Inga.

När så Tord Grip får avsluta programmet om sig själv med att han sitter i sin stuga med utsikt över sjön Möckeln och "i sitt" Degerfors och sjunger och spelar dragspel i den skotska "Raise me up" tycker Tom och Heleen att det är något av de bättre 
avsluten i ett personporträtt, som de gjort tillsammans.

Tom avslutade sitt föredrag med att visa mycket korta avslut ur "Hur gick det sen….." för och om "Den vajande majskolven" Lennart "Nacka" Skoglund som ju det blivit en staty om och på utanför huset på Katarina Bangata 42 på Söder i Stockholm, hur Bosse 
Högberg tillsammans med sin Liz kunde tänkas bo söderut men som i själva verket var i en tvåa i Mölndal. Det fanns ett par tre livsöden till men det finns inte möjlighet att berätta om det här och nu.

Hela föredraget avslutades med att alla närvarande erbjöds köpa boken om Monica Zetterlund som Tom skrivit tillsammans med henne. Den som så i församlingen önskade en egen dedikation i sin köpta bok erhöll även detta.

En synnerligen trevlig caféträff och många uppmuntrande ord om och till Tom från en publik som ställde sig upp länge och gav en rejäl tackapplåd till honom och Heleen. 

Nedtecknat i all hast av
Sven Arne Ahlberg
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
 
 
Torsdag den 15 september. Kumla, Biblioteket/Folkets Hus
Wall of Fame och idrottspersonligheter från Kumla.

Buss med 30-talet resenärer avgick från Slottsgatan kl 13 med rutinerade chauffören Leif Eriksson vid ratten. Sven-Arne hälsade alla välkomna ombord.

Han informerade att Esso Engvall skulle ansluta i bussen vid ankomsten till Kumla. SAA berättade om Essos engagemang i Kumlas "världsberömda" Kalle Lundholms akademi. Det är träffar för intresserade i Kumla varje fredag där man har tillgång till Lundholms mycket omfångsrika bilddokumentation av Kumlaidrotten. De startar höstens möten fredag 3 okt.

Esso tog emot oss i Kumla centrum och vi fick en broschyr ”Välkommen till Kumla stadspark”. Logon på framsidan lyder "Kumla – en blommande kommun". Inuti finns en beskrivning av Kumla Sjöpark, Sjöparkens växthus, Djupadalsbadet m.m. Under pausen på busstoppet vid Sjöparken passade undertecknad och några till på att beskåda den magnifika blomsterprakten som finns runt byggnaden. Ett sevärt besök väl värt en utflykt för alla, inte bara trädgårds- och blomsterintresserade.

Guidningen genom Kumlas alla delar kommenterades på ett levande sätt av Esso. Mängder av anekdoter presenterades om platser och hus som passerades, dess historia, och personer med anknytning till dem. Bl.a. att nuvarande Stadshuset tidigare var Stadshotellet, gamla Metodistkyrkan som numera är bageri. Vi passerade självklart Idrottsparken, via Kumla-Frasses gata, och ishockeyarenan Maxi arena. Esso berättade från gamla tider om en fotbollsmatch på Idrottsparken mellan IFK Kumla och Hallsberg. Referatet berättade: "Spelet var så dåligt att t.o.m. hästen som betade vid angränsande Blüchers bageri gick in i stallet", avslöjade Esso. Guidningen avslutades vid Folkets hus där Esso fick välförtjänta applåder.

I biblioteket hälsade ÖLIS’ ordförande ca 100-talet gäster välkomna samt informerade om bakgrunden till Wall of Fame. Han betonade att det inte är en slutprodukt, utan att de nuvarande elva utnämnda kommer att kompletteras med tiden. "Kanske det innebär att, den av många Kumlabor efterfrågade, Werner Hardmo, kan komma att ingå i församlingen. Jag lovar inget, tydliggjorde Kjell, det är en jury som utser de som skall vara med." Han betonade också att Wall of Fame är länets angelägenhet. I linje med det finns utställningen på plats i Kumla bibliotek t.o.m. 2 okt. Därefter kommer den att visa i Nora. Kjell därmed överlämnade mikrofonen till Andreas Brorsson, kommunalråd i Kumla för att han skulle förrätta den officiella invigningen.
Andreas uttryckte sitt stora idrottsintresse och påminde om den glädje som de utnämnda till Wall of Fame spritt genom sitt idrottsutövande. Han själv blev särskilt glad att se Henka Gustavsson som en av de Kumlaprofiler som fått en egen skärm i utställningen. De hade bott grannar under uppväxttiden. "Vi kan känna oss stolta som Kumlabor och örebrolänningar över denna fina utställning. Därmed förklarar jag Wall of Fame i Kumla för invigd", avslutade Andreas Brorsson.

I Husaren, en trappa upp, vidtog caféträffen med kaffe och rejäl bulle.

"Oartigt att störa mitt i kaffet", sa Kjell Sunesson, "men vi vill presentera Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap för er, Tomas Eklund som var med från starten 1984 kommer att göra den".

Tomas framförde en välformulerad presentation, i bild och tal, av ÖLIS’ tillkomst och 31-åriga historia samt om den verksamhet som sällskapet bedriver nu.

Därefter tog Esso Engvall hand om mikrofonen. Han gick runt bland de ca 100 besökarna och intervjuade ett antal utvalda idrottspersonligheter från Kumla. Bl.a. parajudoflickorna Natalie och Jenny. De hade varit i USA och tävlat och tagit tre guldmedaljer. Jessica, stöttande mamma, menade att de två flickorna kommer att sätta Kumla på kartan med sina prestationer.
 
Esso pratade även med Lage Sjöberg, som tävlat i simhopp och fäktning. Lage berättade att han blivit utmanad av en kompis som spelade fotboll. "Fäktning kan det väl inte bli nå’n kondis av"? tyckte kompisen. Efter att ha fått pröva på fäktställningar under en sammankomst blev Lage uppringd av fotbollskompisen på morgonen efter: "Jag har så ont i benmusklerna så jag måste gå baklänges nerför trappen," klagade han.

Ove Adamsson, Pelle Yngvesson, Olle "Kimbo" Johansson, Kumla-Frasses dotter, Lars Fastberg, Johan Haglund samt några till fick berätta några av sina minnen, allt under Essos humoristiskt förda intervjuer. Samtliga fick rungande applåder från besökarna. 
Esso avtackades av Kjell Sunesson och Esso fick också välförtjänta applåder. Kjell tackade för att ÖLIS fått komma till Kumla och uppmanade också till att bli medlem i ÖLIS, särskilt kvinnor.

Sven-Arne Ahlberg informerade avslutningsvis om höstens kommande aktiviteter. Han påminde också om de böcker som fanns att ta med sig vid utgången.

Caféträffen avslutades med kraftfulla applåder. 

uppsnappat av
Rolf L Lundin

 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
   
 
 
Onsdag den 28 september 
Frälsningsarméns lokaler, Kungsgatan/Rudbecksgatan

KFUM Örebros idrottshistoria med Lasse Hellstrandh
 
-Hjärtligt välkomna, hälsade Sven-Arne Ahlberg. Innan jag överlåter scenen till dagens föreläsare, Lasse Hellstrandh, skall jag kort informera om höstens återstående aktiviteter med ÖLIS. Först skall dock Marianne Ljungholm, kårledare i Frälsningsarmén Örebro, berätta om verksamheten. Kjell Sunesson, vår ordförande skall också få ordet för ett angeläget meddelande.

Dryga 70-talet åhörare var bänkade i stora samlingssalen i Frälsningsarméns lokaler på Kungsgatan i Örebro.

Vi fick en kort presentation av Frälsningsarméns sociala verksamhet i Örebro av kårledare Marianne. Hon informerade att hon och hennes man delade på ledarskapet. Marianne ansvarar för den sociala verksamheten. Den välbekanta ”julgrytan” inbringade ca 90 tusen kronor 2015. Verksamheten i Örebro finansieras i stort av bidrag från den centrala Frälsningsarmén, de lokala bidragen är dock väsentliga för att kunna ge stöd åt behövande i Örebro. Hon meddelade att 117 hushåll fått presentkort för matvaruinköp under 2015, presentkorten var på 600–800 kr. Marianne bad också om bidrag till julklappar, fjolåret innebar att de gav bort 270 julklappar. Bidrag inför årets jul är välkomna, förklarade hon. Lämna gärna in dem hos oss, men de skall inte vara inslagna. Poängen är att de som får klapparna skall känna att de själva står för proceduren med julklappsinslagningen, poängterade hon.

Ordförande Kjell Sunesson instämde i den goda idén med julklappar. Han bad också om hjälp med ett projekt som går under namnet "Rädda bilden". Det handlar om att digitalisera de foton/bilder som finns i ÖLIS arkiv. De analoga bilderna är förgängliga, klargjorde han. Vi behöver hjälp med att skanna in bilderna så att de förblir tillgängliga för kommande generationer. Bilderna behöver även förklaringar vad de avbildar.

- Det är väl en passande uppgift för er som är pensionärer och har gott om tid, sa Kjell med glimten i ögat. Välkomna till mig efter dagens caféträff eller när som helst på vår lokal på Slottsgatan i Föreningarnas hus.
 
Därmed intog Lasse Hellstrandh scenen. Han inledde med att erkänna att det inte kändes lätt att komma efter Tom Ahlands fantastiska föreläsning tidigare i slutet av augusti. Ett tips hade han dock fått från Tom.

-Det gäller att få en start som överraskar och ingen glömmer, avslöjade Lasse. Han tog därmed ton och framförde en sång som presenterade hela KFUM Örebros historia. En utomordentlig utmaning i bästa Ola Hellstrandh stil. Ola som ju var farbror till Lasse. Bror till Lasses far Gunnar. Sången avlöstes av uppskattande applåder under Lasses avböjande, han tyckte inte det var värt det. Det tyckte däremot vi i publiken.
 
Lasse informerade om den bok (se faksimil) som han tillsammans med Göran Rådström, Bo-Gunnar Bogges m.fl. sammanställt texterna till. Boken, med mängder av bilder, utgjorde basen för Lasses framträdande.

Vi fick som inledning en historisk bakgrund till KFUM:s uppkomst. Starten var en parallell till Frälsningsarméns tillblivelse. Det skedde i London, 1844, med inriktning på socialt arbete. Den första trevande starten i Örebro skedde 1890. Programförklaringen löd: En förening för andlig, själslig och kroppslig utveckling. Åren 1891 – 1907 förekom verksamhet inom cykel och fotboll. 1908 blev det formella årtalet för grundandet av KFUM Örebro. Tillgången till Sommaro var en grundpelare för verksamheten. En av de tongivande var höjdhopparstjärnan Kajsa Bergqvists farfar, Paul Bergqvist.

Den kavalkad av verksamheter som bedrivits i KFUM Örebro:s regi beskrev Lasse med stor entusiasm. Mångfalden av idrottsverksamhet, körsång och sociala aktiviteter genom, numera 108 år, är överväldigande. För egen del förklarade Lasse att han själv, numera, satte orientering främst på kartan, Han var dock en inte oäven friidrottare också. Farbror Ola lockade även in Lasse som scout. Lasse blev utnämnd till årets idrottsledare i Örebro län, 1986, en av fyra ledare, genom åren, i någon av KFUM Örebros idrotter.

Tillkomsten av Strömsnäs, 1919, i KFUM:s verksamhet blev en milstolpe i historien. Där bedrevs verksamhet ända fram till 1971 i Hästhagens utkant. Många av oss Örebroare som växte upp under 50-talet har starka minnen från Strömsnäs. Sommarkoloni, tennisbanan, kolstybbsplanen och löparbanan i kolstybb som handgrävdes under tidigt 50-tal av Ola och många ideella och frivilliga krafter. Det tog fyra år att färdigställa den.

Mängder av anekdoter med historiska KFUM-idrottsstjärnor levererades med åtföljande skratt och jubel. Ett exempel ur mängden är Lasse Stenman, släggkastaren, som kastade 59,0 m, fortfarande distriktsrekord, om än tangerat. Stenman kämpade för att nå 60 m. För att få ett kast godkänt som distriktsrekord behövde det vara en utlyst tävling. Legendariske idrottsprästen Inge Lagerstedt ställde upp i vått och torrt som deltagare i tävlingarna. Han kom ofta i full prästutstyrsel med gymnastikskor under kläderna. Lagerstedt kunde komma direkt från en förrättning, dop eller begravning, och hoppa ur bilen. Han kastade släggan 18–20 m. Därmed var han deltagare i tävlingen.
 
En föreläsning om KFUM Örebro vore inte fullvärdig utan en presentation av Ola Hellstrandh. Det gick under lång tid att sätta likhetstecken mellan Ola och KFUM Örebro. Lasse gav ut en bok, 2006, Boken om Ola. I boken får man följa Olas liv, mellan 1916 och 2005, från Västanfors till Örebro om KFUM:s IA, tidningarna, resor, mästerskap, galorna, visorna och vardagen. En fantastisk berättelse om en enastående energisk och mångbegåvad person. Här nämner jag bara som exempel hur Ola, 1963, lyckades få USA:s friidrottsstjärnor till Örnsro, med namn som Bob Hayes och Ralph Boston. Vi som stod i kurvan där Bob Hayes dundrade fram i 200 m-loppet som ett godståg och utklassade samtliga deltagare glömmer det aldrig.

Lasse fullföljde sin föreläsning med senare tiders exempellösa framgångar för KFUM Örebro i innebandy, volleyboll och frisbee. – När det gäller den senaste utvecklingen inom friidrotten i KFUM Örebro, har jag ingen insikt och vill inte heller kommentera, klargjorde Lasse. Han meddelade som slutord att ”Boken om Ola” fanns att ta med sig, gratis, vid utgången, frivilligt bidrag till en fond var dock välkommet.

Lasse avtackades därmed av Sven-Arne Ahlberg och fick välförtjänta applåder av auditoriet. 

//uppsnappat av Rolf L Lundin//
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   

   
Onsdag den 30 november
Caféträff i Nora med annorlunda inslag.
 
Med över 35 medlemmar bar det av i buss från Örebro till Nora eftermiddag. En sannerligen annorlunda men också mycket trevlig eftermiddag skulle det visa sig.

Väl framme vid torget i Nora mötte vår ciceron Ove Hoffner upp och med mycket myndig röst hälsade oss välkomna. Hans skulle visa oss runt i de centrala delarna av Nora – eller Skoga som orten hette i Dagmar Langes tillika synonymen Maria Lang – benämnde staden. Temat var just: "I skuggan av Maria Lang". Att just detta skulle hända, var ett initiativ av Thomas Eklund med stöd av Sven Göran Gustafsson på ÖLIF. Ove var och är systerson till Dagmar Lange och han växte också upp hos sin mormor och moster i stadskärnan och bostaden nere vid Norasjön.

På detta ställe kunde det hända grejer ska ni veta, sa Ove och det är flera som hon tagit livet av i dessa kvarter med omnejd. Han gav oss bussresenärer, som i detta läge hade fått stiga av för att komma nära Dagmar Langes bostad. Här bodde hon och även om arbetade i Stockholm som lektor och rektor på Nya Elementarskolan i Stockholm i många år så återvände hon alltid till "Skoga" för att skriva och uppleva sin barndoms stad så fort det blev lov. Som pensionär blev hon sedan den lilla bergslagstaden trogen både sin lägenhet men också sin skrivarstuga i samma hus, med utsikt över Norasjön trogen, till sin död 1991. (Den som ytterligare vill och önskar mer fakta om Dagmar "Maria Lang" Lange rekommenderas gå in på Google och eller Wikipedia.) De kan väl bara nämnas att hon skrev 42 deckare, 4 ungdomsböcker, novellsamling och självbiografi samt film och Tv-manuskript.

Hon hade också flitigt umgänge med många av dåtidens kända skådespelare och familjer både i Stockholm och i Nora och hade ofta bjudningar med mycket "säregna teman och sittningar" enl. Ove Hoffner. Några meter nedanför nämnda bostad finns sedan många år en byst på henne och kring den kunde Ove berätta både den ena och säregna historien efter den andra om hennes liv och händelser det avslutades med att Ove påvisade praktiska exempel på hur lik och likdelar kunde hittas i området invid sjön och husen där nere.

Vi fortsatte vår vandring från Langes bostad till Svenska kyrkans församlingshem där nästa "etapp" väntade nämligen Caféträffen där redan inbjudna Norabor fanns i lokalerna, dock, och innan inträdet där, avtackades Ove Hoffner med en mycket intensiv och värmande applåd i kylslagna eftermiddagen framför det gamla f.d. polishuset, omnämnt åtskilliga gånger i böckerna av Maria Lang.

Det bör kanske också nämnas att Dagmar skrev sina böcker i handskrift (vilka sedan självklart blev renskrivna på maskin) med sin säregna pennfattning och skrivstil. Stort exempel på det hur den såg ut, kan beses på biblioteket i Nora där hon har en liten avdelning för "sitt" och sina verk.

CAFÉTRÄFFEN
Vid vår – bussresenärernas – ankomst till Församlingshemmet hade redan många kända och okända Norabor samlats och vi uppskattade att vi var c:a 110 personer närvarande i samlingssalen. ÖLIS ordförande Kjell Sunesson hälsade välkommen tackade för att ÖLIS kunnat komma till Nora denna och riktade ett särskilt tack för den insats Noras idrottsveteraner gör och gjort. Efter fikaintag presenterade Thomas Eklund i ord och bild om ÖLIS verksamhet genom de dryga 30 åren och vad vår verksamhet under åren innehåller, här fick han benäget bistånd av förre, men numera 1:e Hedersordförande i ÖLIS Rolf Hallgren (som förresten nyligen blivit opererad i en höft, men kunde trots det delta denna eftermiddag, strongt).

Sven Arne Ahlberg kunde kortfattat berätta om nästkommande Caféträff som kommer att hållas i Örebro på Luciadagen och med temat Kvinnligt ledarskap inom idrotten där tre framträdande kvinnor deltar som Annica Lundström golf Mosås Country Club, Charlotta Nordenberg f.d. golf numera också ordförande i KIF Örebro Damfotboll och Ulrika Riseby ordförande inom Örebro Gymnastikförening. Moderator är Charlotta Stenhem länsidrottschef i Örebro län. Efter det blir det Luciatablå av ungdomar från Karl-Johans skola i Örebro. Ett inslag som förevarit inom ÖLIS i närmare 10 år.

Därefter gav sig Thomas runt i salen och sammanstrålade med en del av de närvarande Norabor som kommit och här kan nämnas exempel på några av dem: - Barbro Engberg som varit framgångsrik i tennis, skidåkning och handboll. Hon nämnde att just damhandbollen i Nora tillkom tack vare Lotta-samlingar och däri initierades just handboll som ett av inslagen för kvinnor. - Kerstin Jansson som i likhet med Barbro varit framgångsrik i friidrott och även så i skidåkning, framhöll hon och där hade hon slagit en f.d. världsmästare (även om han hade varit det i handboll, nämligen tävlingspersonen Rune Åhrling) - Curt Erik Hermansson f.d. bandyspelare men numera ordförande i Nitro-Nora Bandyklubb. "Det finns ingen issport där spelaren är snabbare än i bandyn" sade Hermansson men där fick han ett litet "mothugg" av f.d. elitishockeyspelaren Rolf Hallgren som inte riktigt kunde acceptera jämförelsen…. Curt Erik nämnde också om duktiga bandyspelare som funnits i staden förr och nämnde namn som Karl-Ivar Ekberg och sönerna Jan-Ivar och Ulf men också Ronnie Karlsson m.fl. , m .fl. - Lars Göran Ericsson som varit tyngdlyftare både i SM som EM-tävlingar i slutet på 60-och början av 70-talet. - Charlie Pettersson som deltagit framgångsrikt i tennis och handboll men också senare båtsport på 60-talet i både SM, NM och EM-tävlingar - På slutet av Thomas Eklunds rundvandring i salen kunde Gunnar Carlsson boendes i Garphyttan berätta om Nora-Anna och att han kommit i en hel del kontakt med henne i ungdomens år genom tävlingar och andra arrangemang inom Blåbandsrörelsen. Hon var en mycket uppskattad person i dessa led. Också det en uppskattad information, tyckte många.

Kjell Sunesson berättade om bakgrund och syfte med Wall of Fames tillkomst och att initiativet kom från förre ordföranden i ÖLIS - också han - hedersordförande Bo Astvald. Den utställning som nu presenteras runt länet och det ska påpekas att Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap är en sammanslutning och förening som vänder sig till HELA länet. Sunesson föredrog sedan om statuter för Wall of Fame och att den "första" delen nu var klar med de 11 första och vilka som också deltagit i juryn, men att den så småningom ska kunna utökas med ett antal förtjänta profiler som också kan innehålla framträdande ledare inom länet.

Utställningen som i ett par tre veckor finns i Nora Bibliotek har tidigare visats i Laxå och Kumla men kommer nästa år (2017) att visas i Hällefors, Askersund, Lindesberg. På varje ort kommer och har det varit inslag med bilder på idrottspersonligheter från den aktuella ”utställningskommunen d.v.s. de nämnda här ovan.

Både Thomas och Kjell framförde än en gång ett tack till de medverkande under eftermiddagen och det hela avslutades med att näst intill alla begav sig till Nora Bibliotek för att titta på omnämnd utställning. På hemväg till Örebro - i bussen – kunde Bengt Olov Nord f.d. polis i Örebro och länet berätta om händelser som förspann sig i samband filminspelningar av Dagmar Langes deckare. Nord deltog nämligen själv i en del av film inspelningarna som, just, polis. Mycket uppskattat och rejäl applåd som slutkläm av "utflykten" till Nora.

//noterat av Sven Arne Ahlberg

 

Bilder tagna av Sven Göran Gustafsson och Reignar Johansson
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
     
     
 
 
 
Invigning 

Wall of Fame utställningen i Nora invigdes lördag 12 november av Noras kommunalråd Solveig Oscarsson tillsammans med ÖLIS ordförande Kjell Sunesson . Vid invigningen medverkade Kjell Stockhaus och berättade om löparlegenden "Nora-Anna". Invigningen samlade ett tjugofemtal intresserade. 

Utställningen i Noras biblioteks utställningshall kommer att visas under tiden 12 november till 3 december. 
 
 

Kommunalrådet Solveig Oscarsson inviger utställningen
Foto: Reignar Johansson

 
 
Tisdag den 13 december
Frälsningsarméns lokaler, Kungsgatan/Rudbecksgatan
 
-Hjärtligt välkomna, hälsade Sven-Arne Ahlberg kraftfullt för att överrösta sorlet från den 140 personer stora skaran av intresserade som infunnit sig till dagens caféträff. 
-Va kul att se så många i publiken och särskilt att det är så många kvinnor i publiken. Ni är inte mindre än trettio stycken på plats. Fortsätt gärna att komma på våra träffar. Ni höjer stämningen med er närvaro. Innan jag lämnar över till dagens huvudämne 
skall vi ha dragning på lotteriet som varit igång under fikasamlingen.

Två vinnare vann vardera femhundra kronor. De två vinnarna var symboliskt passande, för dagens tema, båda kvinnor!
 
-Nu lämnar jag 'ord och bild' till Charlotta Stenhem, dagens moderator, avslutade Sven-Arne.
 
Charlotta inledde med att tacka Kerstin Pedro och Laila Sunesson, ÖLIS, för deras engagemang i att dagens tema kommit till stånd.

Hon gav därefter en kort presentation av sin roll som chef för Örebro Läns Idrottsförbund, ÖLIF. I ÖLIF ingår 600 föreningar i länet. Hon är också chef för 40 medarbetare som jobbar på Idrottens Hus. Hon menade att hennes huvuduppgifter var utbildning och utveckling.
 
-Aktuellare än någonsin är frågan om jämställd idrott, fastslog hon. Det kan jag säga med tjugo års bakgrund inom SISU. 
Idrottsminister Gabriel Wikström konstaterade, i sitt invigningstal, på Riksidrottsforum i Falun i november 2016, angående jämställdhet inom idrottsrörelsen: Ni har kvar att göra!

Charlotta gav exempel på att det dock händer saker på det

området i dagsläget. Tio företag i Örebro, bland dem Atlas Copco, har inför 2017 meddelat att de kommer att fördela sin sponsring 50/50 på manlig och kvinnlig idrott. Detta för att vara attraktiva som arbetsgivare i tiden.

-I dagsläget är fördelningen inom föreningsidrotten i Örebro län, 67% pojkar och 22 % flickor, konstaterade hon. Det är dock ännu sämre, ur jämställdhetssynpunkt, i socialt utsatta områden, där är fördelningen 90/10.

Charlotta visade bilder på inom vilka idrotter som flickor hade högst och även lägst procentandel deltagande. Bland idrotterna 
med högst % är konståkning, volleyboll med 99, ridsport 98, gymnastik 84. Akademisk idrott, fri idrott och basket fanns också med på den listan. Lägst %-andelar hade bandy 2, amerikansk fotboll 5. På den listan fanns även motorcykel, ishockey, bowling, 
bilsport och bordtennis.

Charlotta konstaterade att det är fler flickor än pojkar i ’drop-out’ vid 16–17 årsåldern. Hon poängterade vikten av kvinnliga förebilder, som motvikt till detta.
-Kvinnliga ledare är mycket viktigt för att vi skall kunna påverka detta, slog hon fast. 
Med det förde hon över fokus på de tre kvinnliga ledare som var träffens huvudfigurer.
 
Annica Lundström, klubbchef och VD för Örebro City Golf & Country Club, Ulrika Riseby chef för ÖGF, Örebro Gymnastikförening och Charlotta Nordenberg, ordförande för KIF Örebro.
 
Vi fick se en film, med manliga och kvinnliga golfare, gjord av Svenska Golfförbundet som en introduktion av Annica.
 
-Har ni märkt av ’Stensson-effekten’, frågade Annica. Den uppmärksamhet i media som golfen fått i Sverige efter Henrik Stenssons OS-silver och vinst i Brittish Open, tillsammans med uppmärksammandet av duktiga tjejer, har varit mycket betydelsefullt för golfen, menade hon. Annica berättade att hon är ledare för den satsning som Svenska Golfförbundet startat, vision 50/50. Visionen är inriktad på att få fler kvinnor till golfen i Sverige. Det är obalans mellan könen i golfen. 72 % är män. 28 % kvinnor, noterade hon. Bland ledare är 2 av 10 kvinnor. Det finns få kvinnliga ordföranden.

Annica passade på att lovorda Majvor Isaksson 
från SGF, som fanns i publiken, för hennes initiativ till ’vision 50/50’. Konkreta mål är: 10 000 fler kvinnor år 2020, 35 % kvinnor i styrelser, fler kvinnor i valberedningar. 200 klubbar har påbörjat detta jämställdhetsarbete.

-Alla kan spela golf, påstod Annica, även  funktionshindrade. Golf är friskvård och bidrar   till många ’hälsotimmar’ i Sverige, fortsatte hon. 460-tusenmänniskor spelar golf i Sverige idag. Jag själv är ledare för en klubb med 4 000 medlemmar, kanske inteså mycket om man jämför med Friskis & Svettis 14 000, men klubben omsätter 25 miljoner kronor.
 
Ulrika Riseby var nästa kvinna vid mikrofonen. Hon introducerades med en film där vi bl.a fick se Sveriges framgångsrika truppgymnaster som utförde de mest fantastiska trippel och vid EM 2016. Guld! Halva truppen kommer från Örebro.

 -Det finns inget OS eller VM för truppgymnastik, så man kan gott säga att vi är världsmästare, tyckte Ulrika. Hon fortsatte med att presentera ÖGF:s verksamhet med barngrupper, truppgymnastik med mixgrupper, cheer, m.m. Hon meddelade stolt om framgångar som, guld på SM och NM. -Träna för ett aktivt liv, är en av de deviser som finns inom ÖGF, sa hon. Föräldrarollen som ideellt arbetande är mycket viktig, fortsatte hon. Evy, kan du resa dig, du är ju en av våra ideellt arbetande i förningen. Att synas mer är stor utmaning för oss, menade Ulrika, vi behöver uppmärksamhet i media som stöd för våra behov av lokaler m.m

Nästa representant för de kvinnliga ledarprofilerna i länet var Charlotta Nordenberg.
 

Hon introducerades med den numera klassiska filmen från OS i Rio. Lisa Dahlkvists fantastiska straffsparksläggning. Den 
amerikanska målvakten Hope Solo som försökte psyka Lisa med handskbyte i slowmotion. Bilderna på Lisa visade en leende helt cool tjej som genomskådade spektaklet av målvakten. Straffen satte Lisa med ackuratess. Glädjeupploppet därefter med hela lagets uppvaktning i bästa TV-pucksstil är ju redan en idrottshistorisk klassiker. Spontana applåder från publiken befäste väl detta.
 
Charlotta sade att hon kände stolthet över Lisa Dahlskvist och hennes ursprung i KIF Örebro.
 
-Lisa är en viktig förebild för våra unga talanger i föreningen, poängterade Charlotta. Lisa och Michelle de Jongh har varit med vid sponsorträffar som mycket bra representanter för vår klubb. Charlotta menade att det som driver henne är att ledarskapet "är otroligt roligt". Det går dock inte att driva en 

förening utan ideella ledare, var hon tydlig med. Bland hennes egna motto är: Aldrig ge upp, inte använda ordet problem utan istället välja att kalla det utmaningar.

En av många utmaningar är halltider för småflickorna i klubben.

-Pojkar går tyvärr före, menade hon. Charlotta ansåg att samarbetet med ÖSK-fotboll borde kunna utvecklas mer. Som ett exempel på situationen för tjejfotbollen generellt berättade hon att när KIF Örebro gått till Champions League så publicerade, efter lottningen, UEFA på sin hemsida KIF Örebro med ÖSK:s logga.

-TV4-nyheterna gjorde likadant vid flera tillfällen, sa hon inte utan ironisk knorr. En helt personlig reflektion: Det motsatta skulle väl aldrig inträffa, att t.ex. MFF skulle kunna presenteras på UEFA:s hemsida med Rosengårds logga?
 
Charlottas uttalade mål för KIF Örebro är de skall vara professionella i allt, stärka sina intäkter och hon ställer upp som 
ordförande ett år till…………….
 
Charlotta Stenhem tog över med att ställa frågor till de tre. Här kommer några av frågorna:

CS: Har du någon förebild som ledare?

Annica: Ja, några både män och kvinnor, men framför allt Pia Nilsson, tidig ledare för svenska golftjejer.

Ulrika: Ingen uttalad, med de som jobbar med att utveckla människor.

Charlotta N: med den mediala utsatthet som följer av att vara ledare fick jag tidigt Pehr G Gyllenhammar som förebild. Jag hade förmånen att träffa honom då jag var ordförande för Svenska Amnesty. Han gjorde ett stort intryck på mig.

CS: Vad är du mest nöjd med att du har gjort som ledare?

Charlotta N: Att vi tog oss till CL var inte min förtjänst men… Jag känner mig allra nöjdast när jag ser ett leende från någon av våra småtjejer på Rosta Gärde. Ulrika: Att jag varit med om att lyfta bredden av verksamheten och vi har en styrelse som 
fungerar.

Annica: Jag tänker mest framtidsorienterat, men jag känner mig stolt jag var en drivande motor i fusionen av Gustavsviks GK och Mosjö Golf & Country Club, en stor och omfattande process som berörde många golfare i Örebro.

Charlotta Stenhem bjöd också in publiken att ställa frågor:

ÖLIS ordförande , Kjell Sunesson undrade, med hänsyftning till generationsskillnader, vad de gör för att främja spontanidrotten, som ju var en självklarhet för oss 40-talister t.ex.

Annika svarade att ett projekt som kallas ”Footgolf”” är på gång inför 2017. Och att hon tyckte att golfen hade en fördel i och med att de äger sina arenor.

Ulrika menade att det inte är helt okomplicerat eftersom gymnastiken idag innebär användandet av komplicerade redskap, men gruppen ”free-running” är att bra exempel på spontanidrott.

Charlotta N sa att de jobbade med fotbollen som en del i integrationsarbetet i kommunen. Hon ansåg att det är viktig fråga.
 
Charlotta Stenhem avslutade frågestunden med en fråga till Annica, Ulrika och Charlotta N, hur ser ni på 2017?

Annika: jag ser fram emot min tredje roll, i ÖLIF, vårt årsmöte kommer att ske i det renoverade Idrottens hus, ni är alla välkomna dit!

Ulrika: jag kommer att fokusera på att synliggöra oss och jobba för att vi får mer lokaler. 

Charlotta N: Vår nye tränare, och att vi kommer att satsa på fadderverksamhet med elittjejerna som faddrar för våra unga flickor.

Sven-Arne Ahlberg kom in på scenen och utropade: Dessa fantastiska kvinnor! Applåder av kraftigaste modell följde. Han avtackade de fyra med presenter gjorda av ÖLIS träsnidare, Lasse Henningson, samt blommor.

Caféträffen avslutades med, numera traditionellt, luciatåg. Ungdomarna från Karl Johans skola åk 9 tågade nedför trappan sjungande Luciasången. De framförde utomordentligt fint, iklädda fotsida vita dräkter och med levande ljus, de välkända sångerna vi gärna hör inför julen. Gläns över sjö och strand, Lusselelle, Nu tändas tusen juleljus, Staffanvisan, Jul, jul strålande jul, Så mörk är natten, We wish you a merry christmas och däremellan en nyhet i calypsotakt?, Kom nu alla se Lucia, för slutligen tåga ut uppför de trappor de gjort entré ifrån sjungande Luciasången. Oerhört stämningsfullt!

Sven-Arne utropade i mikrofonen: Se det var en Luciatablå som heter duga. De fjorton tärnorna och tio stjärngossarna samt Lucia fick välförtjänta applåder. Han avslutade med att önska alla God Jul och Gott Nytt År samt att hålla utkik i brevlådan när programmet för våren 2017 dyker upp i början av januari.

//uppsnappat av Rolf L Lundin//
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
   
   
   
 
Caféträffar våren 2016
 
Våra caféträffar startar kl. 14.00 Föreläsningen/informationspunkten startar kl. 15.00.
I våra ordinarie caféträffar ingår fika i entréavgiften 50:- om inget annat anges.
 
Onsdag den 20 januari
Caféträff med handbollstema

 
Årets första Caféträff avhölls i Frälsningsarméns café och större samlingssal på Kungsgatan i Örebro.

Den inleddes med att undertecknad informerade kort om vårens träffar och aktiviteter där närmaste caféträff blir på Örebro slott och invigning av Wall of Fame (mer om det längre ned på sidan). Vidare att årsmötet kommer att hållas på sedvanlig plats, Engelbrektsskolan, nere på Slussgatan den 6 april. Vår gästtalare blir Björn Eriksson f.d. rikspolis- och tullverkschef, senare landshövding i Östergötland i många år. Denne är nu relativt nyvald ordförande för Riksidrottsförbundet och som sådan  gästar han länets distriktsförbund och avslutar dagen hos oss på årsmötet.

Avslutande caféträff för ÖLIS denna vår blir i Laxå 27 april, men mer information kommer i samband utskicket av vår tidning  Idrottsarvet i början av mars detta år.

Kjell Sunesson som är ordförande för den jury bestående av personer från Idrottsförbund, media och ÖLIS, har tagit ut de aktuella personer som utvalts att bli med i en första upplaga Wall of Fame. Kjell berättade om bakgrunden och hur det är  tänkt bli framgent med detta arrangemang. Den här gången ska invigningen ske på Örebro slott och invigning utföres av vår  landshövding Maria Larsson. I Wall of Fame finns nu levande framträdande idrottslegendarer men även anhöriga till sådana som avlidit är med på slottet denna dag.
 
Så då över till föreläsartemat för dagen. Meningen var att "40-talisterna" Håkan Brandell och Rolf L Lundin gemensamt skulle berätta minnen från sina uppväxtår ungdoms- och seniornivåer inom Örebro handboll. Den förstnämnde fick dock förhinder så det började med att f.d. "rödhårig tott" vid namn Rolf Lennart Lundin som växte upp i Stjärnhusen höll i berättarminnen själv.

"Ludde", som han kallas i kamratkretsar, sade sig inte kunna allt om handboll utan han berättade om hur det kunde vara för en i ungdoms- och barnaåren som fick frågan: "Brinner det nånstans?" …"Näe, var då?" "I huvet på dig, för tusan" blev svaret.

Rolf L Lundin
Ja, det var inte lätt alla gånger. Denne rödtott fick dock deltaga i många handbollsmatcher, träningar och läger genom åren på olika nivåer, och namn på handbollstillhörighet som föreningar och hallar visslade förbi i snabb takt där fanns; HK Zenith, IFK Örebro, IF Start, ÖSK , Rynninge IK, Vintergården, Polisens IF… för att nämna något denne gamäng fört alte om.
I juniorålder fick han erfarenhet av hur det kunde vara få va´ tillsammans med storheter som "översteprästen" Rune Åhrling, Lasse Irebro m.fl., och därtill få erfarenhet av hur dessa sköt. "Gå ut och gör dig stor" var ett av visdomsorden han erhöll av Åhrling. Det startade upp nästan direkt med att målvakten Lundin erhöll en boll mitt i planeten, ett handledsskott  avlossat av Lasse Irebro, och ramlade in i nätmaskorna. Det var minsann ingen sinekur att va´ med där. Men Rune Åhrling  prisade den unge debutanten med att hissa honom i luften och utropa:

"Du räddade ett givet mål…."


Ingemarscuphjälte


Dessa här nämnda, representerade ju både ÖSK och landslag på den tiden (50-talet) men det var ingalunda för dem eller där  som handbollen hade startat upp med tävlingsverksamhet i Örebro, utan det var i KFUM Örebro på 30-talet. Sedan fanns det  många och flera föreningar som höll igång med handboll. Vid dags dato är det väl bara IFK Örebro och Örebro SK som håller på med handboll… OK, kanske någon mer.
 
Rolf L Lundin berättade om personer han mött, varit tillsammans med och haft och har handbollerfarenheter av, och nämnas kan namn som, utan inbördes ordning, men kan ändock få nämnas att de på något sätt spelat roll för honom; Yngve Brandell, domare och ordförande i Närkes handbollsförbund, som framträdde i radioprogrammet Karusellen med en Vasaloppssång. Brandell hade blivit utmanad av programledaren Lennart Hyland i direktsändning att genomföra ett Vasalopp. Den notorisk ovillige skidåkaren Yngve ställde upp på det och återkom i Karusellen med en sång, på melodin Flottarkärlek (populär genom Gösta "Snoddas" Nordgren), om äventyret. Han klarade Vasaloppet på ca 12,5 timmar. Bra gjort av en som avskydde skidåkning. Många andra profiler från minnenas gömslen omnämndes, bl.a. Håkan Brandell, Rune Åhrling, Roland Mattsson, Kjell "Bersa"  Bengtsson, Jonny Larsson, Bosse Kling, Björn "Lurch" Andersson, Lars-Gunnar "Lara" Rosmark. (Dessa personer kunde han visa bilder på från olika hallar och tävlingar).

"Ja, där fanns och finns mängder av namn som skulle nämnas men jag har bara 47 minuter på mig", som han egentligen inledde  sitt framträdande med att tala om.

Avlutningen landade dock i nutid med dagens ÖSK handboll, herr. De spelar i div. 1 Norra. Handbollsherrarna gjorde en 
berömvärd insats som kollektinsamlare på minneskonserterna för John Lennon i S:t Nikolai kyrka, 8:e och 9:e december 2015.  Insamlingens intäkter gick till Kvinnohuset i Örebro. En hedervärd insats av grabbar som håller måttet, inte bara på handbollsplanen utan även ute i samhället.

vid tangenterna 
/S-A Ahlberg


Rune Åhrling

 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
 
Caféträff onsdag 9 mars
Denna caféträff sammanföll med invigningen av utställningen Wall of Fame. Läs här.
 
 
Caféträff onsdag 27 april
Kunskapens Hus, Laxå

Strax efter lunch bar det iväg med buss från Örebro, dock var det enbart ett 15-tal medlemmar med från Örebro medan ett par medlemmar tillkom vid Kumla resecentrum till ett Laxå där en Caféträff skulle hållas i Kunskapens hus.

Vi som var med i bussen blev väl omhändertagna och bemötta av ett 35-tal Laxåbor. Totalt alltså blev vi runt ett 50-tal som kom tillsammans i en alldeles väldigt trevlig cafeterialokal. Gott kaffe och macka.

Efter en stunds samvaro begav vi oss en trappa upp till samlingssalen.

Sällskapets nya ordförande Kjell Sunesson gjorde sitt första formella och offentliga framträdande som ordförande för ÖLIS och hälsade alla välkomna. Han berättade något om sig själv och sin bakgrund, om skolgång och studietiden och hur han kom i direktkontakt med – specifikt – ishockeyn både som spelare och under studietiden och senare många år som tränare i olika föreningar runt Sverige för att slutligen hamna i Örebro där han bl.a. var samordnare och rektor för GIH under ett antal år.

Thomas Eklund berättade därefter om ÖLIS historia, dess tillkomst för över 30 år sedan och syftet att vi ska verka för och tillvarata och gärna förmedla idrottens historia i länet på olika sätt. Han presenterade en bildkavalkad om framträdande personer i ÖLIS ledning genom åren och om händelser och utställningar som förevarit samt pågår.

I det senare fallet åsyftas Wall of Fame-utställning som invigdes av landshövding Maria Larsson på slottet i början av mars detta år. Denna utställning är därtill flexibel och finns f.n. på Laxå bibliotek ett antal dagar till. Den kommer sedan att göra en anhalt i Kumla senare delen av sommaren. Vi alla gav oss sedan iväg till just biblioteket för att titta på den nämnda. På varje lokal plats där den förevisas kommer den att kompletteras med några lokalt kända idrottspersonligheter. Exempel och bild på det kan ses nedan.

Efter Thomas framträdande övertog ÖLIS hedersordförande Rolf Hallgren rollen som sammanhållande av mötet i samlingssalen, presenterade sig själv men han bad att varje närvarande skulle berätta något om sig själv och det gjordes brett o villigt. Några med kortare omnämnande om sig medan andra hade mycket att berätta. Med från Örebro fanns en f.d. lärare i gymnastik på Centralskolan som också hade fått vara med att starta upp handbollsverksamhet i den då nya sporthallen i Laxå. Namnet på denne gentleman är Christer Hultgren som överlämnade en pärm med urklipp och minnesbilder från sin tid på orten. Måhända en start på minneskavalkad av idrottshistorik i Laxå, vem vet?

I raden av presentationer kom turen till Mats "Kolis" Pettersson en idrottsveteran och ledare inom Laxåidrotten och med många strängar på sin lyra. Han hade därutöver en tid varit Laxå-korrespondent för Nerikes Allehanda, berättades för undertecknad efteråt.

Nåväl "Kolis" hade erhållit ett ovanligt samtal 1988 från en person och undrat om man var intresserad av att arrangera en match mellan Laxå IF och Manchester United (!) på Ramundervallen. Den gode "Kolis" trodde först att det var någon kompis som ringde och behagade skoja, men så var inte fallet, det var verklighet.

Att här söka återge hur och vad "Kolis" berättade skulle sannolikt förstöra denna saga, så därför avstår vi. Denna historia ska han själv återge. Dock kan garanteras många goda skratt och förnöjsamhet.

På stående fot lovade "Kolis" att berätta om händelsen (för det var det sannerligen) på någon träff som anordnas av ÖLIS i en snar framtid.

Vi som var närvarande, Laxåbor och andra, var helt förnöjsamma med en utomordentligt trevlig eftermiddag.
 
//Sven Arne Ahlberg
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
   

Caféträffar hösten 2015
 
Onsdag den 2 september kl. 13.30. OBS starttiden!
Frälsningsarméns lokaler, Kungsgatan/Rudbecksgatan
 
CAFÉTRÄFF MED VÅR LANDSHÖVDING MARIA LARSSON

Alla, ett 70-tal medlemmar, hälsades välkomna till Frälsningsarméns lokaler och undertecknad vände sig särskilt till vår landshövding Maria Larsson men också till vår hedersordförande Rolf Hallgren som hade begärt att få säga och berätta om legenden och idrottspersonligheten Olle Sääw som nyligen avlidit. Olle även kallad "Mr Bandy" som varit aktiv inom Örebro Sportklubb på elitnivå mellan 1946 och 1967 och var en slitvarg på plan i fotboll, då i huvudsak som försvarare, medan han var en elegant skridskoåkare och anfallsspelare i bandyn, där han kunde finta och lura många försvarsspelare. Hedersordförande Hallgren avrundade med att berätta ett par händelser när Olle och hans namne Olle "Totten" Gustafsson deltog i Kulturrundan runt om i Örebro och på äldreboenden då tillsammans med Rolf H. Berättelser som hade "glimten i ögat" och som verkligen hedrade genuine Olle Sääw.


Maria Larsson

Därefter bjöds landshövding Maria Larsson fram till podiet och hon började med att hon var stolt och glad att vi inom ÖLIS inbjudit henne att få komma och berätta något om sig själv.

Dock ska tilläggas att Maria gjorde något före sitt framförande som få är förunnat att få vara med om. Hon hälsade i hand med i stort sett på alla som stod i kön att få komma in i hörsalen. Sannerligen en annorlunda och trevligt bemötande. Det intryck som Maria gjorde där omvittnas också om att flera personer uttryckte sin glädje efteråt att fått lyssna till denna trevliga småländska.

Maria berättade att hon väl inte haft några större framgångar inom idrott, men i ungdomens år älskade att springa på stengärdsgårdar och att överhuvudtaget få vara i rörelse. Dock sa hon "vann jag några skidtävlingar för flickor i skolan och det är jag mäkta stolt över". I för sig hade jag drömmar att kunna bli en Ester Williams men när jag insåg de höjder det handlade om så stannade drömmarna vid drömmar.

"Det fanns dock idrottsintresserade personer i min närhet då jag växte upp och min pappa var synnerligen intresserad av boxning (vem var inte det vid den tiden som Ingemar Johansson hade sin storhet, skrivarens anm.) och jag hörde väldigt mycket om matcherna som Ingo och Floyd hade även om jag själv inte var mer än i 3-4 års ålder, så minns jag pappa berättade, dock har jag inget eget egentligt minne, men som sagt, det talades vitt o brett omét".

Hon kom in på hur hon erhöll landshövdingeuppdraget och att betonade att om hon erbjöds ett sådant uppdrag så skulle det vara Örebro län. Staden med sitt fina slott och utomordentligt fina miljö och friluftsområden runt i kring. Hon hade fått "lite känning" av en del av Örebro län då hon en tid var bosatt i Töreboda. Hon fick då ta del av hur och vad Tiveden hade kunnat erbjuda i väldigt fina naturupplevelser.

Dock betonade Maria om Slottet i Örebro – där ju hon har sin tjänstebostad - att hennes önskan och strävan är att det ännu mera ska kunna erbjudas öppenhet där för allmänheten och invånarna och kanske i olika former, för vårt län.
 
Maria hade innan caféträffen verkligen gjort research och sannerligen satt sig in i historien – och långt tillbaka – om Örebro och länet men också om nutid, i det här fallet med en viss tyngd på idrottsupplevelser och idrottsplatser samt personligheter inom länet.

Speciell upplevelse var ett besök under gamla läktaren på Stora Valla i Degerfors och få se den "annorlunda" utställning av bilder på framträdande idrottspersoner på orten. Hon nämnde icke namnet på utrymmet, men i dagligt tal kallas det för "Skitiga Bullen", ett smeknamn som – enligt sägnen – en dagstidningsjournalist fann på för ett antal år sedan.

Maria som ju hade varit folkhälsominister tidigare värnade bl.a. om att de äldre framgent ska ha det så bra det tänkas kan. Hoppas också på att hon i sitt utövande som landshövding också kan få ha en stödjande inriktning men är även intresserad att utveckla samt möjligen lämna stöd inom folkhälsa, idrott och kultur fortsättningsvis i länet. "Det finns ju stora förutsättningar för aktiviteter och allt detta i vårt län, med Bergslagen i norr, Kilsbergen i väster, Tiveden i sydväst och med fina sjöar som Vättern och Hjälmaren o andra sjöar och samhällen i allas vår närhet. En cykelled planeras ju runt Hjälmaren hade hon fått erfara".

Maria erhöll en prydnadsskål från Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap och avtackades med en sjusärdeles varm applåd. Flera var de av cafégästerna, som efteråt, ville ha ett ord med Maria Larsson och hon tog sig sannerligen tid för det.

En medlem som fanns med i Caféträffen och har omvittnat stort kunnande om de landshövdingar vi haft i modern tid, han fällde mycket berömmande ord om vår nuvarande landshövdings framträdande och personlighet, och det vill inte säga lite i berömväg.

Stort Tack säger vi än en gång till Maria och Lycka till i din utövning, säger vi medlemmar inom ÖLIS

//Sven Arne Ahlberg

 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
 
Onsdag den 7 oktober 
Frälsningsarméns lokaler, Kungsgatan/Rudbecksgatan
 
Caféträff med damfotbollstema -featuring Anette Karhu, Marie och Kristin Hammarström i Frälsningsarméns samlingssal, Kungsgatan 24, Örebro

Sven-Arne Ahlberg hälsade alla välkomna in till samlingssalen på "Frälsis". De flesta, av de ca 100, nyfikade efter uppstarten inne på 'Café Nyfiket', en social träffpunkt där många gamla bekanta träffas och upplivar gammalt och nytt, samt avnjuter kaffe med gott kaffebröd.

SAA informerade därefter om höstens program på ÖLIS. Närmast med utskicket av sällskapets tidning, Idrottsarvet. Istopp i kuvert sker den 19 okt, därefter spridning via horisontalpost.

Han avslöjade också att jubileumsfesten i november nu var fulltecknad. Caféträffen med Luciatablå den 9:e december, berättade SAA, kommer att besökas av Peter Flack som kommer att kåsera om en annan stor Örebroprofil, Torsten Ehrenmark.

Peter kommer även att dyka upp på jubileumsfesten, avslöjade han. Håkan Aldevik gjorde sitt bästa att klara ut hur de som anmält sig och betalat in pengar skulle återfå sina pengar i den händelse de inte kommit med på jubileumsfesten. Till slut överenskoms att de som hade sådana funderingar skulle ta enskild kontakt med Håkan för att klara ut detta. Just nu 263 anmälda, 250 platser att tillgå enligt hotellet. Förhandlingar kommer att genomföras om det finns möjligheter att anpassa utrymmet efter efterfrågan, enligt Håkan A.

SAA puffade för pågående basutställning i ÖLIS lokaler på Slottsgatan. Öppet till 19.30, utom fredagar då till 16.30. Dessutom den unika 'Stopptid', en självstyrd bild-filmsamling gjord av SVT:s Jens Lind. Över 650 filmer i de flesta idrotter finns att titta på. Man bestämmer själv 'lätt-som-en-plätt' med touch-screensfunktion vad man vill se på.

SAA pålyste också kommande händelse 2016, Wall-of-fame. En utställning på länets, genom tiderna, främsta idrottare som en jury är i färd med att utse. I mars 2016 kommer invigningen att ske. Han uppmanade också åhörarna att besöka www.olis.nu där allt som händer inom sällskapet dokumenteras, med bilder och text. Därmed ordet till Göran Gunnarsson.

Minifakta


Anette Karhu *)
Född 1960-talets slut…
Idrottskarriär Fotboll, målvakt
Aktiv och ledare Garphyttan, Latorp,
KIF Örebro
Ordförande Örebro Läns Fotbollförbund
2:a mars 2015-
Barn Två, varav Simon, 6 år, var med på caféträffen
Jobb Logistikchef, Onninen

Ingegerd Marie Hammarström *)
Född 29 mars 1982
Fotbollskarriär Mittfältare/anfallare
1999-2003 KIF Örebro DFF
2004-2004 Umeå IK
2005-2012 KIF Örebro DFF
2013  Kopparberg/ Göteborg FC
Landskamper 43
Spelat i OS, EM och VM. VM-brons 2011
Jobb Idrotts- och biologilärare på Thoréns Business School gymnasium, Örebro

Anna Kristin Hammarström *)
Född 29 mars 1982
Fotbollskarriär Målvakt
1999 – 2010 KIF Örebro DFF, 
2011 – 2013 Kopparberg/Göteborg FC
Landskamper 29
Spelat i OS, EM och VM. VM-brons 2011
Jobb Distriktssköterska, Brickebackens vårdcentral, Örebro
Barn Ett
*) Vem är vem?
Marie har hästsvans på bilden ovan…
Annette har mörkt hår ………!
Kristin har grå tröja!
Göran, en klockren moderator för dagens tema, damfotboll med tvillingarna Marie och Kristin Hammarström och Anette Karhu, Örebro Läns Fotbollförbunds ordförande sedan 2:a mars 2015. Första kvinnliga på 76 år! Då efterträdde hon Raul Björk som innehaft posten i 22 år! Göran har under många år ett dokumenterat engagemang för och inom KIF Örebro DFF, och därmed en mycket god insikt i tjejernas karriärer, åtminstone i KIF Örebro DFF. (Se minifaktaruta).

Här kommer i en sammanfattning några av Görans frågor och tjejernas svar.

Han började med Marie, som han tyckte var i samma klass som herrfotbollens Gösta Lind eller Orvar Bergmark.

G: Om du hade varit kille istället för tjej, hur hade det sett ut då? Är det nå’t som du reflekterat över?

M: Funderar ej på det. Jag är glad idag att jag fick 15 år inom elitfotbollen. Skönt med utbildning också, bra att släppa fokusen på fotboll, som var intensiv på elitnivå, särskilt sista åren, och skaffa sig något att gå till efter karriären. Idrottslärarrollen passar mig.

Då kom Kristin, med utslaget hår, hur skulle man annars kunna skilja tvillingarna åt?, in i salen, direkt från jobbet på Brickebackens vårdcentral.

Göran visade videoklipp från YouTube. "En kylslagen onsdag i november 2010, sa han. Final i Svenska cupen. Kallt som satan", gjorde G klart. Det blev vinst med 4-1. "Hur kändes det", undrade Göran.

M: Jag blev sorgsen att se bilderna med Rickard Holmgren. Det var så tragiskt med hans bortgång. Men det andra är ju svårslaget, det blev ju cupguld och landslagsdebut.

G: Var det straff Kristin? Han undrade p.g.a. en kollision mellan K och en DIF-tjej som dömdes straff på.

K: Nej!

G: Det bevisar väl att feldömda straffar inte går in. – Straffen sköts högt över målet.

Ytterligare ett YouTubeklipp visades, SWE–FRA från VM. Med Maries kanonskott i mål i 82:a minuten som ledde till 2–1 vinst. "Vad säger du Marie," undrade Göran.

M: Ja det det blir ju inte fulare med åren………. Annars var det mitt första VM, 21 000 på läktaren, en fantastisk upplevelse.

Göran vände sig till Anette. Finns det talanger idag? 82-orna var ju en exceptionell årskull med fem landslagstjejer från länet.

A: Nej. 82-orna blir svårslaget. Idag finns en Bengtsson, med gott påbrå, i Kumla. Annars har en tidigare negativ trend bland tjejerna i länet, nu vänt. På killsidan är BK Forward, Karlsunds IF och ÖSK framgångsrika. Däremot bekymmersamt på landsorten med återväxten. Inte minst på ledarsidan. Bra ledare är en förutsättning för god återväxt. Det blir allvarligt lite för snabbt idag. Det är viktigt med skola och lek för de riktigt unga, annars tappar många sugen för tidigt om man blir utslagen i lag som toppas i tidiga åldrar. Föräldrar sätter för stor press för tidigt. Toppa inte lag med 9–10-åringar!

Marie och Kristin fyllde i med att de var som topp i 25-årsåldern. Marie påpekade att 10-åringar idag kan träna upp till fyra gånger i veckan. "Vi tränade en gång i veckan då!" konstaterade hon. "Vi blev landslagsklass"!

Frågor från publiken fick avsluta dagens caféträff, med den följdriktiga avslutningsfrågan från Göran till de tre på scenen. Hur går kvällens Champion League-match mellan PAOK Thessaloniki och KIF DFF.

Kristin: Bra! 0-2 eller 0-3.

Marie: Ovisst. KIF vinner! 0–5… eller 0–1.

Anette: 0–10 ha ha, seriöst KIF vinner, det blir tufft tror på 1-2.

Kristin visade sig ha rätta feelingen. Matchen slutade 0-3!

Sven-Arne avtackade de tre med varsin present i form av en ljusstake i trä gjord av träsnidaren och ÖLIS-medlemmen Lars Henningsson. Det hela belönades med varmaste uppskattande applåder.

Uppsnappat av Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
 
 
Onsdag den 9 december
Frälsningsarméns lokaler, Kungsgatan/Rudbecksgatan.
 

Peter Flack och Luciafirande på Frälsis

Höstens Caféträffar 2015 avslutades på traditionsenligt sätt med framträdande av Lucia med tärnor och stjärngossar. Dessa ungdomar kom från klass 8 C, Karl Johanskolan i Örebro. Oerhört fint och vackert i a capella. De erhöll varma och synnerliga samt högljudda applåder då de trädde åter från lokalen och upp till övervåningen.

Före dem hade vi 250 st. närvarande fått lyssna till den kände underhållaren och entertainern Peter Flack som i ett tidigare framträdande hos oss (30-årsjubileet) sade att han kanske inte hade så stora egna idrottsprestationer inom elitidrotten men minsann testade oss andra i publiken med ett par frågor om placeringar för Råå IF (Hälsingborg) då laget bl.a. spelade mot ÖSK i dåvarande Allsvenskan 1951-52. Ingen anmälde något svar! De flesta visste och vet att Peter har ett stort hjärta för ÖSK och är gärna på Eyravallen (!) med fotboll och bandy, gärna med medhavt kaffe och fikabröd.

Flack citerade i sin inledning också, på prosa, alster av örebroaren och närkingen Gösta Myrén från våren 1952 där det omnämndes hela elvan på förtjänstfullt och annorlunda sätt. Namnen som fanns med i det upplästa var Engvall, Lind, Brodd, Sääw, Lundqvist, Burström, Thörner, Bergmark, Lasse (Katten), och Nordahl (åsyftas Bertil som var tränare då).







Därefter övergick Peter Flack att berätta om vännen Torsten Ehrenmark. Denne, som föddes i Lindesberg men växte upp i Örebro och Örnsro. Bodde i många år i bl.a. New York, London och Paris och skrev mycket för DN bl.a. skrev underhållande böcker, men gjorde också mängder av inslag för Sveriges Radio.

Peter hade personligen träffat Ehrenmark första gången i London då det skulle avhämtas manus för Sandrews räkning där. Den vänskapen bestod sedan fram till Ehrenmarks bortgång 1985. Denne var radiokrönikör i Sommarprogrammet 1963–1984.

Som de flesta vet avslutades radioprogrammet "Sommar" i augusti de flesta åren av och med ett alltid charmant och behagfullt sätt av Torsten Ehrenmark, som kallade sig själv i en intern krets för Sommarstryparen.

Peter Flack fortsatte med att han erhållit hustru Birgitta Ehrenmarks tillåtelse att citera från Torstens upplevelser. De som minns T.E.s krönikor i radioprogrammen minns också att de kunde vara utlämnande av personliga upplevelser för hans närhet och familj, men med glimten i ögat.

Där kunde bl.a. berättas om när T.E. skulle informera om offside för sin hustru. Minsann ingen lätt uppgift för en person som var synnerligen ointresserad av idrott och trots närvaro på plats, på sittplats Eyravallen. Lektionen åtföljdes av en genomgång i hemmet då det hela avbröts med att hustrun påpekade att "nu har Du fått ägg på slipsen". Tablå!

Peter Flack kunde berätta om otaliga öden och äventyr skrivna och berättande av Ehrenmark, bl.a. då han i Dalsland (familjen hade sommarstuga där) skulle köpa badbyxor ämnat för den lekamen han bar på. Det var vår och försommar. Köpet skulle göras i närliggande stad (måste ha varit Åmål) för att därefter visa att han minsann inte var nå`n badkruka. Det blev en fin final på det "badäventyret".

Ehrenmark trodde sig vid nå´t tillfälle kunna bli en alldeles särskilt begåvad restaurangägare och "matestradör" där han kunde både tala om hur och var och varför olika rätter skulle beredas på ett för alla lämpligt sätt. Ja, det var en saga det.

För att inte förtälja om den omspunna händelsen att få växa upp med en farmor som var mamma men inte mamma men farmor och en farfar som var pappa men också farfar men inte pappa och de öden som skulle framkomma då han i skolan skulle berätta om (biologiska) faderns yrkesval. Snacka om tragik o ångest i sina stunder.

Alla ämnen som Peter Flack kunde förtälja om vännen Ehrenmark inrymmes inte här och nu, utan vi kan bara konstatera att det var synd att inte fler kunde ha fått lyssna till denne eminente personlighet som Peter Flack är.

Där finns mycket mer än "Hjalmar och Viby" (vilket minsann inte är dåliga grejer det heller !) i den ”skulten” och kroppen.
Vi säger tack till Peter och tackar även de närvarande för att de hjälptes åt att vi alla kunde få plats i Frälsis lokaler.

//Sven Arne Ahlberg
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
 
Caféträffar våren 2015
 
Onsdag 21 januari. Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13A och biografen Roxy

Caféträff med Johan Tornberg
"Från Pajala till Örebro"


-Välkomna, hälsade Sven-Arne Ahlberg de drygt hundratalet församlade i biosalongen på Roxy. Kaffe med bulle hade intagits under trevlig social samvaro i de nya lokalerna på Föreningarnas Hus, en snöigt halkig ca 75 meter lång promenad, längre bort på Slottsgatan.

-Hör ni mig, undrade SAA med hjälp av mikrofonen. Han svarade själv. – Nähäj, jag märker det. Men nu hör ni mig det vet jag, fortsatte han utan mikrofon. Även ni längst bak.

Han annonserade vårens aktiviteter på ÖLIS;

25 feb i samma lokaler: Speedwayträff med Dalle, Indianerna.
 
25 mars Fotbollsträff med tränarna för ÖSK och KIF-damer, i Frälsningsarméns lokaler på Kungsgatan 25.
 
Årsmötet 15 april i Engelbrektskolans lokaler (f.d. WUC) med Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren som gäst.

Resa till Guldsmedshyttan 20 maj.

Sven-Arne presenterade Johan Holmberg som representerade biografen Roxy. Johan gav oss en historisk uppdatering om biografens bakgrund. Premiär redan oktober 1913! Dock fanns där en biograf på plast redan 1905 vid namn Sirius. Adolf Lindgren, som byggde Centralpalatset bestämde i samband med den byggnationen att det alltid skulle finnas en biograf på platsen. Inredningen i biografen, paneler m.m. är original från 1947. T.o.m. pianot från stumfilmstiden finns kvar. När SF lät skapa Filmstaden 1989 tog Örebro kommun över Roxy. Sedan 2012 är allt numera digitalt, såväl bild som ljud. – Det blir perfekt så, avslutade Johan som hade understöd från bakre bänkraden av Kjell G Andersson, en Roxyveteran.

Kortfakta
Johan Tornberg


 

Född 12 juli 1973
Var Pajala
Familj

Sambo Marie
Barnen Hugo 10 år, Agnes 9 år, Harry 3 år
 

Idrottsförflutet

Badminton

Norrlandsmästare som 10-åring

Ishockey
Pajala IF Moderklubb
Kiruna IF (1990/1992-1992/1993)
Team Gävle HF (1993/1994)
Västerås Hockey  (1995/1996-1997/1998)
IF Malmö Redhawks  (1998/1999-2000/2001)
Tre Kronor 32 A-landskamper VM-guld 1998 10 junior- och 27 pojklandskamper
Tränare/ledare Västerås IK
Örebro HK (ass) 2014
 

TV-karriär

Expertkommentator i SVT på Hockeykväll och landskamper samt Viasat Hockey
 


Kjell Sunesson gav en kort information om pågående projekt inom ÖLIS, en följd av den inspirationsträff som hölls måndagen 12 jan. Idéer finns om att skapa ett forum för 'levande legender', en enklare form av caféträff där man träffas och minglar tillsammans med någon eller några av länets 'levande legender'. Idéer finns även att skapa ÖLIS’, 'Wall of Fame', en variant hockeyns Hall of Fame. - Arbetsgruppen jobbar med hög ambitionsnivå och är bra på G, sammanfattade Kjell.

Dagens huvudattraktion, Johan Tornberg, introducerades därmed av Håkan "Lillis" Olsson. Håkan avslöjade att det var tack vare ett sammanträffande med Daniel Wiksten på Café Java som Johan fick en förfrågan att komma till ÖLIS.
 
- Det blir väl kanske något extra träningspass som straff för honom som tack, undrade Håkan. 
- Javisst, det är klart att det blir, svarade Johan med glimt i ögat.
 
Därmed angav han tonen till en knapp timmes tempofylld och energifull resumé över sin bakgrund och idrottskarriär. Vi fick hänga med, som rubriken till träffen lyder, från Pajala till Örebro. Starten i Pajala, 23 mil norr om Luleå i Tornedalen med pappa Kjell, mamma Mona och äldre bröderna Fredrik och Niklas. Som tornedaling är Johan van vid avstånd, som vi "sörlänningar" inte behöver tampas med. Som sextonåring spelade han för Kiruna IF, enkel resa 18 mil. Han pendlade. Till Boden är det 35 mil från Pajala, etc. Phu..

I Kiruna fick Johan Skellefteå AIK:s nuvarande tränare, Hans Wallson, som mentor. Johan hade mycket beröm att dela med sig till honom. Hockeyn tog honom i raska svängar till Gävle och Tommy Sandlins Brynäs. Det blev en kort sejour. Åter till Kiruna och snart därpå till Västerås. Under Västeråstiden blev det landslagsuppdrag i Tre Kronor. Till VM i Zürich 1998 kom Johan med som sjunde back, som reserv. Inför finalen blev en av de ordinarie backarna knäskadad så Johan fick hoppa in. Finalen spelades i två matcher, mot Finland. Sverige vann den första matchen med 1-0. Johan gjorde målet. – Det var det hårdaste backskott som skjutits på ett VM, påstod han med glimten i ögat. Eller hur Fjuss, frågade han Peter Hasselblad som fanns med i salongen. Match två slutade 0-0, därmed blev Johan och Tre Kronor världsmästare. Johan avslöjade att han träffade den finske målvakten under Junior-VM 2014. – Jäkla tuur, sa målisen, då de sågs.

Från Västerås gick resan till Malmö. – En Tornedaling i Skåne, hur tror ni det gick, med språket och allt, undrade Johan. Jag trivdes bra, med allt, dessutom träffade jag min sambo Maria där. Vi trivs fortfarande med varandra (se faktaruta), fast vi har inte gift oss än, konstaterade Johan. Slutet på sejouren i Malmö skulle också tragiskt nog även bli slutet på Johans aktiva karriär. Allt brosk i högra knä var bortslitet och därmed slutspelat, som tjugosjuåring. Han avslöjade att året som följde var ett tufft år. Funderingar på 'vem är jag' – 'vad skall det bli nu' sysselsatte honom. En vändning kom då Västerås IK hörde av sig och erbjöd honom att bli juniortränare. Johan förklarade att det var det bästa som kunde skett. Då fick han chansen att hålla på med det som han brinner för. Idrott och ungdomar. Han poängterade att se, och medverka till att ungdomar växer, på alla plan, är det mest tillfredsställande och meningsfulla han kan tänka sig.

Det blev också vidare uppgifter i VIK som assisterande till Per Bäckman. När Per gick till Frölunda blev Johan erbjuden chefstränarrollen. Det gick riktigt bra tills efter en match i Almtuna. Johan råkade ut för det som tyvärr alltför ofta inträffar i vår dagar inom idrotten. Fega s.k. supportrar hotade Johan anonymt. Maskerade smög de bakom om honom och sa: Det är dags att sluta. – När jag sedan hittade lappar liggande i min bil, ansåg jag att det fick vara nog, avslöjade Johan, hoten var placerade i min bil med barnstolar. Min familj ska inte behöva bli utsatt för något som beror på mig. Jag pratade med Maria när jag kom hem och bestämde att jag säger upp mig nästa dag. 
Så blev det. Det hela uppmärksammades en hel del i media, men som vid så många andra tillfällen kom de fega anonyma krakar som utsatt Johan för hoten aldrig att konfronteras med sina illgärningar. – Jag kanske inte skulle ha gjort exakt likadant idag, utvecklade Johan, jag hade nog kopplat in och involverat fler i föreningen och andra och därmed hanterat det lite annorlunda.
 
Idag är Johan assisterande coach tillsammans med Håkan Åhlund och Kenta Johansson som head-coach i Örebro HK. Han nappade direkt på Pontus Gustavssons erbjudande 2014. Johan ansåg att han jobbar i en fantastisk organisation. – En härlig resa för ÖHK är på G, det är suveränt att få vara med på den resan som ansvarig för backarna och spelet i numerärt underläge. Han visade med tydlig energi sin uppfattning om vad coachning innebär, förutom isträning m.m. –Det är oerhört viktigt att vara delaktig som coach med, att ställa frågor, varje dag, typ - Hur mår du? och när svaret blir ett mumlande 'bra', följ upp med -Vad är det som är bra? Johan lanserade också ett nytt ord i SAOL, (svenska akademiens ordlista). 'Attitydinkontinens', d.v.s. man kan alltid läsa hur en spelare mår. Johan fastslog att det är mycket viktigt att vara välmående på alla plan, inte bara på isen och i omklädningsrummet, för att kunna prestera på topp i elitsammanhang. Att ge ansvar är en nyckelfaktor, ansåg Johan. Du är själv 100% ansvarig för det du TÄNKER-SÄGER-GÖR.

Johan avslutade med att konstatera att ÖHK idag är ett av Sveriges bästa hockeylag, eller åtminstone på väg att bli det. Han konstaterade att det är en lång process men att många är med i processen, inte bara sponsorer, utan väldigt många är med på resan.
 
Avslutningsvis ställdes många frågor till Johan, som t.ex. varför gick det som det gick i lördags? Fanns det ingen straffläggare utsedd? Hur går det i morgon mot HV71? Är inte jobbet som tränare ett osäkert jobb?
 
Johan svarade rappt och de flesta blev nog nöjda med svaren. På frågan om resultatet mot HV71, blev det en motfråga: Ska ni satsa pengar? Satsa inte både hus och hem på vinst… På Lillis fråga om osäkerheten med tränarjobbet blev svaret; Jo men det ingår i jobbet, men om man får sparken är man väl inte sämre som människa. Eller hur?!

Avslutningsvis tackade Sven-Arne Ahlberg Johan för ett mycket uppskattat framträdande, med Arne Uplings bok, Eyravallen ligger i Örebro. -Det kan vara bra för dig att lära dig lite om Örebro, tyckte SAA. Värmande applåder från en hörbarligen nöjd publik satte punkt för premiären i Roxybiografen.

/Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
   
   
   
 
 
Onsdag den 25 februari 2015
Caféträff med Daniel "Dalle" Andersson-Bäckström, Speedway Indianerna, Kumla

-Nu är det nästan lika tyst som i kyrkan, hälsade Sven-Arne Ahlberg, med för dagen beslöjad hes stämma de drygt fyrtiotalet församlade i biosalongen på Roxy.
 
Kaffe med kanelbulle hade avnjutits under trevlig social samvaro samt koll på TV:n i ÖLIS’ bibliotekslokal i de nya lokalerna på Föreningarnas Hus. Många passade på att följa herrarnas 15 km på VM-skidor i Falun, och fick därmed uppleva direktsänd blivande idrottshistoria med Johan Olssons bragdartade guld.

-Jag kan tyvärr inte prata högre än så här, så jag är tacksam för tystnaden, ursäktade SAA med hjälp av mikrofonen.
 
Han gjorde reklam för kommande aktiviteter under våren på ÖLIS: 
• 25 mars Fotbollsträff med tränarna för ÖSK och KIF-damer, i Frälsningsarméns lokaler på Kungsgatan 25. 
• 15 april årsmötet i Engelbrektskolans lokaler (f.d. WUC) med Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren som gäst. Motioner är välkomna, informerade SAA.
• 20 maj resa till Guldsmedshyttan, där fortfarande vissa förberedelser pågår
Sven-Arne tackade alla trogna som kommit trots VM i Falun och tillade att vi missade att kolla datum när dagens caféträff planerades.


Kortfakta
Daniel "Dalle" Andersson-Bäckström



 

Född 1974
Var Stockholm
Familj Fru, tre barn 4, 9 och 11 år
Bor
Örebro, Nya Hjärsta
 

Idrottsförflutet

Ishockey


Djurgårdens IF Uttagen till TV-pucklaget Stockholm. Tackade nej p.g.a. speedway
Fotboll Brommapojkarna Elit
Speedway

Getingarna från 4 års ålder till 1994. Indianerna 1995-2002
Sportchef/
lagledare
Indianerna
Därmed hälsade han dagens huvudnummer, Dalle Andersson-Bäckström, välkommen. Dalle gjorde entré till häftig musik med Indianernas kamplåt, som flera av oss i publiken hörde vid ÖLIS’ besök på ICA Maxi Arena vid besöket den 13 maj 2014. Dalle hade sällskap fram i rampljuset av Kjell Helgstedt som ingår i Indianernas marknadsgrupp.

Dalle inledde med att tacka för inbjudan till sällskapet och berättade om sin bakgrund (se faktaruta). Han åkte speedway redan som 4-åring för Getingarna i Stockholm. Han kom att bli klubbkamrat med stjärnåkare som Per Jonsson, Jimi Nielsen och Greg Hancock. Dalle ville lämna Getingarna för Indianerna redan 1994, men dålig ekonomi och ordning och reda i Getingarna gjorde att det inte blev förrän 1995. 1995–97 tävlade Dalle för Indianerna och även för Birmingham i England. Han avslöjade att han hade börjat få känning av sjukdom. Han hade drabbats av Bechterews sjukdom, en reumatisk muskelsjukdom som gör de drabbade mycket stela. Sjukdomen blir extra påtaglig vid väderomslag och regn. I England upplevde Dalle inte någon förståelse för att detta påverkade hans prestationer på speedwaybanan. 2002 blev sista året som han körde aktivt. Han hade då påverkats av sjukdomen så kraftigt att han, som sämst, vägde endast 49 kg. Tack vare medicin, som han då började få, har dock hans tillstånd kraftigt förbättrats.

-Det är en mycket dyrbar medicin, förklarade Dalle, men jag önskar att alla som drabbas av den här sjukdomen får ta del av den. Det har helt förändrat mitt tillstånd och gjort att jag kan klara av det tuffa jobbet som lagledare för Indianerna. Jag skall jobba 75%, men alla som jobbat i föreningar vet; i praktiken blir det snarare 150%. Men jobbet gör att jag håller igång fysiskt, vilket är extra viktigt med denna diagnos.
 
Dalle berättade att han, och klubben, har Örebro KH och Örebro SK herrfotboll som förebilder hur man jobbar som en modern förening. Jobbet med att skaffa sponsorer tar en hel del av tiden. – En bra sponsor som ger oss 2 tusen är en lika bra sponsor som den som ger oss 100 tusen. Vi uppskattar alla lika, förklarade han.

Kjell Helgstedt avlöste Dalle med att också tacka för inbjudan. Kjell berättade att han varit lagledare och även ordförande under ett år. Det var för tidskrävande så numera ingår han i marknadsgruppen. Han var en av de som skapade VIP-läktaren på ICA Maxi-stadion. En bra mötesplats för våra samarbetspartners, menade Kjell.

Kjell presenterade Indianernas historia från starten 1936 till 2010 då nya läktaren under tak stod klar. Flera höjdpunkter på vägen behandlades, bl.a. invigningen av motorstadion i Sannahed 1946 med enastående 23 tusen åskådare, och hur namnet Indianerna kom till 1950.

Legendariske Sven Lindholm, "Smed-Sven" som inte hade någon uttalat stor näsa tyckte däremot att lika legendariske "Kumla-Frasses" näsa påminde om en indiannäsa, därav namnet! Svenska mästare 1990 och -91. Kjell menade att de har mycket duktiga banarbetare på arenan som gör att det sällan blir inställt p.g.a. regn, vilket händer betydligt oftare hos konkurrenterna.

Kjell och Dalle hjälptes åt att presentera årets lag, inledningsbilden med fyra förare i närkamp på väg in i första kurvan i 120 km/tim. Bilden utstrålade det de båda manade att speedway är: Dramatik&spänning.

Så här ser Indianernas lag i Elitserien 2015 ut
  • Anders Mellgren
  • Antonio Lindbäck
  • Artem Laguta, ryskt nyförvärv – en tuffing, enl. Kjell H
  • Cameron Woodward
  • Freddy Godlund
  • Fredrik Lindgren, lagkapten
  • Joel Andersson, junior i utveckling
  • Niels Kristian Iversen, en poängmaskin
  • Piotr "Pepe" Protasiewicz, 40-årig poängmaskin 
  • Robin Törnqvist
  • Rory Schlein, nyförvärv från Australien

Vi fick en genomgång av varje åkares styrkor och svagheter. Det framgick klart att det inte är en lätt uppgift att skapa ett lag av individualister, som dessutom tävlar varannan dag ömsom i Polen, England och Sverige. Ibland möter man en lagkamrat i Kumla nästa gång är han motståndare i ett annat lag i Polen. Dalle lovordade Fredrik Lindgren som gör ett viktigt jobb i depån som ödmjuk stödjande kraft för sina lagkompisar. - Han är klockren som lagkapten, ansåg Dalle.

Att pengarna blivit alltmer viktigt framgick många gånger under presentationen.
– Vi omsatte 2–3 miljoner 2002, berättade Dalle, 2014 var det 10 miljoner. Samarbetet mellan SVEMO och elitserieklubbarna verkade inte gå särskilt väloljat. Motsättningar finns om vem som skall förhandla om TV-pengar t.ex. Dessutom är tolkningen av vissa regelfrågor inte helt klara mellan klubbarna, bl.a. om antalet svenskar i laget.

På fråga från publiken fick vi besked om att en speedwaymaskin kostar 90–100 tkr, en motor 60 tkr.

Årets elitseriepremiär i Kumla sker den 5:e maj mot Dackarna.

Avslutningsvis tackade Sven-Arne Ahlberg Dalle och Kjell för deras framträdande, med Arne Uplings bok, Eyravallen ligger i Örebro. Värmande applåder från den trogna skaran i publiken satte punkt för caféträffen i Roxybiografen.

/Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   


 

Onsdag den 25 mars 2015
Caféträff med fotbollstema i Frälsningsarméns samlingssal, 
Kungsgatan 24, Örebro
 
HEJ och hjärtligt välkomna, hälsade Sven-Arne Ahlberg. Kul att se så många samlade i de här lokalerna. Över 150 förväntansfulla hade tagit plats i stora salen efter kaffet med bulle och kaka i angränsande caféet, småfyndigt nog kallat 'Café Nyfiket'.
 
Sven-Arne informerade att den ursprungligen planerade resan norrut i maj inte blir av p.g.a. vissa tekniska problem. Vad som blir istället kommer att informeras om på årsmötet i Nya Engelbrektsskolan den 15 april och även förstås på vår hemsida. Han meddelade också att de nya lokalerna på Slottsgatan 13 A fått en uppgradering med, inte mindre än 650 st. nyinkomna filmer. Filmerna handlar om olika idrottsevenemang genom tiderna, alla tillgängliga att beskåda via den touchscreenskärm med tillhörande stor bildskärm som nu finns uppmonterad i lokalerna. Det är öppet på vardagar, ni är välkomna. –Är vi på plats så kan vi fixa kaffe, erbjöd sig SAA. Biblioteket är också intakt på plats i de nya lokalerna.
 
Lotteriet "½-potten" fick därefter sin vinnare med nr 45. Notarius för lottdragningen ur "Lillis" Olssons eleganta hatt var Alexander Axén på uppdrag av "Lillis" som menade: -"Du är är ju van att trolla i hatten".

Därmed plats på scenen för dagens utfrågare/ moderator Christer Blom. Han inledde, som den lärare han är, med insikt om repetitionen som kunskapens moder, med att repetera fjolårets information att vi befann oss på "ÖSK-mark". ÖSK bildades i oktober 1908 på café National som låg tvärs över gatan. 

Minifakta
Alexander Axén




Född 15 oktober 1970
Tränar Örebro SK sedan 2014
 

Minifakta
Rickard Nilsson




Född 18 december 1969
Tränar KIF Örebro DFF sedan 2012
 

Initiativtagaren Karl Graflund studerade på Teknis på andra sidan Kungsgatan, där studerade senare andra ÖSK-are liksom tvillingarna Hammarström, KIF Örebro DFF och även Kevin Walker. Christer trodde dock att Kevin var mer känd som sångare för de elever som idag går på skolan. Christer uttryckte sin beundran för Karl Graflund som satt i ÖSK:s styrelse från starten 1908 till 1958, varav två år som sekreterare resten som ordförande, en idrottshistorisk bedrift.

Christer visade med hjälp av storbildskärm på väggen spelprogrammet för de sista matcherna i damallsvenskan såväl som herrallsvenskan. - Vilken är guldmatchen, frågade han både Rickard och Alexander.

Rickard trodde att Rosengård-Linköping kunde vara en guldmatch. –Men man kan ju kosta på sig att drömma, tyckte han, och då kan KIF Örebro–Vittsjö också vara en match om guldet.

Alexanders svar blev: - Då har Malmö redan avgjort! Men vi hoppas att vi är med och kämpar om topplatserna i allsvenskan. Rickard trodde att ÖSK kunde vara med och kämpa om medaljer men trodde att Göteborg kommer att ta guldet.
 
Christer gick vidare med frågor till de båda tränarna. 2014 blev något av ett succéår för både KIF Örebro DFF och ÖSK, varför?

RN: - Kontinuiteten en viktig faktor, vi hade haft samma lag i tre år, vi hade fått behålla duktiga spelare. De flesta hade inte upptäckt t.ex. de tjeckiska tvillingarna. Vi fick mer respekt från de andra lagen för vårt spel och kunnande. Passningsspelet utvecklades, bra mix av snabbhet och tålamod.

AA: - Beröm till Rickard för ett jättejobb, han är alltid på plats på Behrn Arena när man än kommer, tidiga morgnar etc. Det kommer inte framgång utan hårt arbete. Det vet jag att Rickard lägger ner. Han blev inte vald till "årets tränare" av en tillfällighet. Applåder från en den uppskattande publiken ackompanjerade Alex’ fina beröm. – Vår egen säsong blev ej som planerat. Mitt eget jobb i klubben som jag hade haft i ett och ett halvt år fick avbrytas i och med P-O Ljungs avhopp. Jag var rostig i rollen som tränare efter två års bortavaro från den rollen. Vi ändrade vårt spel till ett snabbare spel. En hackig vårsäsong avlöstes av en mycket bra höst. Orsaker till höstframgången bl.a. att Crespo fanns tillgänglig och utvecklades. Det kontroversiella beslutet att sälja Spethin blev framgångsrikt, trots att många örebroare ville halshugga mig för det beslutet. Om den förestående cupfinalen den 17 maj, mot IFK Göteborg konstaterade Alex: Cupen betyder inte skit när serien drar igång. Det är sex dagar kvar till seriestart, jag känner ingen stress!

CB: Hur upplevde du utmärkelsen till "årets tränare", Rickard?

RN. Jag fattade nog inte först, jag tänkte väl - jamen dom andra då… Det är klart att jag blev stolt.

CB: Du fick ju tillsammans med KIF Örebro DFF även pris som årets örebroare, hur var det?

RN: Ja…. Det var ju folkets röst. Stödet känns äkta och kul. Priset värdeas högt av oss i klubben.

CB: Även du Alex fick ju pris. Svarta Handens pris som årets ÖSK:are.

AA: Jag blev glad. Jag är ÖSK:are från sex års ålder. När jag såg vilka som hade fått det före mig blev jag väldigt glad och stolt.

CB: Hur ser det ut i truppen för respektive lag? Någon speciell? Samtidigt visade han bild på storbildsskärmen på de båda lagen med namnen på spelarna.

AA: Logi Valgardsson ny, som klippt och skuren för vårt sätt att spela, bra vänsterfot! Vi har lagt ner 1,5 månads jobb på att få honom mindre försiktig, han kommer mer och mer. Bra mot MFF, just nu en mindre sträckning i lårmuskeln. Eidur Aron Sigurbjörnsson, ambitiös, tar till sig av allt som finns att lära sig, lite för snäll för sitt eget bästa. Väldigt bra hittills.

RN: Vi har tappat målvakt, back, de två tjeckiskorna bl.a. Ny målvakt Carola Söberg, det tog fyra månader av jobb att få klart. Bra reflexer, lugn. Stabil mentalt, bra i landslaget i Algarve Cup. Hanna Folkesson från Umeå, mycket bra. Omöjligt att få henne till oss för två år sedan. Lisa Dahlkvist också landslagsspelare, i mitt tycke underskattad, ett plus att hon är från Örebro, mycket passningssäker, en av få som kan slå en perfekt 30-40 meters passning. Vi har en bra bredd i truppen, med sex borta från fjolårets startelva har vi fått ersätta en del internt.

CB: Vem kommer att överraska 2015?

AA: Ingen överraskar. Vi är bra individuellt och som lag. Björnkvist som högerback är på rätt plats. Daniel Gustavsson ser grym ut! Jag har slutat vara försiktig mot DG, han har potential till ett stort spel. Dags att leverera nu.

RN: Kanske Michelle de Jong, men det får vara vem som helst!

CB: Om ni hade en obegränsad plånbok vilken kompetens skulle ni införskaffa till laget?

AA: En djupledsgående forward. Kalle Holmberg och Marcus Pode är bra men en dimension ytterligare skulle behövas.

RN: Någon till backsidan, vi är sårbara för skador där.

CB: Ni har små trupper i båda lagen, finns det någon oro för det?

RN; Nej jag tycker vi ha en stor trupp, Jag är trygg med den. Jag skulle vilja ha 30 matcher istället för nuvarande 22, men jag har inte fått något gehör för det.

AA: Med ekonomiskt back har vi valt 18+2, arton bra utespelare och två bra målvakter. Jag gillar det bättre än att ha 22 medelgoda. Det kan vara en fördel med färre spelare, det blir nära kontakt.

CB: Vad säger ni om premiären mot FC Rosengård resp. IFK Norrköping?

RN: Vi startar den12:e april, vi har inte pratat så mycket om den matchen än. Jag tror vi kan vinna, det är viktigt att ha den känslan i laget.

AA: Bra start är viktigt, att plocka poäng så fort som möjligt. Jan Andersson, tränare i IFK, är en god vän till mig, jag passade på att berömma honom som ett taktiskt geni på allsvenska upptaktsträffen nyligen, för då kanske han skulle dra slutsatsen att vi spelar som förra gången. IFK är ett bra lag, jag tror de hamnar topp åtta i serien. Det blir tufft och en tight match. Vi tror att vi kan vinna. Genrep mot Sirius dagarna innan blir en bra genomkörare för alla i truppen.

Christer Blom inbjöd därmed med mikrofonen i hand publiken att ställa frågor.
 
En fråga gällde fördelen, enligt Alex, med att ändra till att spela höst/vår istället för som nu, vår/höst. Alex menade att det vore en bättre anpassning till de "fönster" som finns att kunna införskaffa spelare.
 
Alex fick fråga om hur det rakare spel som infördes och som fick framgång 2014 togs emot av spelarna. Alex menade att det är viktigt att hitta vägar att kommunicera, vi har blivit bra på kontringar, kanske bäst i Sverige. Det innebär även en annan fysisk belastning på spelarna, nya – andra muskler behövs. Han framhöll fystränare Jimmy Högberg som gjort ett jättejobb i det avseendet. Jimmy är bäst i Sverige, hävdade Alex.

En fråga gällde UEFA:s dåliga ekonomiska stöd till damfotbollen. Rickard instämde och tyckte det är uselt. – Har inte SVFF reagerat, blev följdfrågan. Nja, svarade Rickard. Men Pia Sundhage då, hon måste väl ha tyckt nå’t? – Jo självklart, svarade Rickard med ett leende som Alex instämde i.

Christer Blom beklagade att tekniken inte fungerade för det inslag han hade planerat. Han hade skaffat en film från ett internationellt fotbollsevenemang i Örebro. VM-matchen mellan Frankrike och Skottland på Eyravallen 1958. – Var det någon som var där, undrade han. Det sträcktes många händer i luften inklusive min egen. – Vad hände med straffen som skottarna fick, frågade Christer. –Den tog i ribban, ropades unisont. – Vart landade bollen, undrade CB, och svarade själv att den inte slog ner i mittcirkeln. Det kan man nämligen se på filmen. Därmed raderade han en illusion som åtminstone undertecknad levt med i 57 år.

Sven-Arne Ahlberg tog en mikrofon och tackade de agerande på scenen. – Var ni nöjda med den lilla present ni fick förra året, undrade han. – Vadå, skall vi lämna tillbaks dem, sa Christer till publikens skratt. –Nej, nej, svarade Sven-Arne, jag har bett Lasse Henningsson som förutom att han är medlem i ÖLIS också är en duktig träsnidare, att göra en ny till detta år. Alex fick en sådan present. Rikard belönades med Arne Uplings bok, Eyravallen ligger I Örebro. – Jag gillar att läsa, sa Rickard, tack så mycket.
 
Alla tre fick dessutom varsin biljett med inbjudan till kaffe med våffla på café Nyfiket, som serverar detta varje fredag. Sven-Arne passade på att påminna om årsmötet den 15 april på sedvanliga Nya Engelbrektsskolan, med Hoa-Hoa Dahlgren som gästföreläsare.

Caféträffen avslutades med varmaste uppskattande applåder

uppsnappat av
Rolf L Lundin

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
 
 

 
Onsdag den 20 maj 2015

Caféträff BEHRN Arena med ÖHK:s Ulf Gejhammar

Sven-Arne Ahlberg, för dagen jet-leggad som nyanländ från USA-resa, hälsade ca 45 besökare välkomna. -Vi kanske kunde ha varit ännu fler idag med ordinarie marknadsföring, men vi är glada att se att så många ändå hittat hit trots att vi fått ändra i vårt ursprungliga program för våren.
 
Sven-Arne informerade att höststarten kommer att ske onsdag 2 september, en sedvanlig höstresa kommer att genomföras, denna gång till Stig H Johanssons travanläggning i Upplands-Väsby. Resan kommer att ske 15 september. Information om dessa aktiviteter och övriga händelser under hösten kommer att skickas ut i slutet av augusti. I november kommer även ÖLIS’ 30-årsjubileum att firas. Firandet kommer att vara på Stora Hotellet med Jens Lind som inbjuden gästföreläsare. Deltagande i jubileet kommer att ha begränsat deltagarantal, så det kommer att bli typ 'först till kvarn', även detta kommer att informeras om i utskicket i slutet av augusti.

Claes Pedro, museiutskottet, informerade att den första skärmutställningen i nya lokalerna på Slottsgatan nu är färdigställd. På plats finns också 'Stopptid'. En digital samling av 600 filmer med idrottshistoriskt material.
 
Måndag 25 maj blir officiell invigning av basutställningen kl. 14.00 kommer bl.a. Benny Lennartsson för möjlighet till mingelsnack. ÖLIS bjuder på kaffe. Sven-Arne fyllde i med att museet är öppet alla vardagar på dagtid. Alla är välkomna.

Lotteriet "½-potten", 820 SEK, fick därefter sin vinnare med nr 62. Hans 'Garrincha' Öhman blev den nöjde vinnaren. Lotten drogs, numera enligt tradition, ur 'Lillis' Olssons eleganta hatt av Ulf Gejhammar.

Därmed plats på scenen för dagens gästföreläsare, ÖHK:s ordförande Ulf Gejhammar. 
Ulf inledde med armarna i kors över bröstet med att tacka för inbjudan. Han berättade att hans egna idrottsliga erfarenheter hade handlat om lite fotboll och gymnastik.

Undertecknads bordsgranne, Kim Andersson, konfirmerade fotbollsreferenserna från deras gemensamma tid i KIF herrfotboll. Kim avslöjade att Ulf var en spelare med oerhört mycket 'spring i benen', han hade energi som räckte till mer än halva laget. Den energin verkat han ha konserverat väl. Hans framträdande präglades på ett tydligt sätt av smittsam positiv energi som han genomförde utan PowerPointbilder och datorstöd.

Ulf berättade att han även hade varit verksam i ÖSK fotbolls styrelse. Hans arbetslivserfarenheter kommer från transportsektorn. ÖHK-engagemanget inleddes för fem år sedan. När han blev tillfrågad svarade han: -Jag kan inget om hockey, men jag hjälpa till med att bygga en hockeyförening. Alla minns väl, fortsatte han, hur det såg ut då, 2010. En betongbunker med läckande tak, spel i div. 1, Micke Fahlander som en intensiv kraft inom föreningen. För att börja bygget, menade Ulf, måste vi bli överens om några värdeord som alla inom föreningen måste ställa upp på, och omfattas av. Det blev tre stycken.

ÖPPEN FÖRENING – ATTRAKTIVA – ÖDMJUKHET

Ulf utvecklade innebörden i dessa värdeord på ett utomordentligt professionellt sätt. Han menade att ÖHK måste vara öppna med sina strategier t.ex., vara attraktiva som arbetsgivare, för familjer, ha en attraktiv anläggning och vara det som underhållning. Ödmjukhet i framgång, - 'inga fasoner', allt går att göra lite bättre även när man lyckats bra.

-Vad håller vi på med, undrade Ulf. Han svarade själv, underhållning. Vi ska ha en attityd som innebär att publiken skall gå till BEHRN Arena för ha 'skitkul' och se på hockey också. Vi kollar på andra som jobbar på liknande sätt. Växjö Lakers är ett bra sådant exempel, menade han. Ulf avslöjade att Färjestad är nyfikna på ÖHK:s sätt att jobba, de tycker att deras eget sätt 'gått i stå' och behöver förnyas. Ulf fastslog att det är som att driva ett företag, det gäller att utveckla eller avveckla.

-Vår vision är att vi skall utmana om SM-guld varje år. Vi vill inte säga att vi skall ta guld varje år, det stämmer bättre med våra värdeord med ambitionen att utmana om guldet, fastslog han. För att kunna göra det måste några hörnpelare stå fast. Ekonomin – ÖHK:s roll i regionen – arenan. Ekonomin är idag stabil med ett eget kapital > 4 mkr, som SHL kräver. Förändringen på mina fem år, upplyste Ulf, är rejäl. 2010 omsattes 20 mkr, säsongen 2014/15 100 mkr. Att vara en regional aktör har numera fått gehör, inte utan mycket jobb och argumentation, konstaterade han. Arenan klarar kraven på underhållning i världsklass. En matchkväll hanteras 5– 600 serverade gäster som omsätter 400 tkr. Ny publik har tillkommit, mycket kvinnor, noterade Ulf. -Vi hade en fyllnadsgrad på 99% 2014/15, att jämföra med säsongen innan - 95%. 'Fyllnadsgrad' är ett begrepp som jag tagit från mina erfarenheter från transportbranschen där det gällde att fylla lastbilar, det handlar inte om alkohol alltså, förtydligade han med ett leende. Vi skulle ha 100% om vi inte måste avstå, enligt SHL:s krav, 150 platser till 'bortastå'.

Inriktningen på ungdoms- och juniorsidan börjar nu skönja resultat. U16, J18 och J20-lagen är etablerade verksamheter. Vi har snart passerat den tidigare bristen på för lite egna produkter i A-truppen. Örebro har också blivit en attraktiv ort för de ungdomar runt om i Sverige som söker sig till idrottsgymnasieutbildning. Tidigare 9 platser inom NIU (nationellt godkända idrottsutbildningar) har blivit 12 platser att fördela på sökande från Piteå till Skåne. Dessa riktar sig till elever som vill kombinera sin gymnasieutbildning med en elitidrottsutbildning). Födda 2008/09 går på 'hockey-lekis' på Trängen, därav 20-25% flickor. -Vi har för liten iskapacitet för att hantera den efterfrågan som uppstått, konstaterade Ulf.

Ulf ställde frågan om någon noterat den doktorandrapport som kommit från Örebro Universitet, där det ifrågasätts om de kommunala pengar som satsas till elitidrotten är värt insatsen. Ulf visade med flera exempel att ÖHK definitivt inte är en 'tärande' verksamhet i kommunen. 26-27 mkr betalades t.ex. 2014 i form av arbetsgivaravgifter, skatter m.m. Nästa steg, avslöjade Ulf, är gå från förening till koncern. Detta kommer att stå på dagordningen när ÖHK inom kort har årsstämma. Det innebär dock att föreningen kommer att välja styrelse bl.a. för att leva upp RF:s krav om 51% av röstetalet inom koncernbildningen. ÖHK är idag ett av Sveriges minsta verksamheter i SHL med 100 mkr i omsättning. Spelarbudgeten är bland de lägsta.

Ulf kommenterade också ansvarsfördelningen inom ÖHK, där Pontus Gustavsson är en mycket viktig faktor, som huvudansvarig, i de förhandlingar med agenter m.fl. som varje rekrytering av nya spelare inbär, med agenter etc. -Det handlar om stora pengar, så det krävs någon med erfarenhet och professionalitet för att det ska bli bra, fastslog Ulf. 
Scoutingen, poängterade Ulf, är mycket viktig. – Vem trodde på en spelare från Österrike innan säsongen 2014/15, Derek Ryan visade att det går att hitta guldfynd om man scoutar rätt. Till nästa säsong är målvakten 'Huddas' lillebror Viktor kontrakterad. Från Allsvenskan till SHL är det stort steg, sa UG, Viksten är ett bra exempel på att det dock går. Han poängterade också det viktiga samarbetet med Vita Hästen i Norrköping. –Där håller vi igång tre spelare + målvakt. Jag kan garantera att vi har Anton Bremer hos oss i SHL inom 1-2 år, förutskickade han.

-Så här håller vi på och bygger Sveriges bästa hockeylag, sammanfattade han.
 
Frågor ställdes om bygget som pågår. Ulf svarade att det ska bli 4000 sittplatser, allt enligt SHL:s krav. De nya lagen, Rögle och Karlskrona, har fått ett modifierat krav på 3500. Det innebär ändå att i Ängelholm sänker man isen för att få in fler platser, i Karlskrona har kommunen gått in med ett stöd på 45 mkr för att klara C-More och SHL:s krav. –Vi vill dock inte ha för stor arena, gjorde Ulf klart, det är bättre med 99%-ig fyllnadsgrad än att ha en arena som rymmer 10 000 trekvartsfylld.

Fråga ställdes om det blev mer pengar i kassan från C-More och SHL när man gick till slutspel. – Nej, svarade Ulf. De pengarna fördelas lika mellan de tidigare tolv, numera fjorton lagen. –Men det blev väl i alla fall lite mer publikintäkter, inflikade Håkan 'Lillis' Olsson.

Undrades från publiken om Ryan blir kvar. –Vet ej, helt ärligt, svarade Ulf. -Ta bra betalt om ni säljer honom, tyckte frågeställaren. –Det finns en överenskommelse med NHL om ett maxpris på 2 mkr, kommenterade Ulf, men jag hoppas att vi får behålla honom.

Ulf avslutade med att informera, oss som inte kände till det, att ÖHK bedriver damhockey under Noraflagg, mestadels beroende på att det finns för lite is i Örebro. –Ett tidlöst problem, inflikade Sven-Arne Ahlberg, vi hade samma bekymmer på den tid när jag var verksam inom ungdomsishockeyn i Örebro. -Vi trivs med vårt samarbete med kommunen och Örebroporten, poängterade Ulf. Vi trivs i anläggningen och hoppas ni trivs också. 

Ulf fick därmed mycket välförtjänta applåder för ett mycket energifyllt och intressant framträdande.

Sven-Arne avtackade och påminde om nyöppningen av idrottsmuseets basutställning på Slottsgatan måndag 25 maj.

uppsnappat av
Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
 
Caféträffar hösten 2014
Onsdag den 3 september 2014
Caféträff, Gustavsvik/Södra Vattentornet

Nästan 70 medlemmar var samlade på restaurang Södra Vattentornet för att lyssna till Gustavsvik Resorts VD Magnus Nilsson som berättade om sig själv och om de planer som man hoppas kunna genomföra, som ett första mål med Gustavsviksanläggningen fram till 2020.

Magnus, med ursprung från Linköping och Östergötland, började på Club33 i 20–årsåldern, därefter en mångårig anställning inom reseföretaget Vingresor och han blev så småningom chef för Åre skidanläggningar. Det följdes sedan av anställning som chef för Kolmårdens anläggning i 10 år innan han för ett par år sedan blev erbjuden att tillträda som VD för Gustavsviksanläggningen i Örebro.

Tillsammans med Styrelsen för Gustavsvik Resort AB, en anläggning som ägs till 55 % av en Örebrogrupp av näringsidkare och 45 % av Örebro kommun enades man om att Gustavsvik åter ska bli den främsta. Anläggningen ska vara öppen 365 dagar/år.

Fram till 2002 hade Gustavsvik varit det främsta i genren upplevelsebad i Sverige men under senare år har det byggts på många ställen och besökssiffrorna visade inte samma utveckling som tidigare. År 2020 eller i dess närhet räknar man med en besökssiffra runt en miljon/år. En ökning med över 50 % mot nuvarande.

8 miljoner kronor lägger man ned den närmaste tiden i en bättre och förnyad vattenreningsanläggning. Fram till 2020 räknar man med att ha investerat runt 100 miljoner kr. i strävan att uppnå målet som de är eniga om. Som ett litet delmål på vägen planerar man att bygga en särskild avdelning för de allra minsta med lekupplevelse och som ska hållas uppvärmt för dem bl.a.

Som avslutning frågades från medlemmarna om att man bör se över nuvarande del vad avser cykelparkering, hur och varför man ska ha betalningsförfarande vid parkering för bilar och lite annat. Synpunkter som Magnus Nilsson lovade ta med sig.

Tips sändes med till Magnus Nilsson utav en medlem "att gärna se till att det kanske kunde bli en lugn samlingspunkt utan en massa dunka-dunka där medelålders och äldre kunde ha en social träffpunkt i samband med sina badbesök ".

Inom en snar framtid räknar man med att kunna nå ett stort kundunderlag (ännu fler) såväl från Norge som Baltikum och Ryssland, berättade Magnus avslutningsvis.

Caféträffen avslutades med en påminnelse att det finns endast ett fåtal platser kvar på resan till Karlstad och nästa Caféträff är på Föreningarnas hus Slottsgatan 13 i Örebro.

/Sven Arne Ahlberg

 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

 
 
 
 
Onsdag den 8 oktober 2014 
Caféträff, Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13.

 
Premiär för ÖLIS’ nya plats, Föreningarnas hus.
 
Det inte särdeles ärofulla agerandet av Länsmuseets ledning har nu utmynnat i att Idrottshistoriska Sällskapet funnits nödsakade att finna nya lokaler.
 
Fr.o.m. årsskiftet, 2015-01-01, är kontraktet med Länsmuseet som hemvist för ÖLIS uppsagt. De nya lokalerna kommer att vara i Föreningarnas Hus på Slottsgatan 13, Örebro. Några mindre detaljer återstår för dagen att bli överens om, därefter inleds iordningställandet av de ytor som ÖLIS kommer att disponera. Ytmässigt kommer det att bli ungefär detsamma som hittillsvarande på Länsmuseet.

Sven-Arne Ahlberg hälsade välkommen till närmare 120 åhörare i de nya lokalerna, och överlämnade ordet till ordförande Bo Astvald. Bo välkomnade alla och upplyste om att Länsmuseet för dagen var upptaget men informerade samtidigt om beskedet enligt ovan, att ÖLIS är uppsagda från lokalerna på Länsmuseet.
 
- För att det skall bli nå’n ordning på det här så lämnar jag över till min fru som är ansvarig för verksamheten här i Föreningarnas Hus, sa Bosse.
 
Helena Astvald gav information om hur tillkomsten av Föreningarnas Hus gått till, idén föddes redan 2011. Hon uttryckte glädje över att ÖLIS kommer, det blir ett utmärkt tillskott till de redan trettio olika föreningar som redan finns på plats med "mikrokontor". Hon informerade också att hörselslinga kommer inom kort att finnas på plats, och att tillfälliga möteslokaler kan få hyras fritt av föreningar.

– Ha en bra eftermiddag, avslutade Helena

Reignar Johansson, museiutskottet, berättade att den pågående ishockeyutställningen är erbjuden till ÖHK. De har visat intresse och letar efter lämplig plats för utställningen i Behrn Arena. Reignar berättade också att ÖLIS fått förfrågan från Örebro Kommun som erbjudit deltagande i utställningen, Örebro 750 år, som skall uppföras i Länsmuseet 2015.
Snabbfakta
Benny Lennartsson

 
Född 1942 i Yxhult
Uppvuxen i Kvarntorp
Familj
Hustrun Vivianne och sonen Tobias
Studier
Karro Örebro, 
Ped + Soc GIH
Idrottskarriär
Bandy-fotboll-handboll-ishockey.
Tränare-ledare
Klubbar
spelare
ÖSK, FC Monthey, Fulham FC
Klubbar
tränare












FC Vouvry, Schweiz
FC Monthey, Schweiz
ÖSK
IFK Sundsvall
U21 SVFF
IFK Kristinehamn
OS-laget, SVFF
Viking FK, Norge
Brann, Norge (ass.)
OL-laget, Norge
BK Forward
Lyngby FC, Danmark
Bristol City, UK
Fjugesta
Viking FK, Norge
Observatör
SVFF
VM 1994, 2004, 2006
Assisterande
tränare
Elfenbenskusten VM 2010
Tyresö damer
 
– Det känns inte så som vi har någon större entusiasm för det, nu när Länsmuseet 'kastat ut oss på gatan' från de lokalerna, summerade Reignar.

Håkan "Lillis" Olsson berättade att i efterspelet på den uppskattade resan till Karlstad i september har vi, via Färjestad BK:s VD Håkan Loob, erbjudits möjlighet att besöka Karlstad i samband med att ÖHK möter FBK i SHL, lördag 17 jan 2015. Spontanintresse med uppräckta händer såg ut att fylla en halv buss, enligt Sven-Arne Ahlberg. Anmälningslista kommer senare.

- Nu dags för dagens gäst, proklamerade Sven-Arne. Varsågod, Benny Lennartsson.

Benny inledde med att avslöja att "hålla föredrag" var det värsta han visste när han gick i skolan. Han berättade om olika tips han fått att hålla anföranden genom åren. Ett tips var, - Läs inga dikter!

Benny inledde med några rader ur Karin Boyes dikt I rörelse. Den börjar så här:
 
Den mätta dagen den är aldrig störst
Den bästa dagen är en dag av törst

Inledningen med att "göra tvärtom" kännetecknade hela Bennys framträdande. 
Det blev en eftermiddag som präglades av hans energi och goda humör. Mängder av skratt avlöste de otaliga anekdoter vi får del av från Bennys digra erfarenheter och upplevelser inom idrottens domäner.

Att Benny blivit hyllad av Rune Åhrling som mycket lovande handbollsspelare, var kanske en nyhet för många gamla vänner och bekanta till Benny. Ishockey var även det något som han gav sig in i med samma frenesi.

Som bandyspelare menade Benny att han blev Sveriges förste världsmästare. – Det mål som Bempa Eriksson gjorde och domaren dömde bort hade gjort att vi vunnit över ryssarna, Sovjet. En boll kan ju inte studsa från ribban och lägga sig på mållinjen, eller hur? Den måste ju ha varit inne, slog Benny fast till stort jubel från åhörarna.

Bandykarriärens SM-finaler fick vi även del av, t.ex. när Benny blev åthutad av Olle Sääw: -Flytta dig grabbjävel, den här hörnan skjuter jag! – Jag som hade laddat med klubban i högsta hugg, sa Benny, men det är klart att Olle gjorde ju mål på sitt skott, så jag hade ju inte mycket att tillägga…

Hans eget spel i fotbollen kännetecknade han själv med att han gick fram som en jordfräs, särskilt när han kom till FC Monthey. – De var ju ganska småväxta, så de föll som käglor när jag plöjde fram.

Bennys karriär som tränare exemplifierades med mängder av dråpliga berättelser. Han hyllade bl.a. Orvar Bergmark som han hade som tränare och något av en förebild. 

I begynnelsen var Benny även målvakt i fotboll, och en mycket bra sådan. Vilmos Varzegi som var tränare i ÖSK på den tiden tyckte att Benny skulle fortsätta stå i mål. Benny tröttnade emellertid efter några matcher och kastade handgripligen fotbollsskorna på Vilmos och skrek: - Då skiter jag i det här med fotboll! Följden blev att Benny fick göra debut i allsvenskan mot Högadal som utespelare.

Efter många år utomlands återkom Benny till ÖSK.

– Vi hade ett mycket bra lag åren -75 och -76. Mycket tack vare Hasse Borg. De många åren utomlands hade gett Benny goda språkkunskaper. Han talar numera sju språk. Hans språkkunskaper gjorde att fick åtfölja Jonny Lindahl och Bengt Holmgren när Hasse Borg blev erbjuden att komma till Eintracht Braunschweig för att diskutera proffskontrakt. Det hela slutade med att när allt var klart, trots ÖSK-ledarnas brist på erfarenheter i internationella affärer, att Hasse bad att få låna en telefon för att ringa hem till sin Maria.

- Vi är miljonärer nu, grät Hasse.

Benny berättade om många spelare han mött som tränare. En av de största talanger han träffat på, menade han var, Lars Landell i IFK Sundsvall. - Han gjorde en och en halv match och gjorde ett mål, sen bröt han benet och kom aldrig igen efter det. Han kunde ha blivit hur bra som helst, tyckte Benny.

Bennys inställning till de som filmar inom fotbollen och klagar för minsta lilla tackling gjorde han helt klar. – Jag avskyr alla filmare! Titta på handbollsspelare, de ligger inte och åmar sig när de fått en smäll, de kommer upp igen och kämpar vidare, eller ta en sån som Carla Karlkvist, motorcrosstjärnan, han hade ju alltid minst ett handledsbrott och en bruten fotled när han ställde sig på startlinjen och körde hem en VM-titel.
Den inställningen hade han präntat in i sina spelare även i IFK Sundsvall. Så när centerhalven, i en match mot Kalmar, visade att han hade ont i ett ben så fick han ingen sympati från Benny. – Han spelade vidare, men det visade sig efteråt att han brutit benet. Det kändes inte så kul, tyckte Benny.

Under det hyllade VM i USA, -94, fungerade Benny bl.a. som observatör.
 
– Den berömda frisparken som Brolin satte, gjorde Tomas anspråk på att han hittat på. Även Tord Grip menar att det var hans idé som han hittat på i Degerfors, med det sämsta är Tommy Svensson, som påstår att hade drömt hur frisparken skulle utföras. Det var ju jag som hade lagt upp taktiken hur det skulle gå till, hävdade Benny.

Idén var busenkel: Gör tvärtom, sa jag.

Om taktik hade han fått många tips och idéer genom åren från många olika håll.
– Den sämsta idén jag fått är i alla fall den som idégivaren kallade 4-4-3. Det går ju inte, det blir ju för många på plan, konstaterade Benny under jublande skratt.

Äventyret med jobbet som assistent till Svennis och Tord Grip, 2010, för Elfenbenskusten, Côte d’Ivoire, gav nya insikter i hur fotbollen fungerar i andra kulturer än den europeiska. – Drogba beundrar jag, sa Benny, jag tycker han är ett föredöme som världsstjärna med de enorma penningsummor som sådana hanterar. Han har gjort det på ett föredömligt sätt, genom sitt sätt att uppträda som person.

Benny avlutade med att deklarera att det är viktigt för dagens unga fotbollsspelare att de får fler insikter i livet än att fastna bakom datorskärmarnas flimmer med bl.a. spelmissbruksfällor som hotar i det globala massutbud som finns i dagens medievärld.

Angående mitt gage vill jag göra klart, avslutade Benny, att det ska vara lika mycket som Lokets, men jag vill att mitt skall skänkas till Läkare Utan Gränser (MSF Médecins Sans Frontières).

Varmaste applåder avslutade Benny Lennartssons föreläsning.

Många sökte spontant upp Benny för att handgripligen tacka för underhållningen och påminna om gemensamma minnen. Det allmänna omdömet var, en mycket underhållande föreläsning och trevlig caféträff.

/Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
 
   

 
Onsdag den 10 december 2014
Caféträff med Richard Kennett och Luciatablå
 
-Hej, hälsade Sven-Arne Ahlberg, de sextiotalet församlade i samlingssalen. Kaffe med saffransbulle och pepparkaka hade avnjutits under trevlig samvaro i Café Nyfiket i salen intill.

Sven-Arne hälsade Barbro Nyström, föreståndare för Café Nyfiket, välkommen. Hon berättade att det var bråda dagar just nu på Frälsningsarmén. Det sociala arbetet som bedrivs inom FA står vid jultiden inför årets mest aktiva dagar. Man samlar in julklappar för vidare utdelning till familjer som är behövande. – Snälla Örebroare gav 
oss möjlighet att hjälpa 125 familjer julen 2013, berättade Barbro. - Ni ska också veta att behållningen från kaféet går direkt till FA:s sociala arbete. Nu hoppas jag att ni får en trevlig stund. Känn er välkomna, avslutade hon.

Sven-Arne informerade att ÖLIS nu har flyttat till Slottsgatan 13A, Föreningarnas hus. D.v.s. alla saker befinner sig i flyttkartonger. Bygge av väggar m.m. pågår i lokalerna. Under januari månad kommer vi att ha flyttat in. Vårens program kommer att läggas på brevlådan den 29 dec.
 
Kortfakta
Richard Kennett 

Foto:richardstrom.com
 
Född 1967 i England
Han brukar säga att han är uppvuxen i Brighton, för det känner folk till, men egentligen var det i Shoreham-by-Sea, som ligger strax intill.

Kom 1987 till Örebro
Aktuell som skapare och producent av megaevenemanget, O helga natt, premiär 2001. 30 000 besökare 7 dec 2014. Sänds i TV4 på julafton

Idrottsförflutet
Inget som vuxen. Under uppväxten: Cricket, rugby, fotboll och konståkning!
 

-Nu så här i julens tider, med mycket julmusik, sa Sven-Arne, vad passar bättre än att hälsa dagens gäst, Richard Kennett välkommen. Han kan ju mycket om julmusik.

-OK, jag kan mycket om julmusik, inledde Richard, jag började lyssna i mars i år, på midsommarafton var jag redan trött på det……………….

Richard gav oss fyrtio minuters underhållning och en lektion i hur en professionell marknadsförare fungerar. Han avslöjade att han blivit inviterad av Olle Larsson i aktivitetsutskottet. Olle hade läst en krönika som Richard skrivit. Olle hade tyckt den var bra. –Jag gillar Olle, för han säger när han tycker saker är dåligt likaväl som när det 
är bra. Inga krusiduller, sånt gillar jag, tyckte Richard.

Vi fick ta del av Richards uppväxt i Shoreham-by-Sea. Han berättade att han växt upp i familj där kultur inte var högt prioriterat. – En typisk engelsk arbetarklassmiljö. Man läste t.ex. The Sun, vars kulturbidrag fanns på sidan tre. Sidan tre bestod alltid av en bild på en mer eller mindre avklädd kvinna, helst topless, avslöjade Richard.
 
Som tolvåring blev han bjuden av ägarna till gatuköket, Fish&Chips, där han jobbade på fritiden, på en resa till London för att se musikalen Sound of Music. – Det blev min första kulturupplevelse, Jag blev helt uppslukad av föreställningen med bl.a. Christoffer Plummer. Jag blev jätteledsen när det var slut, förklarade Richard. - Efter den 
upplevelsen var jag helt såld på musikaler. Jag såg allt! Ljus, kostymer etc., allt blev som en utbildning för mig, sa RK.

Lektion 2 i kulturens värld menade Richard att han fick i Stockholm av en konsthandlare han lärt känna. På besök i galleriet visades en tavla på en stor vit duk. – Det var en liten prick med färg i ena hörnet och något annat på mitten, förklarade RK. Tavlan kallades 'The Angry Artist'. Pris för konstverket 350 000 kr. – Det där kunde ju jag ha 
gjort, sa Richard till konsthandlaren. – Ja, men du gjorde det inte……, svarade galleristen.

I samma anda berättade Richard om en norsk konstnär som efter mycket tvekan och besvär fick ett lån i en bank på 100 000 Nkr. Efter ännu större besvär och tvekan fick han lånet utlämnat i kontanter. Sedlarna limmade konstnären på en tavla. Han auktionerade ut konstverket med de monterade sedlarna. Tavlan såldes på auktionen för 350 000. 

- Kultur – marknad – media, vad är skillnaden? Är vi dumma? undrade Richard retoriskt. Gör kulturen populär – inte populärkultur, fastslog han. – Idrott är kultur, konstaterade Richard i samma andetag. En utsaga som många av oss upplevde som en bekräftelse och ett konstaterande som skulle ha kunnat förändra historien då flyttkraven kom från den ej kulturkompletta ledningen av Länsmuseet, om de haft förmågan att ta till sig.

Richard kom till Sverige och Odensbacken 1987, två veckor stod han ut – sedan Örebro.

1990-talets Örebros förhållande till kultur kan, enligt Richard, sammanfattas Kultur = debatt om kultur.

– Jag blev så trött! Leverera istället för debattera! konstaterade RK. Dixie Eriksson, ny kulturchef på NA då, bidrog till en förändrad syn på kultur. Dittillsvarande ordning med nöje på vänster- och Kultur på högersidan, blev Nöje/kultur och Kultur/nöje på båda sidorna. Alla visste att vänstersidorna hade flest läsare, avslöjade Richard. – Jag blev glad, för jag undrade vad som gav NA rätt att säga vad som är kultur, sa RK. I England säger man som ett begrepp ’The Arts’. Det innefattar alla uttrycksmedel och medför att kulturen tillhör alla och inte en elit av förståsigpåare.

Efter 27 år i Sverige kan man, endast om man känner till det, höra att Richard kommer från England. Han har tillägnat sig språket så pass bra att han t.o.m. gjorde en mycket träffsäker imitation av Loa Falkman.
 
Richard ansåg att Örebro förändrats kolossalt på de 27 åren. Gamla sanningar och oskrivna regler som ’Det går aldrig’ och jantelagar är inte längre sanningar, det är i mångt och mycket förlegade förhållningssätt. Richard upplever att Örebro lämnat stämpeln som centrum för ’Gnällbältet’ bakom sig och numera, präglas av optimism och 
kreativitet. Den andan sprider sig via bloggar, sociala media som Facebook etc.

Open Art – Sv. Kammarorkestern – O Helga Natt – Metallsvenskan – Live at heart – Rådhuskalendern, är händelser och företeelser som bidragit till att sätta Örebro på världskartan. Fler och större idrottsanläggningar. Framsynta och kreativa människor som 
Mats Rosengren, vars idéer bl.a. förvandlade en sunkig oljehamn och den gamla Venasoptippen till det fantastiska rekreationsområdet vid Rynningeviken, med Naturens hus som attraktion. Jens Schollin som fått universitet att hamna på topplats i ranking år efter år. 

– De oskrivna reglerna känns avlägsna, sammanfattade Richard, nu får man tycka att 
man kan! Evenemanget O Helga Natt, som hade premiär 2001, kom till i efterdyningarna av Richards upplevelser av det sega 90-talet. Han beskrev målande hur han i adventstid läst en annons i NA med uppmaningen: KOM TILL CITY. – Jag åkte in och upplevde ett grått och tomt centrum från Nicolaikyrkan till Våghustorget, erkände Richard. Jag mindes jultidens England med mängder av körmusik etc. Ett uppdrag för en reklambyrå, 
klargjorde RK.

Han gick igång på massor med idéer hur det skulle gå till att få centrum att leva upp. Gratis, sponsorarrangemang, blev ledord. NAXOS, med huvudkontor i Fellingsbro och Tokyo kontaktades. Från Tokyo meddelades att de ansåg att Örebro var för smått för de grandiosa planerna. Stockholm borde vara bättre. Richard kontrade med att då kunde det bli globalt med ’Händels Messias’ vars första toner skulle slås an i Stockholm för att på storskärm tas upp på Hyde Park i London som skulle skicka vidare till Barcelona o.s.v. Det tyckte man i Tokyo blev för stort, konstaterade Richard.

Genombrottet kom via dåvarande Sydkrafts marknadschef som efter en hel del träffar plötsligt sa: Vi kör! – Då sket jag på mig, konstaterade RK. Jag var livrädd att inget 
folk skulle komma. Jag beslöt att vi skulle ’’tapetsera sta’n’’ med affischer, med Sofia Källgren och Ulf Samuelsson på, de stora affischnamnen. Det blev succé! Resten är historia. Modern Örebrohistoria.
Årets evenemang, 2014, lockade ut 30 000 Örebroare i regnrusket. Affischnamn som Carola och Peter Jöback drog säkert många. Många kom nog också för att det blivit en ’måste-tradition’ för oss Örebroare. Resten av Sverige kan se evenemanget på TV4 på julafton.

En frågestund avslutade Richards framträdande. Han avslöjade bl.a. då den enorma logistik som evenemanget numera innebär, t.ex. egna stylister och sminkörer till resp. Carola, Gry Forsell och Peter Jöback . Budgeten behöll han däremot för sig själv.

Sven-Arne tackade för en mycket intressant föreläsning och konstaterade: 
- Du kan verkligen marknadsföring! Den present du skulle ha fått ligger tyvärr nedpackad bland våra flyttsaker på Slottsgatan, vår nya adress efter nyår. En varm applåd får du ta med dig tills vidare.

Applåderna blev såväl varma som långa från en syn- och hörbarligen förtjust åhörarskara.
 
Luciafakta


Ledare och på piano Stefan Berglund

Elever från Karl Johansskolan årskurs 7

1 Lucia
19 Tärnor
9 Stjärngossar

Sånger:
Luciasången
Goderafton
Så mörk är natten
Jul, jul strålande jul
Staffansvisan
Julen är här
Deck the halls
Nu tändas tusen juleljus
We wish you a merry christmas
S:ta Lucia
 

Ljuset i FA:s samlingssal tonades ner och efter en kort paus hördes ljuva röster från trappan som leder ner till salen. Precis som det sjöngs i sången de sjöng, ’vitklädd med ljus i hår’, kom de i strumplästen med tysta fjät, sjungandes nedför trappan. Vi fick njuta av en stämningsfull Luciatågsupplevelse framförd av elever från Karl Johansskolan. (Se faktaruta). Deras uttåg belönades med välförtjänta och kraftfulla applåder.

/Rolf L Lundin
 

Bilder tagna av Anders Stenberg
är klickbara till större format i egna fönster
 

   
   
   
 
 
 

Arkiverade caféträffar >>
 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt |

 
 
Uppdaterad: 2017-10-22