Aktuellt

Aktuellt 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt
  

Övrigt 2017
  
Träffpunkt ÖLIS

Samling med kaffe och våffla på ÖLIS kansli
 


Emma Turesson och Mireille Daoud ser till att vi får
fina våfflor och bra fika på fredagsförmiddagarna
 

Välkommen till Träffpunkt Ölis du också, om du har tid. Samling strax före kl. 10.00 på fredagsförmiddagar. Pris för kaffe och våffla endast 30 kr. 

Det snackas idrottsminnen och varjehanda händelser bl.a.
 
Vad snackades det om: 10 november|17 november
 
Bilden nedan är tagen vid en sedvanlig spontan fredagsförmiddagsträff på ÖLIS kansli med kaffe och våffla. I förgrunden till höger, ser vi biblioteksansvarige Anders Stenberg tillsammans med 17 andra "gubbs". Anders ingår även i hemsidegruppen och aktivitetsutskottet
 


 
Text och bild: Sven-Arne Ahlberg
 

10 november
 
Fredagsträffen denna fredag, 10 november, "överträffade nästan sig självt" ...om uttrycket tillåts.

Vi har var hela 45 gäster på TRÄFFPUNKT-ÖLIS, varav tre (3) var kvinnor, som i vår utställningslokal tillsammans avnjöt våffla med kaffe och fick lyssna till f.d. polisens presstalesperson Göran Gunnarsson.

Han berättade om Olle Möllers liv och leverne. Den mannen var ju mest känd som påstådd dräpare av Rut Lind en gång i världen. Han blev fälld, men mest beroende på indicier, uttryckte Göran.

Gunnarsson hade läst in sig på, inom polisen internt känt begrepp "slasken", som kan finnas i utredningar. I praktiken betyder detta uttryck att det fanns material om "fallet Olle Möller" som inte togs hänsyn till i utredningen, ansåg Göran.

Kan nog säga att ämnet samlade alla de närvarande och det var så gott som dödstyst, när Göran talade. 

Det var oerhört många som uttryckte sitt gillande till denna träff och många gillade Gunnarssons föredrag. Han har därtill lovat komma tillbaka om annat ämne vid en annan gång. "Det ser vi framemot", var det flera som sa.

Vi har kanske inte föredragshållare varje fredag men alla medlemmar inom ÖLIS ska känna sig välkomna. Vi startar strax före kl. 10.00 på fredagar. Blir det trångt så hänvisar vi till det "gamla" uttrycket; Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Titta gärna på vår hemsida där vi berättar om ev. "specialgäst".

//Sven Arne Ahlberg
 
Foto: Anders Stenberg
 
Sven-Arne Ahlberg tar till orda och hälsar alla hjärtligt välkommen.
Naturligtvis även vår egen Göran Gunnarsson
 
Våffelträffen har blivit populär. 47 personer kom för att fika och äta
nygräddade våfflor med grädde och sylt och lyssna till Göran Gunnarsson
 
Göran Gunnarsson återger berättelsen om Olle Möller på ett mycket bra vis
 
 
 17 november
  
Kaffe och våffla med Robert Erickson
 
"Vilka håller du på, AIK eller Djurgården?"

Den frågan fick Robert Erickson när han hade börjat på Centralskolan i Sollentuna. Roberts familj hade flyttat från Örebro till Sollentuna. "Vi bor här men vi är Närkingar", hade hans far varit tydlig med.

"ÖSK", hade Robert svarat.

De två hotfulla killarna hade tittat konstigt på honom och sedan upprepat frågan.

"AIK eller Djurgården, nå’t annat finns inte"!

"ÖSK", sa Robert igen med ännu inte målbrottsfärdig röst. Han tänkte samtidigt att nu kommer jag få en riktig smäll.

De två "mobbarna" släppte taget om Robert jacka och ruskade på huvudena och gick därifrån. En mer trogen ÖSK-bandysupporter än Robert Erickson är nog omöjligt att hitta. När grunden var lagd på ovan beskrivna sätt får det en djupare förklaring.


Robert Erickson
iförd sonens syslöjdsmössa

Närmare trettiotalet kaffe & våffelnjutare i ÖLIS’ utställningslokaler hade njutit av fredagsfikat. Som efterrätt fick vi ta del av Robert Ericksons berättelser om sitt närmast osannolika engagemang för bandy och i synnerhet ÖSK. Mängder av anekdoter och intressanta avslöjanden fick vi uppleva under en knapp timmes föredragning av Robert. Han kom att bli den drivande i supporterföreningen till ÖSK-bandy, Svamparna.

Supporterkulturen inom bandy avviker, på ett positivt sätt, från många andra supporteryttringar inom vår tids lagsporter. Som exempel berättade Robert om bortamatchen där ÖSK låg under med 2-12 i halvlek. Ett trettiotal hemmasupportrar kom tågande över till Svamparnas 15-mannaklack. "Vi tyckte att ni kunde behöva lite hjälp", sa de. Två dunkar ställdes framför de förenade hejaklackarna. "I den vänstra är det utspätt med Trocadero, i den högra är det outspätt", informerades det. Sedan hejade hemmaklacken och Svamparna gemensamt på det för dagen underlägsna ÖSK.
Robert avslöjade att han redan som ung pojke hade skrivit dikter som han hade lagt i byrålådan. Som vuxen har han utvecklat skrivandet och har nu publicerat fyra böcker; Bandy som livsstil, Det assyriskt-syrianska fotbollsförbundet, Manila Magneten och 12 legendariska bandylag.

12 legendariska bandylag är hans senaste, publicerad februari 2017. Ett villkor att komma med i den boken var att föreningen inte längre har bandy på programmet.

Manila magneten är en roman. Den baseras på Roberts 1,5 års vistelse på Filipinerna på 1980-talet.

Du som är intresserad av hans böcker har möjligheten att ta kontakt direkt med Robert, tel. 019-18 23 73, mail: robert.erickson@hotmail.com.

//uppsnappat av Rolf Lundin

Här är hans böcker i faksimil. 
 
 
Foto: Anders Stenberg
 

Robert Erickson Författare och
entusiastisk bandysupporter inom Svamparna som följer ÖSK
land och rike runt

Robert Erickson berättar om sitt stora 
bandyintresse
 
 
 
Superswede, en film om Ronnie Peterson
 
På Filmstaden, Drottninggatan 8 i Örebro, visades fram till i mitten av november Superswede, en film om Ronnie Peterson. Premiären var 14 augusti och fram till den 23 augusti hade ÖLIS Wall of Fameskärmar om Ronnie Peterson i foajén på Filmstaden.
  
Filmen har även visats på Bio Roxy, Örebro
 
Höstresa 2017
 


 

Lördag 23 september arrangerade Ölis sin höstresa som i år främst hade som mål att se FIM Speedway Grand Prix på Friends Arena i Stockholm, men också ett besök hos vår uppskattade föreläsare på Ölis årsmöte 2015, Lennart "Hoa Hoa" Dahlgren, på hans restaurang Loke på söder i Stockholm.

En grupp på 40 personer, inklusive chaufför Leif Eriksson, äntrade bussen vid middagstid i Örebro och det första stoppet blev vid en rastplats utanför Eskilstuna där fika och smörgås smakade utmärkt.

Efter vägen passerade vi en enorm militärkonvoj utanför Strängnäs. Militärens stora övning Aurora fick vi alltså se en liten del av.

Stockholm av idag verkar ha lika mycket byggarbeten som vår egen hemstad och efter en ofrivillig sightseeing, där vi passerade Stockholms Central inte mindre än tre gånger, kunde vi kliva ut på Bondegatan på söder.

GPS systemet verkar inte ha fått information om vilka ombyggnader som pågår. Det är sådana här gånger man upptäcker att Örebro kanske inte är så krångligt i alla fall.

"Hoa Hoa" hade låtit oss abonnera hela hans restaurang under några timmar på eftermiddagen. Den var anpassad för just runt 40 personer. Stamgästerna, som verkade vara många, fick hålla till på trottoaren, men det gick bra. Restaurang Loke har många stamgäster, c:a 80 % av alla gäster, berättade en av servitriserna. Man tillåter också hundar på den här krogen, vilket vi också kunde notera.

Kökets kock var "Hoa Hoa" själv som visade vara en riktig snitsare på oxfilé och pommes frites vilket serverades. För övrigt en alldeles utsökt sådan. "Hoa Hoa" lämnade sedan köket och kom ut i den lilla puben och showade lite i vanlig stil. Han finns nu med ett stort antal selfies som han välvilligt ställde upp på.

Sedan bar det av till Friends Arena. Trafiken flöt bra, men det verkar inte som om man vid byggnationen tänkt sig att en del långfärdsbussar skulle vilja försöka parkera i närheten av arenan. Det blev en lång promenad ovanpå maten innan vi kunde kliva in på Friends Arena, som var en mäktig upplevelse i sig.

Vi höll naturligtvis i första hand tummarna för Örebroaren Fredrik Lindgren. "Fast Freddie", som han kallades, hade en hyfsad dag, det började bra för honom med en andraplats och därefter en heatseger. Fredrik tog sig till semifinalen tillsammans med Antonio Lindbäck.
 
Vi fick dock uppleva en final utan svenskt deltagande. Där vann Matej Zagar så kvällen avslutades med Sloveniens nationalsång.

Vi hade riktigt bra platser i arenan och själv satt jag tillsammans med en ung trevlig engelsk tjej som på en liten smekmånad åkt till Friends för att heja fram Tai Woffinden. Tyvärr gick det inget bra för honom. Woffinden började verkligt olyckligt med att köra igenom 
starttejpen i de två första heaten han skulle vara med i. Utesluten två gånger och det var ridå direkt för engelsmannen.

Väl hemma i Örebro kände både jag och medarrangör Kjell Wahman det som om gruppen tyckte sig haft en båda "välmatad" och trevlig heldag i Ölis regi.

Håkan "Lillis Olsson
 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Fotograf där inte annat anges: Kjell Wahman

 

   
   

Fotograf: Claes Pedro

   
   
   
 
Framtidsseminarium tisdag 24 januari 2017.
ÖLIS’ lokaler, Slottsgatan 13A.

Tjugosex engagerade ledamöter i ÖLIS’ olika utskott var samlade till en dag med fokus på vad sällskapet gör idag och vad vi kan göra ännu bättre.

-Vi gör mycket bra saker, konstaterade ordförande Kjell Sunesson. Hur ska vi gå vidare? Om vi är nöjda och stannar vid det, då krackelerar vi i kanterna. Alltså är det ändamålsenligt att vi stannar upp och ser vad vi gör bra och vad vi gör mindre bra, allt för att göra så mycket bra vi kan för sällskapets ca 850 medlemmar.
Kjell använde sig av metaplansteknik där samtliga fick en klisterplupp att sätta på ett blädderblock. Vi fick ta ställning till två utsagor som stod i varsin ände av en linje.

1. Det här gör vi mindre bra
2. Det här gör vi bra.

Plupparna samlades kring högerdelen av linjen. I skyttetermer – en bra träffbild.

Utifrån detta konstaterande ledde Kjell oss vidare med uppgift att skriva ned på notisblockslappar, två–tre saker som vi tyckte fungerar bra och två saker som fungerar mindre bra. Med utgångspunkt från de ihopsamlade notislapparna samlades vi i olika grupper där vi diskuterade vad vi ansåg var viktigt att jobba vidare med. Inriktningen för diskussionerna i grupperna var;

MÅL - HINDER - DELTAGARE/VILKA - KLART/ETAPP - RESURSER - NYTTAN - NÄR/START

Diskussionerna var friska och mängder med idéer lyftes fram i en kreativ atmosfär. De nedskrivna idéerna redovisades för hela gruppen och samlades in av Kjell Sunesson som förklarade att han skulle använda dem för att sammanställa en handlingsplan som styrelsen skall få ta ställning till. 


noterat av 
/Rolf L Lundin
 
 

Bilderna är klickbara till större bilder


Seminarieledare


Seminariedeltagare


Deltagare och fotograf vid seminariet

Övrigt 2016
  
HÖSTRESA 27 oktober till Tranås och Jönköping
 

På förmiddagen intogs kaffe och smörgås i caféet i Föreningarnas Hus Örebro och ÖLIS lokaler, varefter färden mot de utstakade målen i Tranås-Huskvarna och med avslutning på bortaplan- Stadsparksvallen i Jönköping - med den allsvenska matchen mellan Jönköpings Södra IF och Örebro Sportklubb. En match som slutade 1 – 1.

TILL TRANÅS. Färden och fylld buss gick först till Kumla där ett par-tre medlemmar hämtades upp tillsammans med "ordinarie" bussförare Leif Eriksson som skulle vara vår ciceron på vägar och till platser.

Väl framme vid Tranås Golfbanas restaurang, togs vi emot av f.d. örebroaren "av födsel och ohejdad vana" men sedan många år boende i Tranås samt medlem i vårt sällskap, Leif Wigren. Han hade förbeställt mat och dryck, sett till bl.a. att kommunalrådet Anders Wilander hälsade oss välkomna till Tranås. Denne erhöll en ÖLIS skärmmössa och lite trycksaker om ÖLIS som ett litet minne. Varefter maten intogs. Tranås Tidnings representant fanns också på plats vid ankomsten.

När maträtterna och kaffet hade intagits presenterades icke helt okände f.d. världsmästaren i speedway, Ove Fundin, född 1933, vilken Leif W. redan i våras hade varit i kontakt med om att "hel busslast med ÖLIS medlemmar kommer för att lyssna till dig…" Självklart ställer jag upp, sade Ove då. Det blev en hejdundrande succé av det framträdandet, där Ove sannerligen bjöd på sig själv om sin personlighet och levnad.

Blygsamt och ödmjukt på sitt sätt, berättade bl.a. Ove att han "efter kriget (2:a världskriget) blev jag tillsammans med några kamrater lite intresserade av detta med motor och jag fick tillfälle att prova på. Det i sin tur resulterade i att jag ganska omgående blev uttagen som reserv i laget… och på den vägen blev det".

Att här på några korta rader söka göra en resumé av Oves färd genom livet både på, och främst, utanför speedwaybanan låter sig inte göras på ett lättvindigt sätt, så här kommer enbart lite utdrag från sammankomsten.

  • Körde speedway och mer eller mindre bodde i England i flera år och då pratar vi först i början av 1950-talet och ett antal år framåt. På Wembley kördes det mycket speedway och där kunde det på "vanliga" matcher vara 60-70 000 åskådare. Gissa om man var nervös att komma genom alla gångar i den arenan innan man hittade och kom in på arenan första gången. Inte blev det bättre av att jag fick erfara att jag skulle ha varit där på torsdag för att träna, för det hade de andra fått göra…. ingen hade berättat det för mig, sa Ove och där stod jag på lördag med lånad cykel och allt. Stora tävlingar låg oftast på lördagar. Så gick det som det blev och jag blev sist, den gången. Jag körde sedan under flera säsonger i Norwich och där var det ofta runt 10 000 på våra matcher. Nåja, jag tog revansch senare och blev ju världsmästare både enskilt och i lag så småningom vad beträffar tävlingar på Wembley och annorstädes..

  • Tävlade också både i Nya Zeeland och Australien vid flera tillfällen men på den tiden fanns inte de stora pengar som finns idag så det handlade om att ta båt och det kunde ibland ta 4-5 veckor. Det var med s.k.immigrantbåtar så komforten var inte det bästa och lyxigaste, precis.

  • (Det passades på att sticka in lite frågor i Oves berättelser) "Fick Du Svenska Dagbladets guldmedalj någon gång?" "Ja, det fick jag", svarade Ove.. "Tror det var på 60-talet någon gång men kommer inte ihåg exakt…." ( Det var 1961 och han fick dela den med motocrossföraren Sten "Storken" Lundin; skrivarens anmärkning).

  • Ove berättade också att han söker hålla igång med motorcykelåkandet så mycket han kan och orkar. (Lägg märke till hans ålder!). Han berättade att han har möjlighet att bo långa perioder i södra Frankrike och han kan och gör avstickare både till Italien och Spanien emellanåt. "Hemma i Sverige (d.v.s. Tranås) gör jag någon avstickare också ibland". I det sammanhanget kan berättas att då Wigren sökte honom en dag nu på eftersommaren för att påminna honom om vårt sammanträffande så berättade Oves fru att "han har åkt på motorcykeln till Vadstena för att köpa några chokladbollar", en resa på 12-13 mil t.o.r., bara så där apropå alltså!

  • "Kan väl berätta", sa Ove "att jag tillsammans med några kamrater, varav Varg-Olle Nygren var en, för 7-8 år sedan skeppade över motorcyklar till Korea för en resa via Mongoliet, Kazakstan, Sibirien i Ryssland och sedan ner mot Balkanländerna. "Det var en strapatsresa som hette duga det", tyckte Ove. "Vi hade egna tält med oss och så satte vi upp dem var och en, men Olle Nygren lade sig ibland direkt på tältet utan något över sig... ja, det är Olle i ett litet nötskal", sa Ove.

  • När Ove fyllde 80 år (för 2 1/2 år sedan) skeppade han över en motorcykel till Florida, åkte tvärs södra USA via Georgia-Alabama och södra USA över Klippiga bergen ner mot Kalifornien upp mot Canada och in i Alaska. Tillbaka in i Canada och sedan mot ostkusten i USA och ned tillbaka till Florida. En "nätt" tur på 2 200 mil! Strongt är bara förnamnet på den bedriften, tyckte vi som fick lyssna till denne gentleman.

  • Han berättade att han hade 7 barn och ett antal f.d. fruar "men det är en helt annan historia".
Att få med mycket mer om och vad Ove sade finns här inte utrymme för, men intressant och roligt framfört glimten i ögat. Ove Fundin avtackades med Minnesbok över stora idrottshändelser i Sverige och där omnämns han åtskilliga ggr samt han erhöll informationspublikationer om ÖLIS verksamhet.

Vi som var närvarande tackade Ove med en mycket kraftig och varm applåd.

Därefter tackades också Leif Wigren, som hade planerat och ordnat praktiskt på ort och ställe, med en bok "Örebro förr och nu" i bilder. Tror mig (skrivaren) veta att boken var och är uppskattad för en "gammal" örebroare.

MOT HUSQVARNA OCH JÖNKÖPING. Vi färdades därefter till Husqvarna och besökte ett industrimuseum. En sann upplevelse för en nostalgiker och för de som var födda på 30-, 40- och 50- talen. Vilken enorm initiativkraft det fanns i smålänningarna och vilken fantastiskt utveckling av produkter som kunde vara till verkstäder, motorer, cyklar, arbetsredskap i så väl hushåll som trädgårdsanläggningar och skogsbruk. För att inte tala om gevär från 1700-talet och framåt genom århundraden. Ett besök här var väl värt pengarna, tyckte många.

Därefter blev det påklädning för de flesta, för nu skulle man ut ur bussen för att titta på den allsvenska matchen mellan Jönköpings Södra IF och Örebro SK. (Resumé av den matchen görs inom andra media men resultatet kan utläsas ovan.)

På hemfärden, som blev mitt i natten innan vi var åter i Örebro som slutstation, tackades de som närmast hjälpt till att arrangera resan inkl bussförare Leif Eriksson utav ordförande Kjell Sunesson.

För noteringarna
//Sven Arne Ahlberg

 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Reignar Johansson och Anders Ärlebäck
 
 

   
   
   
   

 

 
 
Grannbesök av Värmlands Idrottshistoriska Sällskap 2016-05-30.
Föreningarnas hus, Slottsgatan 10, Örebro


Välkomna till Idrottshistoriska sällskapet i Örebro län, hälsade Kjell Sunesson och en mangrant samlad grupp på ytterligare sju ledamöter i styrelse och museiutskottet samt aktivitetsutskottet.

Gruppen som hälsades välkomna var grannarna i väster, Värmlands Idrottshistoriska Sällskap, VIS. Inte minde än femton kvinnor och män deltog i besöket. Bland gästerna fanns bl.a. Anders Borgström, känd friidrottskommentator från Eurosport, distriktsmästare i spjut i Närke, f.d. förbundskapten i friidrott. Där fanns även Agne Andersson med förflutet i Degerfors IF på 60-talet.

VIS har ju på senare tid blivit närmast världsberömda p.g.a. det i media uppmärksammade uttalande som förre förbundskaptenen Ulf Karlsson gjorde på en träff som VIS arrangerade. På träffen deltog även Bengt-Åke Gustavsson och Stefan Holm. Temat var bl.a. ärlighet och dopning inom idrotten. Ulf blev citerad angående sin kommentar om Zlatan. Det juridiska efterspelet är ännu inte avklarat.

Örebrobesöket inleddes med fika och baguette samt ett eget styrelsemöte för värmlänningarna. Därefter presenterade Kjell Sunesson ÖLIS verksamhet. Presentationen blev i form av en duett där värmlänningarna kompletterade respektive rubrik med hur de jobbade. Det blev en givande diskussion där många synpunkter möttes. VIS har, med sina 18 kommuner, en annan geografisk situation än ÖLIS. Intresse väcktes kring deras upplägg med kontaktpersoner i varje kommun.

En speciell punkt ägnades en längre tid till VIS frågetävling "Värmlands idrottsvetare", en lagtävling i frågesport där semifinal och final direktsänds i Sveriges Radio P4 Värmland. Det framfördes många idéer om hur evenemanget skulle kunna utvecklas och även komma att genomföras i ÖLIS’ regi, Från VIS håll poängterades det fina samarbetet med Mats Fagerström på Radiosporten.

En upplevelserik och trevlig samvaro avlutades med besök i våra pågående utställningar och även besök i vårt bibliotek. Besökarna från VIS lovordade, inte minst, vårt genomförande av Wall of Fame.

Ett givande utbyte mellan två idrottshistoriska sällskap som kommer att få en uppföljning i slutet av augusti enligt samstämmiga önskningar vid avskedet.

ihopsamlat av

/ Rolf L Lundin
 
 

Övrigt 2015
  
Besök av Södermanlands Idrottshistoriska Sällskap den 21 september 2015
 
Vi samlades på Orvar Bergmarks Plats i Örebro strax efter lunchtid denna dag och de, ett tjugotal gentlemän i huvudsak från Eskilstuna och Katrineholmsregionen, kom i bilar.

Vi som tog emot och hälsade dem välkomna var vår ordförande Bo Astvald och undertecknad.

Vi startade upp besöket med att göra en rundvandring på Behrn Arena med bandyhall, ishockeyhall (Vinterstadion) och fotbollsanläggningen (Eyravallen) för att därefter ta en snabbtitt in i Idrottshusets den äldre och nyrustade Stora Hallen för att strax därpå få se hur den nya flexibla Övre bollhallen var och är. Ciceron på det stället var vaktmästare Tord Rehn.

Därefter bar det av till Föreningarnas Hus och besök i ÖLIS lokaler. Dock innan dess hann man med att få sig en bit mat på restaurang Svarta Pannan, strax invid.

En presentation av vår verksamhet, i bild och berättande, företogs och ett antal frågor ställdes och svar gavs.

I samband med detta kom vår biblioteksutskottsledamot Ola Ljungberg in och hälsade på forna sörmländska vänner.

Därefter hann sörmlänningarna med lite grupparbeten för att se hur och på vilket sätt de kan framskrida framgent inom sin egen verksamhet. Omfattning för det var på någon timma.

Sammankomsten och besöket avslutades med att gästerna begav sig åter till Eyrafältet, denna gång för att titta på den allsvenska fotbollsmatchen mellan Örebro Sportklubb och IF Elfsborg.

Matchen slutade med en komfortabel seger för hemmalaget med 4-2 och i många stunder riktig trevlig fotboll med, förutom då ett antal mål, också positiv och glad fotbollsunderhållning.

Vid avresan hem till den sörmländska jorden syntes gästerna vara nöjda med dagen i Örebro.

//Sven Arne Ahlberg
 

 Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Sven Arne Ahlberg
 

   
   
   
Tisdag den 15 september.
Höstresa till Stig H Johanssons Stora Alby
och till Olle Larssons Wenngarn

 
Del 1/
Tidig morgon avgick buss från Kumla resecentrum för att därefter i snabb takt ta sig till Örebro för att avhämta ytterligare deltagare till höstens resa.

Sammanlagt var vi 54 st. medlemmar från sällskapet som skulle med och i spänd förväntan få träffa travlegendaren Stig H Johansson på hans anläggning Stora Alby i Upplands Väsby kommun och sedermera under dagen resa vidare till Wenngarn.

På uppvägen anvisade vår sedvanlige chaufför Leif Eriksson en trevlig rastplats mellan Västerås och Enköping, kallad Frösvi. Där inmundigades ostfralla och kaffe iordninggjort och bryggt i caféet i Föreningarnas Hus där ÖLIS har sina lokaler. Just då gjorde faktiskt regnandet uppehåll.
 
Väl så framme i Stora Alby vräkte regnet ned och meningen var att vi skulle få se och ta del av träningarna som försiggick på rakbanan, en bit bort från stallarna, men detta tillintetgjordes på grund av nederbörden.

Stig H avbröt sin träning, han hade flera andra kuskar/tränare som höll på där ute på banorna under tiden, och kom in till oss där vi resenärer hade fått tillfälle att gå in i ett av stallarna där personal också fanns, vilka har 6-7 hästar var att ta hand om dagligen. En hovslagare fanns på plats och det var många som iakttog och frågade om hans arbete.

Nå väl, Stig H berättade om sig själv och den bakgrund till att det blivit som det blivit och de framgångar han erhållit.
 
Han överröstets ganska snart av travkunniga och nyfikna frågor. Där var frågor om grundträning och om han tar emot 2-åringar i träning, om han har hästar ägda av personer från andra länder , om hur han själv klarat sig från allvarliga skador även om han ramlat ur sulkyn. Hur många anställda han har f.n. (14st), att det fanns 100 boxar därav 80 med travhästar och ett 20-tal för rid/hopphästar som son och ena dottern har. Det pågår också  en byggnation av ridhus på området.
 
Vidare berömde han andra tränare som Åke Svanstedt, ”Gooparna” m fl.. Hur bra samarbete han haft med flera och att han fick lära sig grunden som tonåring uppe i Hagmyren och Forssa i Hälsingland av "Nordinarna".

Att det kan gå i c:a 55 km/tim som fortast ute i en tävling.
 
Mot slutet av frågestunden ställde vår hedersordförande Rolf A Hallgren frågan "Hur har Du kunnat bli så skicklig?"

På det svarade den gode Stig H att det har nog en del med tur att göra på ett sätt som bara är likt honom. Jag vill kontra med att det är skicklighet, sade den gode Rolf Hallgren 

Vad för kraftfoder han tycker det ska vara och att alla leveranser av foder till hans anläggning och till hästarna analyseras innan det får användas.

Han berättade att det främst är unga tjejer som finns i stallen och är anställda för skötsel och träning och att han själv i första hand, samt en försteman, har hand om specialträningarna.

Denne gentleman svarade sakligt och lugnt på alla frågor och till slut frågade Stig H om vi också skulle hinna med att ta en titt på den andra anläggningen, som är inom området och där också den pensionerade "världsmästarhästen" Victory Tilly finns stallad, men också där den lilla ponnyn och "marknadsföringshästen" för ATG vid namn Winney, finns. Så vi tog oss dit bussledes.

Där överlämnades en present till Stig H samt en mössa med vårt ÖLIS-emblem för han att tagit sig tid att berätta så oerhört mycket om sig själv och verksamheten och vi inom ÖLIS fick ta emot en självbiografisk bok där han beskriver sitt liv. Boken kan rekommenderas och vi kommer att ha tillgång till den i vårt bibliotek.

Det kan sägas att så gott som alla, som åter anträdde bussen i regnvädret, var supernöjda över att få ta del av Stig H Johanssons sägenomspunna liv och leverne.

Ödmjukhet, det behöver han minsann inte leta efter, för ödmjuk det är vad den gode Stig H. är.
 
Del 2/
Färden gick vidare till Wenngarn till ett ställe som egentligen ingen visste, i vart inte många i vår buss, ett dugg om vad Wenngarn i tappning 2015 var och är!

Vi intog en alldeles särskild god lunch som serverades iden f.d. anstaltsbyggnaden, (numera konferens- och hotellbyggnad). Gemene man i vårt ressällskap hade nog hört att Wenngarn var en alkoholistanstalt, eller ”tork” som man sade i dagligt tal, under större delen av 1900-talet, men kanske inte så mycket mer. Möjligen att det fanns ett slott också i området, men att det var så mycket mer och därmed mycket mer i dagens 2015 hade man säkert inte den blekaste aning om. Storslaget var bara förnamnet på vad ägaren av byggbolaget Olle Larsson skissade upp för oss.

Först berättade Olle L att området som är långt äldre än vad staden Stockholm är och att det funnits bevis på att här fanns bosättningar i området, precis som på många andra ställen runt Mälarens vikar, vid 1000-1100-talet och att det slott som vi så småningom skulle få bese var från 1500-talet och byggnaderna var en av de många hemman och slott som Magnus Gabriel de la Gardie anlade runt om i Sverige. Vasafamiljen hade slott och omgivningar som ett ständigt utflykts- och boendemiljö på 1500-1600 talet.

Det har funnits varjehanda ägare av ägorna och byggnationer men i början av 1900-taletbeslutade man sig från statlig sida för att bygga och anlägga en alkoholistanstalt. Denna stod färdigt 1916 och på själva slottet, c:a 300 meter ifrån anstaltsbyggnaden, bodde då "direktionen" enligt Olle Larsson. En "intagen" fick vardagar arbeta från tidig morgon till sen kväll och "sittandet" på anstalten kunde variera från 3 till 6 månader i taget. Jordbruket och underhåll av byggnaderna var de stora arbetsuppgifterna.

På 1960-talet övertog LP-stiftelsen (Levi Petrusstiftelsen) drift och skötsel men den upphörde runt 1980 då en tysk person skulle bedriva en kurort för "välbesuttna" tyskar. I slutändan, då pratar vi om början av 2000-talet, visade det sig att det inte fungerade som tänkt. Det var i detta skede som Olle Larssons byggbolag kom in i bilden och började fundera över hur man skulle kunna planera och göra. Till dags dato är det mängder som redan är gjort och vi kan här citera en del utav vad Olle berättade och vad en informationsfolder kunde ge:

  • Wenngarn ett levande bysamhälle utanför Sigtuna som byggt för den moderna människans behov och förutsättningar, ung som gammal, runt ett barockslott. Under 1000-talet har Wenngarn ständigt utvecklats från 1100-talets borg, storgods på 1600-talet och alkoholistanstalt på 1900-talet till det moderna bysamhälle som formas idag. Här ska alla kunna leva, skapa och mötas på eller bara ladda.

  • Här ska finnas utrymme för evenemang, stora som små och inom området. Det finns exempelvis bostäder med hyresrätt i flerfamiljshus som i villor, hotell, konferensmöjligheter, golfanläggning (pågår), friluftsanläggningar i olika storlekar med utegym och hinderbana, musteri, bageri, anläggningar för såväl fester som bröllop och dop. Seniorboende med hyresrätt ska snart påbörjas. Biografsalong, cykeluthyrning, ja här ska finnas något för alla.

Helt enkelt ett eventcenter, men där det också ska finna lugn och ro.

Då vi passerade slottets klockstapel på väg mot slottet så "klang" klockorna i tornet så det hördes vida omkring, enbart för vår skull. Någon i vårt sällskap behagade skoja med att "hoppas det inte klingar för slutet för oss, för det låter lika som vid en begravning…".

Avslutningen på slottets terrasser, anlagda av dalslänningar men förfinade av engelsmän visade en hänförd utsikt på och Olle berättade utförligt om vidare planeringar runt och invid slottsbyggnaden.

Att få lyssna till entusiasten/entreprenören/framtidssiaren Olle Larsson var hänförande bara det. Han rekommenderade att gärna gå in på facebook.com/wenngarn för att få mer (upplevelse)-uppgifter.

Olle L avtackades med en bok om natur men också en cd-skiva med Örebroanknytning nämligen om Hjalmar Berglunds Bravader på scen..

Tack, säger vi medlemmar som fick vara med!

//Sven Arne Ahlberg
 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg
 

   
   
   
   
   
   
     
Kamratträff på ÖLIS 2015-09-11
ÖHF (Örebro Handbolls Förening) Handbollsdamer
 
Många har inte setts på trettio år. De är tolv damer som spelade handboll på 1960-talet och några av dem en bit in på 80-talet.

Anders Stenberg och undertecknad stod för enkelt värdskap. En kort info om ÖLIS verksamhet delgavs damerna av undertecknad.

De gjorde på egen hand utforskning av vår pågående utställning och botaniserade bland våra idrottshistoriska minnesmärken. Några tittade även till vår, av Jens Lind skapade, touchscreen "Stopptid".

Kristina Säll var den som hade tagit initiativet och dragit tyngsta strået till att samla de forna handbollskämparna tillsammans.

De spelade som aktiva i den s.k. Mellansvenska västra serien. ÖHF förstärktes 1964 när I3-damer lades ner.



ÖREBRO FIRAR 700 ÅR. ÖREBROSPELEN.
LAG ÖREBRO HF

Bakre raden: Kerstin Karlsson ledare, Berit Engström, Ingegärd Denander, Barbro Ingenäs, Karin Wånggren, Britt-Marie Moberg, Christina Säll
Mellanraden: Britt Åkermark, Anita Uhr, Helena Tångdahl
Främre raden: Inga Gustavsson
 
Man spelade mot lag från Karlstad - Hellton - IFK och Kubik, Kristinehamn, Karlskoga, Hällefors, Nora och Åsbyviken, så långt Kristina Säll kunde erinra sig.

ÖHF damsektion upplöstes 1983, herrhandbollen hade lagts ner tidigare.

Många goa kramar delades med en och annan tår som blänkte till i någons ögonvrå. Igenkännandets oersättliga glädjetårar.

Följande f.d. handbollskämpar deltog i träffen. De deltog även i den tipspromenad som Kristina Säll hade sammanställt:

Ann Britt Wretman Deuhan, Barbro Karlsson, Berit Strand, Britt Götemo Kjellman, Britt-Marie Nilsson, Inga-Maj Lagerström, Ingegerd Denander, Kerstin Karlsson, Kristina Säll, Liv Bergström och Sonja Göthlin.

Inbjudna som inte hade möjlighet att komma:

Anita Wetterhal, Catarina Almberg, Gun Levinsson, Inger Nyberg och Lena Ydreborg.


Rolf L Lundin



Deltagande damer tillsammans med Rolf L Lundin och Anders Stenberg
(Bilden är klickbar för större bild)
 
Sammankomsten tog sin fortsättning, efter välkomstskål i alkoholfri cider, med förtäring av smörgåstårta och den redan nämnda cidern. Kaffe och kaka avslutade den gemensamma kamratsammankomsten, som intogs i bibliotekslokalerna med pappersdukstäckt klätt sammanträdesbord som matsalsbord. Många glada skratt och glädjeutrop hördes från damerna under måltiden såväl som hela sammankomsten.

Noterat på plats av 

/Rolf L Lundin
ÖLIS Gruppträff med KLF-Örebrokretsen
2015-08-18 Föreningarnas hus, Slottsgatan 10, Örebro
 
"Välkomna till Idrottshistoriska sällskapet i Örebro län", hälsar Sven-Arne Ahlberg, "Ni är den andra gruppen som vi har på besök i våra nya lokaler, fortsätter SAA.

Det var för andra gången i ÖLIS´ historia på Slottsgatan i Föreningarnas hus som, denna gång, 15 personer kom på besök i de nya lokalerna. De är medlemmar i Örebrokretsen av KLF. Kooperativa Ledares Förening. På plats vid detta tillfälle är det tre damer och tolv herrar.

Torgny Uhlin, ordförande för Örebrokretsen, f.d. VD för f.d. Konsum Örebro, välkomnade alla de närvarande som har ett 
förflutet inom konsumentkooperationen, till stora delar inom Örebroområdet. Torgny lämnade en enkel programförklaring över eftermiddagens sammankomst: ÖLIS har ordet – filmförevisning – rundvandring i utställningen - samvaro – fika.

Värdar för besöket var Sven-Arne Ahlberg sammankallande i aktivitetsutskottet, Anders Stenberg, sammankallande i 
biblioteksutskottet samt undertecknad. SAA även medlem i styrelsen. Anders och undertecknad är även ansvariga för 
sällskapets hemsida som dock rent webdatatekniskt sköts av Christer Södergren. Alla tre med förflutet inom konsumentkooperationen. SAA dock något kortare, som extrachaufför. Anders den med längst erfarenhet. Han började redan i början på 1960-talet, för att avsluta sin kooperativa gärning i mitten på 1990-talet.

Undertecknads ”koop”-historia startade 1971 och avslutades 1992. Bland KLF:arna fanns även ÖLIS-medlemmarna Bo Karlsson, Kumla, närvarande liksom Jackie Gustavsson och Ragnar Eriksson, Örebro.

Sven-Arne informerade på mycket uppskattat trevligt sätt med anekdoter och fakta om idrottshistoriska sällskapets tillkomst och trettioåriga historia. SAA gjorde även en liten frågesport om sällskapets erkänt stiliga logo, framtagen av Lars Eklund.

Sven-Arne Ahlberg

Torgny Uhlin
Flera förslag ropades ut. Till sist hade besökarna löst 'rebusen' om symboliken, under förtjusta 'aha-anden'.

SAA visade också ett bildspel som beskrev de händelser och aktiviteter som tilldragit sig under ÖLIS’ trettioåriga historia. Ett mycket uppskattat inslag. Många av bilderna möttes med kommentarer och igenkännandets sköna glädjeskratt.

Rundvandring i såväl biblioteket som pågående basutställning blev mycket uppskattat, med mängder av personliga minnen och kommentarer förknippade med bilderna på utställningens idrottshjältar och hjältinnor.
 
Torgny Uhlin hade tagit med en film som Konsum Örebro hade producerat. En stumfilm i svartvitt. En film som visar hela konsumentföreningens breda och djupa verksamhet.
Filmen är producerad 1926! Ett utomordentligt kulturminne, som för att vara gjort redan på nittonhundratjugotalet fortfarande är mycket sevärt. Konsum låg på den tiden i allra främsta framkant. Ett historiskt dokument av högsta kvalitet med tidstypiska formuleringar i de förklarande texter som, likt den tidens SF-journalfilmer, var inlagda med jämna 
mellanrum. En synnerligen uppskattat inslag i dagens träff.

Träffen avslutades i det anslutande caf&éet med fika under gemytlig samvaro, som kryddades med några anekdoter från kooperativ historia.


Glad publik

Framförda av såväl Torgny Uhlin som undertecknad. Att döma av bifallet hörbarligen uppskattade.

Flera av KLF:arna fick till sist hjälp med att fylla i anmälningsblanketter för medlemskap i Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap.

En upplevelserik och trevlig samvaro avlutades därmed.

ihopsamlat av
/ Rolf L Lundin
 

Fler bilder från träffen
 

   
 
Med marknadsstånd på Olaigatan vid biografen Roxy
Tisdag 2015-08-11

ÖLIS deltog som en av otaligt många aktörer på den speciella dag i Örebro stads jubileumsvecka, Örebro 750 år, som fått temat Idrott & Hälsa.
 
Marknadsståndet bemannades av bl.a. Håkan Aldevik, Reignar Johansson, Bo Astvald, Laila Sunesson, Kjell Wahman, Sven-Arne Ahlberg. I våra lokaler togs besökarna emot av bl.a. Kerstin och Claes Pedro, Gunnar Hagsten, Anders Stenberg och undertecknad.
Kjell Wahman hade för dagen ställt samman en tämligen klurig tipspromenad som ledde deltagarna från biografen Roxy till våra lokaler på Slottsgatan 10 A, ca 80 m från Roxy. 
Frågorna fanns uppsatta längs trottoaren på Slottsgatan samt inne i ÖLIS lokaler i Föreningarnas hus. Vinnarna i tipspromenaden kommer att underrättas per telefon.

Det lätta duggregnet som föll vid tvåtiden övergick i lite rejälare regn. Detta gjorde sitt till att besökarfrekvensen tunnade ut en stund under eftermiddagen. Det var ändå ett relativt stort antal som hittade till vårt marknadsstånd, trots att det var "sista utposten" på Olaigatan, och vidare in till våra lokaler, via utplacerade frågor i tipspromenaden, med ett öppet bibliotek och allt annat i fullt färdigt presentabelt skick. Ja, t.o.m. med nysvabbade golv av ihärdige Reignar.

Förste besökare in på utställningslokalerna blev Bengt "Pinnen" Persson, se faktaruta. En "kollega i branschen" skulle undertecknad kunna säga, som spelade målvakt i ÖSK handboll 1960-64.

-Min sämsta prestation alla kategorier, berättade Pinnen, var när jag spelade kvartsfinal i SM i varpa. Jag ledde med 11-8 och förlorade med 11-12, mot Helge Nilsson. Tycker än idag att det var skräp att inte kunna "stänga matchen". 

Bengt, en samlare sedan många år, berättade om en 

Faktaruta
Bengt ”Pinnen” Persson


Född 1945
 

Idrottsförflutet

Fotboll
Spelade i Hidinge IF
Nådde aldrig riktigt A-lagsnivå, spelade under Bengt Torege tillsammans med bl.a. "Lara" Rosmark

Handbollsmålvakt

Örebro HF 1959-64
Örebro SK
1964-68

Curling

Örebro Curlingsällskap -2000
 

Varpa

Örebro varpaklubb
 

Golf

Mosjö Golf&Country Club
numera fusionerade med 
Gustavsviks GK till
Örebro City Golf&Country Club
Motionsnivå till 2013
 

bekantskap i Dalarna som tyvärr gick bort för något år sedan. Den mannen hade arrangerat ett idrottsmuseum på sin egen gård, fantastiskt enligt Bengt. Museet är tyvärr inte längre igång om jag uppfattade honom rätt.

Jag lyckas i varje fall inte att finna det via Googlesökning. Krister Lööv dök upp, en notorisk samlare av idrottsprylar, speciellt klubbnålar. Han lär ha en unik samling sådana. Krister anslöt till Bengt och de fick en fin stund med samlartankarutbyten.

Idrott & Hälsadagen avslutades därmed av undertecknad med cykeltur i motvind och hällande regn med hustru Tina som rask farthållare.

Uppfriskande!

insamlat av
/Rolf L Lundin

 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg
 

   
   
 
 
BESÖK FRÅN LIDKÖPING
 
Onsdag den 3 juni fick vi inom ÖLIS besök av medlemmar från Lidköpings Idrottshistoriska Sällskap. Det var en en hel busslast bestående av 55 personer som innan de kom till våra nya lokaler varit på Svampen och ätit lunch. 

Vi som tog emot dem var Reignar Johansson, undertecknad, Håkan "Lillis" Olsson, Anders Stenberg, Kerstin och Claes Pedro, Kjell Wahman och Lasse Segelberg. 

Samling skedde i Ateljén i Föreningarnas Hus och efter information där av de tre ovan först nämnda så fikade vi i Caféutrymmet och därefter gick vi in till våra egna lokaler för att bese den nyligen uppsatta Basutställningen. 

Utan att förhäva oss så uttalades många positiva ord om vår verksamhet från våra gäster och det man kunde få se hos oss. 

Därefter bar det iväg för västgötarna till Wadköping och för att därefter skulle man se på matchen ÖSK–Helsingborg, en match som slutade 0–0. 

//Sven Arne Ahlberg
 


Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg
 

   
   
   
   
FÖRENINGARNAS HUS INVIGT
 
Torsdag den 5 februari 2015 invigdes Föreningarnas Hus på Slottsgatan 13 i Örebro.

Programmet startade med att Örebro Föreningsråds ordförande Helena Astvald hälsade välkommen. Hon berättade om bakgrunden och historiken till hur aktivitetslokalerna på Slottsgatan blivit av och de intryck man tagit av andra kommuner bl.a. Göteborg. Hon framförde ett tack till flera organisationer, kommunens representanter och husägaren OP-fastigheter. Vid dags dato finns det ett 40-tal föreningar och organisationer igång i lokalerna. 15 av de 20-talet minikontor är nu uthyrda kompletterade vice ordförande för Örebro Föreningsråd Peter Beijer med i sitt tal.

Reumatikerföreningen finns representerade i Föreningarnas Hus och de hade startat en sånggrupp innehållande ett tiotal medlemmar. De kallar sig Sångfåglarna. De framförde ett par tre fina sånger. Höga applådåskor blev tacken för den underhållningen.

Efter denna grupp visade en grupp upp sig som benämner sig Fri Form och ett antal klädesplagg som de själva utformat/designat. De själva var modeller för visningen. Dessa avtackades med blommor och applåder.

Så övergicks till formella invigningen. Helena Astvald inbjöd kommunalrådet Lennart Bondesson att komma fram. Denne hade hela tiden fått ta del i uppbyggnadsfasen av Föreningarnas Hus tillblivelse och han hade med egna ögon kunnat se att det blivit så som man hade önskat se från idégivarna.

Han – istället för att klippa av ett band – knöt isär en råbandsknut - som en symbol att här och nu förklara att den centrala samlingspunkten Föreningarnas Hus är formellt invigd.

Därefter kunde de c:a 60-70 närvarande gå runt och titta in i de olika delarna av Föreningarnas Hus och där kooperativet Eva hade ställt upp med rejält med cider och tilltugg.

Lycka till säger vi inom Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap (ÖLIS) till oss själva och de övriga deltagande föreningar och organisationer som finns i lokalerna.
 
/SAA
 
Övrigt 2014
 
Onsdag den 17 september
Höstresa till Karlstad

 
I tidig morgonstund hade bussen med Leif Eriksson vid ratten hämtat upp några medlemmar i Kumla innan avfärd från Örebro skedde.

Under färden mot Karlstad redogjorde Reignar Johansson från ÖLIS styrelse och muséeutskott för de resande i bussen, om hur utveckling var, är och hade blivit vad avser lokalfrågan för ÖLIS. "Vi är som bekant uppsagda från Länsmuseet och förhandlingar pågår för att se om vi kan få möjlighet att hyra anpassade lokaler i Slottsgatan 13 i Örebro". (En gång i tiden fanns där Försäkringskassan).

Håkan Loob tog emot oss i Löfbergs arena. Han är numera VD för bolaget Färjestad BK. Håkan mötte upp i ena restaurangen och berättade en hel del om föreningen , laget och verksamheten i övrigt för Färjestads BK. Därtill fick vi följa med och lyssna till Linda Andersson som är säljare inom FBK:s egen marknadsavdelning. Håkan och Linda hade mycket att förtälja och här nedan följer ett axplock.

- Föreningen/bolaget äger och driver anläggningen själva med nästan hundra personer på avlöningslistan. Av dessa var självklart spelartruppen den stora kostnaden.

- Söker att ha så många galor som möjligt och man har haft galor med Elton John, Dolly Parton och många andra berömdheter. Årligen är stora julkonserter inlagda i hallen. Våra värdar räknar sig till att vara den 4:e största staden vad avser konserter och liknande evenemang.

- Man har de senaste åren gjort tillbygge med ytor för bl.a. träningscentra. Där säger man att det är ett stort besöksantal. Dessa ytor hyr man ut till största delen.

- Loob var något besviken över att folkhälsofrågor inte var uppe inför det nyligen hållna valet. Idrotten är den största folkrörelsen och man redovisar från statsmakterna ett nonchalant synsätt genom att årligen ge mindre och mindre bidragspengar till Riksidrottsförbundet. I nästa steg gäller det även de kommunala bidragen. Till syvende och sist är det barnen som drabbas och vi får mer och mer "soffligare" i de yngre åren om inte dessa stimuleras. Loob var oerhört frustrerad över hur denna folkrörelse "ses över axeln". Får vi ingen påtaglig bredd bland ungdomar får vi heller ingen elit med kvalitet i framtiden. Loob gjorde också jämförelse mellan de olika hockeyligorna i Europa och menar att SHL står sig mycket bra och väl i jämförelse med andra. Det tråkiga – eller om man ska kalla det bra (?) – är att ungdomar något för tidigt beger sig till NHL och det drabbar svensk landslagshockey. Vi skulle behöva ha dem hemma i Sverige lite längre, generellt sett.
 
- Loobs del avslutades med en hel del frågeställningar från ÖLIS medlemmar och han erhöll en rejäl applåd som tack.

Linda berättade att man har c:a 4000 årskort sålda och därtill har man 39 loger av olika utförande och storlekar i och runt hallen. En "normal" loge kostar 270 000:- per säsong och det är plats för c:a 15 personer i varje loge. Där är företag som delar på en loge. Man har tillgång till logen även då det är konserter. FBK har också nära samarbete med travet (tvärs över vägen) och då man har fullt upptaget i restaurangdelarna så erbjudes gäster att äta där innan man beger sig över till markerade platser i ishallen. Löfbergs Arena har möjlighet att ta emot 8 500 åskådare varav 1 500 är ståplats. En särskild matchvärdloge finns i ena hörnet med möjlighet för konferens och liknande. Den har utrymme för upp till 26 personer. Ett matchvärdskap kostar för tänkt företag 1349:- person och då har man tillgång till logen från tidig morgon den aktuella matchdagen.

Det är på kortsidan invid där denna loge är som man monterar upp scenen för uppträdanden. Vid evenemang/konserter anlitas ett företag som står FBK nära och där man från FBK:s sida har ekonomiska intressen.

I hallens övre sektion (ovan den stora matsalen) har man för många år sedan monterat ett särskilt och specifikt rum där man kan ta emot ungdomar som har handikapp vad avser luft. För att komma in där har man en luftsluss. Från FBK:s sida betonar man att man har ett väldigt nära samarbete med organisationer som vänder sig till utsatta barn såväl i Sverige som i utlandet.

Vid ishockeyarrangemangen kan man erbjuda mängder av olika alternativ för att t tillfredsställa enskilda och grupper.

Även Linda avtackades med en rejäl applåd.

Därefter inmundigades lunchen bestående av buffé som var synnerligen vällagad och god.

När så lunchen var avklarad vidtogs en färd till Löfbergs kafferosteri invid inre hamnen i Karlstad. På väg upp och högst uppe i byggnaden bjöds man på vidunderlig utsikt över staden med omnejd inkluderande en del av Vänern, denna vackra sjö (säger en som är uppväxt i södra andra ändan av sjön).

Anders Thorén på marknadssidan tog emot vår grupp bestående av 58 personer och vi bjöds på Löfbergs kaffe – givetvis - med en god bit kaka till.

Thorén började med att berätta att Löfbergs som företag (familjeägt sedan 1906) och styrelse består i huvudsak av Löfbergs släktingar i rakt nedstigande led. Ingen av familjen får erbjudande om arbete om man dessförinnan inte gått igenom nödvändig skolgång samt arbetat utanför företaget i minst fem år. Löfbergs har på senare år också införlivat markområden i samband med inre hamnen –alltså invid Kafferosteriskrapan- och där byggt upp en större bostadsrättförening. Ett område som bara för några år sedan var ett mindre och till del slumrande industriområde. I det stora höghus man kunde se, ett par hundra meter bort från där vi befann oss, bodde Löfbergs ordförande Anders Löfberg allra högst upp.

Företaget har cirka 300 anställda och man är störst på ekologisk odlade kaffebönor, något som hör till framtiden. Före 1996 kunde man inte definiera vad ekologisk odlade bönor var. Man gör uppköp från över 40 000 bönder som odlar kaffe i Sydamerika, Afrika och Asien. Generellt odlas kaffe strax ovan och strax under ekvatorn.

Löfbergs har idag försäljningsmarknader både i Skandinavien som England …."vi försöker numera lära England dricka kaffe". Därtill har Löfbergs säljmarknad även i Baltikum (Estland, Lettland och Litauen).

Vi fick se en instruktionsfilm om kaffebönans tillväxt till färdigställt kaffepaket. Vi var för stor grupp för att kunna genomföra en praktisk och översiktlig guidning i rosteriet.

När så Löfbergsbesöket var över begav vi oss till Värmlands museum där en särskild avdelning fanns med nästan hundratalet fotbollströjor upphängda. Tröjorna hade använts av många berömda fotbollspelare genom årtionden tillbaka. Där fanns i en särskild monter om Ferenc Puskas, Ungern. Duktig fotbollspelare på 50-talet. Där fanns också tröjor som Zlatan Ibrahimovic använt i Ajax, Inter, Barcelona, Milan m.fl. lag.

Många andra berömda fotbollspelares tröjor fanns som sagts. Utställningen hade tillkommit av att en pizzeriaägare i Karlstad hade kontakter med en enskild person boendes i Bergamo, Italien, (tröja från Glenn Strömberg fanns givetvis i samlingen) som samlat/erhållit eller rentav köpt tröjorna, vilket framgick inte helt klart, men imponerande var det. Vi fick med oss ett bildcollage av tröjsamlingen och kan beses på och i ÖLIS bibliotek.

Därefter fylldes bussen för avfärd mot Örebro.
 
Färden hade vi till stor del Håkan "Lillis" Olsson att tacka för. Håkan är ledamot i aktivitetsutskottet. Genuin planering och genomförande.

/Sven Arne Ahlberg
 
 
Övrigt 2013
 
Höstresa tisdag 24 september och tisdag 1 oktober
 
- Nu kan jag se dom, säger undertecknad, Zlatans svettpärlor. Dom syns ända hit upp på infartsleden här i Solna.

Jag sitter med i bussen som avgick från Hamnplan i Örebro kl. 8.00. Vi är 40 st ombord på den blå bussen som det står Länstrafiken på, men den digitala skylten framtill lyser Weidermans. Bussen körs, som alltid på ÖLIS resor av trogne, trygge chauffören, Leif Eriksson. Fyra resedeltagare hade redan gått ombord i Kumla.

Vår resa är den andra, av två, till samma resmål, Friends arena i Solna. Sveriges nya Nationalarena sedan 2012.(Se faktaruta). Det glädjande stora intresset för resan skapade behov av mer än en resa. Första resan, tisdagen den 24/9 fyllde en buss med 57 deltagare. Med vår resa så blev det totalt 97 idrottshistoriskt intresserade som deltagit. Storslaget! Raskt agerat av Sven-Åke Dahlberg, Sven-Arne Ahlberg och Håkan Aldevik som plockade med anmälningslistor hitochdit och framochtillbaka för att pussla ihop det hela. Det lyckades de alldeles utmärkt med.

Enligt rapporter så var det nöjda deltagare i den första resan. Det samstämmiga omdömet som hördes från resa nr 2 var mycket nöjda resenärer när vi steg av bussen i Örebro kl. 18.30. Kumlingarna hängde dock med Leif för avstigning i Kumla.

Zlatans svettpärlor som kan ses på mycket långt håll är i själva verket de tusen runda fönstren som smyckar Quality Hotel Friends. Arkitekten Wingårdh (se faktarutan) sade sig ha fått inspirationen till de runda fönstren, i olika storlek, av Zlatans svettpärlor.

På vägen upp utspisades vi med rejäl ost- och skinkmacka med kaffe eller te vid Ekolsunds motell. En timmes fikapaus kändes angenäm i det sköna förstaoktobervädret. Solen sken vänligt värmande på oss.
 
Vid Friends arenas imponerande mäktiga anläggning togs vi emot av två guider. Vi delades upp i två grupper, av säkerhetsskäl. Sven-Åke medföljde den ena gruppen och jag den andra. Gruppen som jag ingick i guidades av en mycket trevlig ung tjej vid namn Sandra. Hon tog oss runt, upp, ner och på tvären med trappor och i hissar med samma glada och klämmiga humör. Det fanns någon som undrade hur många dagar det skulle ta innan man hittade ut ifall man kom på avvägar….

FAKTA
Friends arena och Quality Hotel Friends

  Friends arena
  Invigning: 27 oktober 2012
  Byggherre: Arenabolaget i Solna AB
  Huvudentreprenör: PEAB
  Arkitekter: Arkitekterna Krook & Tjäder.
  Berg Arkitektkontor AB och Poplus (London)
  Namnsponsor: Swedbank skänkte i mars
  2012 namnrätten till den ideella stiftelsen 
  Friends
  Ägare: Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen,
  Solna Stad och PEAB
  Driftbolag: Sweden Arena Management
  Klara officiella partners och leverantörer är
  bl.a.:
Carlsberg Sverige, Pernod Ricard
  Sweden, G4S, Cygate och Adidas
  Total yta: 103 296 kvm
  Byggtid: ca 3 år
  Betongpålar: 7 775 st
  Belysning: 17 miljoner olika färgnyanser
  Toaletter: 724
  Urinoarer: 392
  Handfat: 519
  Kapacitet: ca 50 100 besökare (fotboll)
  och 65 000 vid konsert.
  Byggkostnad: 1,9 miljarder SEK (enl. guiden
  Sandra)

  Quality Hotel Friends
  Är hopbyggt med Friends arena
  Ägare: PASAB Fastighetsutveckling (ägs till
  lika delar av Petter A Stordalen samt Anders
  och Arthur Buchardt)
  Arkitekt: Gert Wingård
  Invigning: 31 augusti 2013
  Höjd: 94 m
  Antal fönster: 1 000 (runda)
  Antal rum: 400 
  Sängplatser: 1 010
  Konferensrum: 25
  Eventsalar: 2 (totalkapacitet 2 600 pers.)
  Mötessalar: 8 (plats för 370 deltagare)
  Kommunikationer: Sju minuter från
  Stockholm City med pendeltåg

  Fakta Friends arena hämtat från ett
  behändigt informationshäfte i fickformat som
  alla besökare fick.

  Fakta om Quality Hotel Friends kommer från
  ett mycket omfattande material som Erland
  Gurman sammanställt till ÖLIS förfogande.
  Erland, bror till nyligen bortgångne Gunnar
  Gurman, mångårig trotjänare, och en av
  initiativtagarna till ÖLIS bildande, är bosatt i
  Solna.
Vi informerades, på fråga från en deltagare, att kostnad för guidning i grupp var 100 kr/person exkl. moms. Sandra berättade att arenans namn, Friends, har ett budskap som också finns symboliserat som ett Hej. När man kommit in i Friends entré kan man se detta "Hej”, i jätteformat, uppsatt på en vägg. På utsidan kan man också läsa en programförklaring i skuggad text med texten: Stiftelsen Friends har i uppdrag att stoppa mobbning inom såväl skola som idrott. Ett viktigt arbete som vi på Swedbank stödjer.

Namnet på denna arena är en påminnelse att inget barn ska behöva vara utsatt, ensamt eller mobbat. Personal som vi stötte på hade "Hej" som en pin på kavajslaget.

Det ställdes mängder av frågor under guidningen om det mest skilda saker. Sandra svarade, med tanke på att detta var hennes andra guidning, med glatt humör, kunnigt på de allra flesta. T.ex. – Vad kostar gräsmattan. - 2 miljoner, blev svaret. – Hur lång tid tar det att öppna taket? - Det tar tjugo minuter. Man måste bestämma sig två timmar före start om det skall vara stängt eller öppet. Ingen får vistas på golvet under när taket är i rörelse, sa S.
 
Vi visades runt till storlogen som rymde 1 200 personer. Det finns totalt 92 loger av mindre storlek på arenan. Kostnad att hyra -1 000 kr/person. Mediarum och green zon visades upp. Svenska herrlandslagets omklädningsrum fick vi också komma in i. Alla nuvarande spelare hade sina namn uppsatta ovanför sin plats. Zlatans plats var i ena hörnet med full uppsikt över det rymliga och fräscha rummet. Undertecknad passade på att provsitta Zlatans plats med gula, mjuka, dynan som varje plats var försedd med. Som sig bör fanns det intilliggande massagerum liksom badkar för såväl kall- som varmbad. På det hela taget mycket fräscha, väl tilltagna och ändamålsenliga utrymmen.

Motståndarlagens utrymmen var dock inte lika elegant utformade. T.ex. plåtskåp, av modell militärförläggning istället för ljusa träskåp i svenska landslagets rum. Motståndarnas rum är heller inte lika ljudisolerat som det svenska. – Lite barnsligt, tyckte någon i gruppen, räcker det inte med att man klår dom på fotbollsplanen? Nere på gräsmattenivån fick vi även provsitta de mycket bekväma, skinnklädda, stolarna på avbytarbänken. – Om man sitter så här bekvämt vill man väl inte bli inbytt, sa nå´n.

När vi tittade upp på den enorma mediakuben, Jumbotronen, fick vi veta att den väger 64 ton, med en total bildyta motsvarande 520 st 40-tums skärmar! Hela anläggningen är imponerande genomtänkt konstruerad med geniala logistiklösningar, bl.a. tvåfilig väg under och runt hela arenan, Lastbilar kan köras direkt in på arenan och ut i en annan öppning. Sinnrika lyftanordningar kan lyfta hela betongsektioner möjliggör detta. Det kan behövas när det skall fyllas på med 3 500 ton med olika sorters grus vid motor- och ryttartävlingar. Sanden skall ju dessutom bort efter eventet. Alla underlag läggs ut inför det event som skall utspelas. Isens röranläggning ligger inte kvar, det läggs ut då den skall användas etc. etc.

Efter drygt en timmes mycket intressant och faktaspäckad rundvandring avtackades de båda guiderna. I den kolossalt stora foajén återsamlades en mäkta imponerad skara.
 
Välsmakande lunch intogs efter en promenad på ca 10 minuter. Hemfärden påbörjades ca kl. 15. Vi gjorde ett kortare uppehåll vid Åsbyns Hem och trädgård i Hallstahammar. Mer info finns på, http://www.asby.nu/. Fika och rundvandring bland t.ex. fantastiska orkidéer. Åsbyn är väl värt ett besök för den trädgårdsintresserade, inte minst på våren då de har en "orkidéfestival". Deras julmarknad är också mycket omtalad, då kan man även passa på att besöka näraliggande Åsby Kött & Vilthandel. Där handlar man allt över disk.

Nöjda, mätta och belåtna färdades vi de sista milen mot en guldskimrande oktobersolnedgång. Esso Engvall passade på att berätta om fredagar i Kumla. Där träffas idrottshistoriskt intresserade och botaniserar i s.k. Calle Lundholms akademi, Calle Lundholms urklipp åren 1929–1985, allt minutiöst arkiverat, år–mån-dag. ÖLIS hade en caféträff den 26 okt 2011 förlagd till Folkets hus i Kumla då vi fick några smakprov ur "akademin".

Höstens träffar börjar fredag 4 okt. Där träffas man på Stadshusbiblioteket för att umgås och bläddra i de unika idrottsklippen.
 
Sven-Åke Dahlberg påminde om ÖLIS kommande caféträff, tisdag den 15:e okt med Mats Dahlberg, sportradioprofilen, som föreläsare samt tackade för trevlig samvaro.

Leif, chauffören och världens näst bäste bandymålvakt? tackade alla för en trevlig resa. Han var reservmålvakt i ÖSK-bandy på 1960-talet då Jan-Ivar Ekberg utsås till världens bäste bandymålvakt.

Deltagarna svarade med en varm applåd.


/Rolf L Lundin
 


Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg och Rolf L Lundin
 

   
   
   
   
   
   
   
Idrottshistoriker med minnet i behåll
Det finns många medlemmar i ÖLIS, ca 850 st i början av 2013. Det finns en hel del som har egna idrottshistoriska minnen från sin egen aktiva tid inom idrotten och från sammankomster inom ÖLIS.
 
Det finns en del som har minnena lagrade i sina egna minnesarkiv, i någon mindre teflonbelagd del av hjärnans vindlingar, och kan berätta om dem.

Det finns de, några få, som inte bara har teflonfritt minnesarkiv i den egna hjärnans arkiv, utan dessutom har bilder i ordning som fler kan ta del av. När denne har deltagit i många av Sällskapets aktiviteter, resor m.m., då är det ett nöje att försöka förmedla dennes minnen i form av bilder och berättelser från resor och andra aktiviteter. Förhoppningsvis kan det ge en stunds förnöjelse för fler än undertecknad.

Denna gång gör vi plats på scenen för, Nils-Yngve "Nylle" Almqvist. Vi träffas runt en fikastund på Frälsningsarméns café för ett snack runt bilder som Nylle sparat.

Materialet som Nylle sparat är i perfekt ordning. Inget slarv här inte. -Är man Jungfru (Virgo) så är man, säger Nylle med ett skratt när vi träffas på fiket. Det blir många leenden och skratt innan fikaträffen är över.

Handstilen på noteringarna är också oklanderligt prydlig, även en professionell dekoratör skulle känna sig avundsjuk på en sådan prydlig skrivstil. Följ med, och minns, på Nylles fem resor och upplevelser med ÖLIS.

 FAKTA
 Nils-Yngve Almqvist
  Född: 1941-09-14
 Smeknamn: Nylle
 Idrottsförflutet
, årtalen är avsedda som
 vägledning, kan vara hopblandning ibland
 Bandy: Rosta IF 1958-61 AIK,
 1961-63, ÖSK,
res.laget med bl.a. Bosse
 Karlsson
1963 -70, IFK Nora 1970-73
 Fotboll, Skolmästare -56 med
 Almbyskolan,
hela laget gick till
 Adolfsbergs IK 1956-60. Rynninge IK,
 1961-67
med Gösta Lindh som tränare,
 IFK Örebro1967-70
spelade bl.a. med
 Örjan Modin

 Handboll, Örebro HF, 1960-70, Spelade
 i samma lag som familjen Hjelm i samma
 match! Pappa Göte, bröderna Reine och
 Lars-Olov.
IFK Örebro 1971-73

Första resan går till Göteborg.

Resan går av stapeln den 11 september 2001. Idag, 2013, snart tretton år senare, 
så har detta datum en klang som inte fanns på morgonen när bussen startade från Hamnplan i Örebro. De femtiotal deltagarna, skulle det komma att visa sig, skulle återkomma till Örebro med, tyvärr, inte bara idrottshistoriska minnen. Historien, världshistorien, fick ett nytt datum att lägga till den mängd av katastrofdatum som redan fanns lagrade på historiehyllan. På engelska säger man, särskilt i USA, "nine-eleven". Det senare kom att prägla den senare delen av dagen, berättar Nylle. - Det var som om ingen hade lust att prata ens, det vart bara tomt.

Dagen började på ett förträffligt sätt. Ett huvudmål var besök på Kamratgården, IFK Göteborgs högklassiga anläggning för träning och samlingar av alla slag. Möten med tränare för den tiden. Beskådanden av trofésamlingar etc. etc. Lennart Thörn hade påpassligt tagit med sig en rejäl bunt med Nerikes Allehanda, som han överlämnade till förre stormålvakten Janne Nordström som tillsammans med Roger Gustavsson var  mycket kunniga och trevliga värdar för vårt besök. I tidningen fanns ett fylligt reportage från föregående dags match mellan ÖSK och IFK Göteborg. ÖSK vann……..

Ett besök i Kiberg på Idrottsmuseet ingick också i resan. Det var under besöket på Kibergs Idrottsmuseum som det beskedet spreds i gruppen om flygkraschningarna i New York, på Twin Towers. Inget blev sig likt efter det. - Det var som om alla slöt sig inom sig själva, säger Nils-Yngve, man visste inte riktigt vad man skulle säga.
 

Idrottsmuseet i Göteborg
   

IFK-skölden Tränarsnack
   
Lasse Segelberg m.fl. Nylle på Kamratgården
   
Rolf Karlsson vid Idrottsmuseet
 

Andra 'resan' är Invigningen av ÖLIS, Länsmuseet 2004-03-31.

- Otroligt pampigt, och mycket folk kom också, berättar Nylle. Det uttalades många berömmande ord om de nya lokalerna och det sätt på vilket de olika utställningarna presenterades. Många honoratiores kunde man också beskåda, såväl från länet som från  riksplanet.

Det var många som deltog i invigningen som också hade varit med redan på den tiden då ÖLIS höll till vid Västra Mark. De flesta, kanske, var med på den invigningen också.

-Jag har tyvärr inga bilder från den, säger Nylle.

Orvars monter
   
Besökare Hans Lindroth och Rolf Sund m.fl. Tomas Bodström
     

Tredje resan, 2004-09-04, till Västergötland i trakten av Vara.

- Det var med små förväntningar som många åkte med på denna resa. Ryktet hade gått att det var ett oansenligt skjul som vi skulle till, berättar Nils-Yngve.

Det skulle visa sig vara ett rykte som stämde med verkligheten, åtminstone på utsidan. Men när man kom in så visade det sig något helt oväntat, än om man bara såg till utsidan.

Kålles rekordmagasin är ett, stort, konstnärligt idrotts- och nöjesmuseum med såväl lokala, nationella som internationella inslag. Idrottsligt kan en särskild OS- och VM-våning nämnas jämte porträttmålning av samtliga 1 004 svenska landslagsmän i fotboll under 
100 år.

Källa: http://www.vastsverige.com/sv/vastgotalandet/products/46930/Kalles-Rekordmagasin/

Kålles Rekord Magasin Rekord Magasinvägg
   

Fjärde 'resan', 2005-04-14, ingen resa. Invigningen av Orvar-utställningen

- Den störste som jag har träffat på inom idrotten, tycker Nylle. Orvar var inte bara en stor idrottskille i flera sporter, han var dessutom en förebild i hur man uppträdde både på och vid sidan om planen.

Omdömet om Orvar delas med Nylle av otaliga människor, såväl från idrottens värld som i samhället generellt. Det finns oändligt med episoder som beskriver detta. Ett faktum som bilagda bilder bekräftar, genom vilka som kom för att delta i invigningen av utställningen om Orvar Bergmark. De talar väl sitt tydliga språk.

Tommy Engstrand besökte ofta Orvar under hans sista års kamp mot en till slut övermäktig motståndare, sjukdomen. En mycket djup vänskap hade uppstått dem emellan genom åren. Överträffas väl i närhet, utom familjen, endast av Olle "Totten" Gustavsson. Totten var en trogen besökare hos Orvar, varje dag, intill hans sista dag. Stort!

- En speciell monter gladde mig särskilt. Det var montern som hade rubriken AIK-året, berättar Nils-Yngve. Inte så konstigt, kanske, för oss som känner Nils-Yngve som en 
inbiten, trogen supporter av AIK, Solna. Undertecknad har som bevis på detta fått julhälsningar, genom åren, i form av AIK-märket omgärdat av grankvistar, inte med tomtar och liknande utan på detta sätt. Alltid lika konstnärligt textade. Ett privilegium att få dessa inför julen, även julen 2012.

Rolf Hallgrens berättelse om en skolklass som besökte Orvarutställningen är en klassiker: 

En liten skolgrabb stod lite bakom de andra och sa: 
- Den där Orvar, han var nog från Örebro, så bra som han và!

Björn Nordkvist Kurre Hamrin, Agne Simonsson och Tommy Engstrand
 
Ronny Hellström och Tommy Engstrand Århundradets fotbollsspelare
    

Femte resan, 2005-08-18, till Linköping och Norrköping.

Första stoppet på resan var i Gamla Linköping. Den mycket trevliga förebilden till Örebros kulturreservat, Wadköping, var ett intressant möte där vi ledsagades av SVT:s legendariske Ragnar Dahlberg, känd från bl.a. Café Norrköping.
 
Ett besök på imponerande Cloetta Center hann vi med i Linköping också innan färden gick vidare till Norrköping. Där väntade ett möte med flera legendarer från fotbollen.

IFK Norrköping var värdar för vårt besök. Klassikerna Åke "Bajdoff" Johansson och Torbjörn Jonsson var utmärkt trevliga ciceroner i det anrika IFK:s lokaliteter, i samarbete 
med speedwaylaget Vargarna.

- När jag frågade Torbjörn Jonsson om han kom ihåg en Örebrokille, Göran Ekholm, som kom från IF Eyra och BK Forward till IFK Norrköping i början på 1970-talet, berättar Nylle, så svarade Torbjörn:
 
- Den som sett Göran Ekholm spela fotboll glömmer honom aldrig! Ett högt betyg för Göran att känna sig stolt över, utdelat av den meriterade proffsspelaren med en lång karriär i Italien. 

Cloetta Arena
 
Nöjda Pekingbesökare Gunnar Nordahl Milan
   
Roffe Hallgren och Torbjörn Jonsson m.fl. Åke "Bajdoff" Johansson

Detta avslutar minnesresan med Nils-Yngve. Hoppas att bilderna, och berättelserna, har gett fler än mig en stunds förnöjelse och glada igenkännanden.

Berättat av Nils-Yngve Almqvist för och applåderat av 
 

/Rolf L. Lundin 
 
 
 
Övrigt 2012
 
Höstresa onsdag 19 september
"Känner du den friskà loktà", säger Arne Berg på genuin västgötska, när den vita bussen från Hallsbergs buss glider nerför Hovabacken ut mot Västgötaslätten.
 
Arne, den erfarne fotbollsdomarlegendaren, är reseledare för dagens resa med första stopp på travtränaren och kusken Åke Svanstedts träningscamp i Kvänum.
 
"Det var en kompis från mina hemtrakter i Älgarås som åkte med mig i bilen till en match jag skulle döma i Göteborg som vevade ner sidorutan och sa detta i förtjusning över den friska doften av mylla och kospillning som vällde in i bilen," säger Arne. Bussen körs av Lennart som visar sig vara från samma ort i Västergötland som Arne Berg. Vi har verkligen kommit i trygga och kunniga händer, med utmärkt lokalkännedom, på den förestående utflykten.

Vi lämnade Hamnplan i Örebro 07:19 med den bleka morgonsolen i ryggen och väl ute på motorvägen i höjd med Marieberg hälsade ordförande Bo Astvald alla de femtiofyra resenärerna i bussen välkomna samt informerade att ytterligare sex deltagare kom med i en minibuss som kördes av Sven-Arne Ahlberg, även han med västgötskt ursprung.
Dagens ciceron Håkan "Lillis" Olsson fattade mikrofonen och gav oss en del förhandsinformation om det förestående besöket på Svanstedts anläggning och även Axevalla travbana. Håkan, med ett förflutet i Skara och Axevalla på tolv år, även han välbekant med den västgötska myllan, är ett levande Wikipedialexikon med eget Googlefönster om allt som har med travsport att göra. Det verkar inte finnas en travhäst som tävlar i Sverige som han inte vet namn, härstamning, ägare, insprungna pengar, rekordtid etc., etc. på. Informationen som vanligt blandad med anekdoter som fick bussresenärerna att skratta hjärtligt.

Dagens första besök: Bjertorp, Kvänum Skulltorp.
Presentationen hämtad från Internet http://www.akesvanstedt.se 

Gården består av 4 likadana stallbyggnader med 42 boxar i varje plus personalutrymmen.
På gården finns en veterinärklinik som hyrs av Hallands Djursjukhus och är öppen fem dagar i veckan. Smedja för hovslagarna finns i samma byggnad som kliniken. Invid banan ligger ett kombinerat kontor och hästägarefik.

Rundbanan är 1200 m
Rakbana 900 m
Sandbana 750 m
Sandridbana med backe
Ca 9 km skogsslinga
Hela gården 115 ha varav ca 100 ha hagar

Stallar och bana byggdes 1993 av Uppsala Universitet på gården Skulltorp, såldes 1999 till privatpersoner och köptes av Åke Svanstedt i december 2001. Veterinärkliniken och smedjan byggdes av Åke och togs i bruk 2005

Åke själv bor i mangårdsbyggnaden, som ligger ca 500 m från stallarna, och har ett stall med 10 boxar bredvid bostaden. Till fastigheten hör också ett bostadshus med 3 lägenheter för personal. 2004 köpte Åke en grannfastighet där hans mamma Gun och pappa Rune nu bor.

Intrycket som anläggningen gav oss var enligt mångas uttalade uppfattning; imponerande – välskött – snyggt - enormt stort. Vi bjöds på fika av ÖLIS på plats medan vi kunde gå runt och beskåda den mäktiga synen av 18 stycken unghästar (2-3 år) som kördes i procession på rundbanans 1200 m. Processionen leddes av Åke Svanstedt själv.
"Vi kör aldrig fort", sa Åke, vid den efterföljande samlingen där han berättade om sin omfattande verksamhet. "Det brukar gå 1,33 i sandbanan", sa han. Flytten 2001 från Matfors utanför Sundsvall till slättlandskapet vid Bjärtorp innebar att Åke fick ersätta sin i Matfors patenterade backkörning med körning i sandbana. Åke svarade på ett öppet och chosefritt sätt på alla upptänkliga frågor som deltagarna fick lov att ställa. Han imponerade på åhörarna med svaret på frågan om han sysslat med någon annan idrott än trav: "Nä bara lite skidåkning", svarade han som den norrlänning han är, sex Vasalopp - bästa tid 5.45…………". Den som kan visa upp Åkes smärta fysik vid 54 års ålder har anledning att känna sig stolt. Det allmänna omdömet bland de nöjda besökarna var att de kändes sig hedrade av att en världsstjärna gav sig tid att träffa sällskapet i sitt mycket tuffa tidsprogram med bl.a. ca 300 resdagar per år. ”Lillis” Olssons medverkan var förstås en dörröppnare som inte skall underskattas.
Nöjd höstresedeltagare
Hans "Garrincha" Öhman, fotboll i IK Sturehov, ÖSK, Rynninge IK 1956-74 temperamentsfull rödhårig snabb teknisk högerytter, fick smeknamnet av Rolf Sund efter ett klassiskt Kurre Hamrinmål

Storartad var bekantskapen med nya stjärnhästen i Åkes stall; Sebastian K. Hingsten visades upp på planen utanför stallet av sin kvinnliga skötare. Det rådde ingen som helst tvekan om vem som var kungen över platsen. En grann syn! Åkes kvaliteter och kunskap som en genuin hästkarl framskymtade i hans kommentarer om hästen och f.ö. i de många intressanta synpunkter han förmedlade. Att hans far var hästkarl i Matfors och att båda sönerna Anders och Rickard följer hästkarlstraditionen är väl helt logiskt. Kraftiga applåder avslutade besöket på campen.

Kråks värdshus i närheten av Skara, under restaurering varande domkyrka, var platsen för intag av dagens välsmakande lunch. Vi fick besök av Skaras Idrottshistoriska Sällskaps ordförande Leif Nordh. Leif berättade i den svårbemästrade akustiken om sin egen idrotts- bakgrund och sällskapets verksamhet. Kuriöst var väl att Leif som förste innehavare av det 1953 nyinstiftade teknikmärket i fotboll, som belöning, fick sitta på reservbänken under en fotbollslandskamp.

Axevalla travbana, angjordes efter lunchen. Travbanechefen Benny Ternemar tog emot och presenterade anläggningen med Sveriges längsta upplopp. "Hur långt"? frågade Benny. Gissningarna haglade, till sist kom ett rätt svar från besökargruppen; 227 m. Belöningen för svaret blev ett par boxerkalsonger med texten broderad: "Sveriges längsta……….".

Axevalla invigdes 1956. Bengt Nilsson från Örebro vann premiärloppet. Banan ligger intill samhället Axvall, strax intill ligger också det av Bert Karlsson en gång skapade Skara Sommarland, 300 tusen besökare 2012. Axevallabanans största årliga begivenhet är Stochampionatet som avgörs under tre dagar, fredag-lördag-söndag en helg i juli varje år. Ett kolossalt arrangemang som sysselsätter 300 människor i olika arbetsinsatser. 30 000 besökare kom under 2012 års evenemang, många campar runt anläggningen i dagarna tre.

Drillbit Ås heter vinnaren av Stochampionatet 2012. Den Svante Båthtränade hästen tjänade en miljon kronor. Åke Svanstedt satt träffande nog i sulkyn, hans 6000:e seger!

Varnhems klosterkyrka, var platsen för den innehållsrika höstresans sista besök. Vi togs emot av guiden Birgitta Apell. Birgitta berättade på ett fängslande och mycket kunnigt sätt om den mångfacetterade händelseutvecklingen från år 1260 då den färdigställda kyrkan och det omgivande klostret tog i bruk. Munkarna som startade klostret kom från Frankrike och var av Cisterciensorden. Cisterciensordens motto var och är; bed och arbeta, d.v.s. en tysthetsorden där det var förbjudet att prata. Endast vid vissa tillfällen var det tillåtet att tala, i kyrksalen var det däremot tillåtet att sjunga. Via sången kunde de kommunicera. Den enastående akustiken i klosterkyrkan var synnerligen väl lämpad för sång.

Jan Guillous böcker, och sedermera filmer om den fiktive personen Arn gav ett uppsving med besökare till Varnhem. Platser och allt övrigt i böckerna stämde mycket bra enligt Birgitta men effekten av böckernas popularitet har numera klingat av. Kyrkan är dock fortfarande ett populärt utflyktsmål, inte mindre än 50 tusen besökare har varit på plats under 2012. Undertecknad kan rekommendera ett besök för den kultur- och historieintresserade.

Karlsborg, vid Vättern utgjorde rastplats med fika på hemvägen. Där förrättades också prisutdelning på den tipstävling som genomfördes under bussresan. Tre vinnare fick dela på första priset, Jan-Erik Höiem och de båda "Kjellarna" - Wahman och Johansson. Sven-Arne hade i den eskorterande minibussen anslutit med priser för tävlingen.

Klockan 18:32 anlände den vita bussen Hamnplan i Örebro, där de hörbarligen mycket nöjda deltagarna tackade utmärkte reseledaren Arne Berg och välkörande chauffören Lennart för en intensiv men mycket givande och upplevelsefylld dag. Solen hade nu närmat sig horisonten bakom Kilsbergen vid infarten till Örebro.

/Rolf Lundin


Nöjd delad tipstävlingsvinnare
Kjell Johansson, fotboll i Närkes Kil, BK Forward 1961-72. Värvad av legendaren Edvin Karlsson, vindsnabb teknisk högerytter, yngst av tre fotbollsbröder Stig, Sune och Kjell

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg och Reinar Johansson
 

   
   
   
   
   
 
 
Medlemsresa till Lindesberg Arena 9 maj
 

Då buss från Weidermans anlände till entrén vid Lindesberg arena klev ett knappt 40-tal resenärer från Kumla och Örebro av. Ett 10-tal resenärer hade tagit sig till anläggningen med egen bil.

Vi blev väl omhändertagna och från ÖLIS Aktivitetsutskott välkomnade Arne Berg och Sven-Åke Dahlberg med att därefter presentera de som skulle bli våra ledsagare under eftermiddagen. 

- Börje Larsson från Lindesberg Handboll

- Asta Sjöberg från Lindebygdens Orienteringsklubb

- Oscar Jönsson från Linde Volley

- Björn Nyberg från Frövi Judoklubb.

Gemensamt för dessa våra värdar var att de hade och har en "fullständig uppsjö" av fakta att presentera för de närvarande. Att därför få med allt är fullständigt omöjligt även om allt var jätteintressant, så därför kan här endast anges delar av informationen.

Börje Larsson
berättade bl.a. att Lindeskolans IF startade, som väl kanske kan höras av namnet, som en skolidrottsförening 1966 för att övergå till att bli en förening som närmast stöddes av föräldrar, för att efter några få år bli en reguljär idrottsförening.

Lindeskolans IF/ Lindesbergs Handboll har alltid strävat efter att alla ska få vara med och att man därtill skulle sträva efter att ha duktiga och utbildade ledare. Man stöddes bl.a. av icke helt okände handbollspelaren Christer Hultgren som också fanns inom skolans hägn. 

Hela tiden fick man brottas med växtvärk och strävan fanns i många år att få bättre och mer anpassade lokaler. Detta också i takt med att man under 2000-talet på herrsidan klev uppåt i seriesystemet och blev med i yttersta eliten. På damsidan hade handbollen sedan många år varit framgångsrik i Lindesberg men nu måste också pojk- och herrsidan inrymmas på ett mer ändamålsenligt sätt .

Man blev "tvingad" vända blickarna mot Örebro och dess Idrottshus för att kunna få genomföra sina elitserie- och internationella matcher. Det i sin tur hjälpte till att få igång ett samarbete med Lindesbergs kommun och andra föreningsverksamheter (judo och volleyboll bl.a. och som exempel) så att man på hemmaplan kunde få till en "egen" sportanläggning.

I denna byggnad, Lindesberg arena, befann vi oss nu, de närvarande medlemmarna från ÖLIS.

En jättestor insats för anläggningens tillkomst har väl, och frågan är om Lindesbergs handbollsverksamhet haft den omfattande verksamhet man har idag om inte mångkunnige entusiasten Börje Larsson funnits med, i främsta ledet.

Börje avslutade sitt anförande om hur han personligen haft stor glädje av ledarskapet i handbollen och fått vara med att driva igång handbollsverksamhet i så väl Sydafrika som i Oceanien (Australien, Nya Zeeland bl.a.).

Asta Sjöberg
Att inte bara verksamhet av lagidrottskaraktär fanns till i Lindesbergsbygden var Asta Sjöberg ett synbarligt exempel på. Förutom att hon i arbetat inom intilliggande skolan i alla år, var hon en av många drivande till att Lindebygdens Orienteringsklubb blev till och varit framgångsrika. 

Själv hade hon lyckats bra inom sin sport och under de år hon fanns med i orienteringseliten verkade hon jämsides som, tränare, ledare, funktionär, styrelseledamot i olika nivåer och därtill hann med att föda barn (!). 

Numer, och som motionär, var det bl.a. ett mål att hon i en större utmärkande tävling önskade att kunna vinna för sin åldersgrupp/klass. Det skedde här om året i klassen damer D70. Att hon tillhör den klassen kunde ingen se, och man pratar inte om en kvinnas ålder….

Genom sitt tävlande hade hon haft förmånen att få besöka och tävla i nästan alla världsdelar t.o.m. i Kina. Dock återstod Sydamerika, men det skulle bli verklighet 2014 sade hon.

Asta höll inte och håller inte igen på tävling och motion någon del av året, så att ägna sig åt längdskidor blev och är det självklara alternativet på vinterhalvåret. 

Hon hade, liksom Börje inom handbollen, haft oerhört stor glädje i allt hon gjort och utan sammanhållningen inom idrotten, samt tävlandet och motionen, skulle hon nog inte känna sig så pigg och glad som hon idag gör. Hon kunde dock konstatera att ungdomsverksamheten och rekryteringen inte var lätt numer. Det är inte så lätt att få ungdomen engagerad, tyckte hon. 

I bygden hoppades man att detta skulle återupprättas och återvända. 

Efter att berättat mer om sina internationella erfarenheter avslutade Asta med att berätta att hon skulle deltaga i veteran-VM i Tyskland detta år. Hon kunde också berätta om en liten kuriositet, att i en orienteringstävling nyligen i Hallstahammar deltog faktiskt ett par äldre gentlemän i klass H90 !! 

"Motion är aldrig fel, och den glädje man får uppleva inom idrotten är heller aldrig fel" var en fint uttryck som ett avslut i hennes anförande.

Oscar Jönsson
Därefter ombads de samlade i salen att resa sig och ge en hjärtlig välkomstapplåd till en representant för de nyligen blivna Svenska mästarna i volleyboll, nämligen biträdande tränaren och "alltiallo" inom Linde Volleybollklubb, Oscar Jönsson.

Han kunde förtälja att volleybollklubben bildades 1971 av ett par lärare på Lindeskolan och kämpade i många år i de lägre divisionerna men efter ändrad inriktning på senare år verkades det för och valde man en annan väg då man erbjöd några utländska flickor att komma och vara med och på sätt spetsa till truppens kvalité.

Nu hade man fem års elitserieverksamhets erfarenhet och resultatet kom i linje med vad man hoppades. Därtill hade erhållits betydande erfarenhet från både nordiskt som internnationellt tävlande. Parallellt med framgångarna har nu intresset för volleyboll stärkts enormt mycket och tack vare fint samarbete med skola och kommun i övrigt har man nu en gymnasieutbildning så ungdomar kan kombinera sina idrottsmässiga meriter med utbildning i den anslutande Lindeskolan.

Även om det kanske inte just nu är så många inhemska lindesbergsspelare i representationslaget  har intresset ökat och det är mängder av unga flickor som nu söker verka inom volleyboll och studera samtidigt. 

Det bådar gott för framtiden tyckte Oscar som också är idrottslärare på Lindeskolan.

Björn Nyberg
Som den fjärde representanten för idrottsliga verksamheten i Lindesbergs arena berättade Björn Nyberg om "sin" verksamhet. Betoning på "sin" är ett väldigt beskrivande ord för vad denne man åstadkommit vad avser judosporten såväl i Örebro, Frövi, som i Lindesberg. Björns tentakler, vad avser denna sport, har inte begränsats till just dessa orter. Björn har, är och har varit riksinstruktör och ledare inom hela den svenska verksamheten.

Att Björn (och några till) är mannen bakom att Lindeskolan är ett riksidrottsgymnasium för flera idrottsgrenar och att det hållits och ska hållas flera internationella tävlingar inom judoverksamheten och events är bara en försmak av vad denne man kan vara med och påverka så att det går av stapeln ….

Björn som till "börden är värmlänning", vilket han betonade, arbetade också i flera år inom fritidsverksamheten i Örebro kommun innan det bar iväg för att bosätta sig i Frövi. 

Björn Nyberg, som till sin proffesion är kurator på Lindeskolan, var också en av "de starka pådrivarna" för att Lindesbergs arena skulle byggas och till slut kunde byggas. "Sin" verksamhet inom Lindesbergs grundlades, som sagts i Frövi där även de till slut fick växtverk och önskade få till bättre lokaliteter. 

Frövi Judoklubb kan stoltsera med att två gånger blivit svenska mästare inom damjudon och på den manliga sidan tre gånger. På en bild, som han visade, kunde vi se åtta svenska medaljörer, nu senast. Prata om framgångsrik klubb o förening. Det ska sägas, och vilket Björn betonade, att inget kommer av sig självt utan duktiga och entusiasmerande kamrater, tränare och ledare och, inte att förglömma, utan föräldramedverkan skulle inget av de lyckade resultaten ha blivit. Sedan har ju kommun och skola i övrigt ivrigt medverkat. "De träningsförhållande som här erbjudes i denna anläggning, ja det får man sannerligen leta efter". Vi besökare instämmer!

De fyra föredragshållarna avtackades med var sin blombukett av ÖLIS representanter Sven-Åke Dahlberg och Arne Berg innan en rundtur om tre grupper vandrade runt i anläggningen och blev otroligt imponerade. I samband med rundturens början passade Reinar Johansson och Rolf Hallgren på att berätta om den instundande invigningen av OS-utställningen som invigs den 12 juni i parken kring och i Länsmuseet i Örebro. Info kommer i brevlådan till medlemmarna.

Från ÖLIS tackar vi, niger och bugar för den trevliga stund vi fick tillbringa i anläggningen.

/Sven-Arne Ahlberg
 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
Foto: Anders Stenberg
 

   
   
   
   
 
Övrigt 2011
 
Höstresa till Lidköping-Läckö onsdag 21 september 
 
Ett 75-tal medlemmar steg på bussarna vid Hamnplan en mulen dag i september, för den årliga höstresan som denna gång hade Lidköping som mål.

Efter kaffe och fralla i regnet under skärmtak, träd och paraplyer gick resan vidare till Sparbanken Arena i Lidköping, som är bandylaget Villas hemmaarena.
Uppdelade på två grupper fick vi en mycket detaljerad beskrivning av turerna kring tillkomsten av arenan, kostnader, uthyrning, möjligheter för olika typer av arrangemang, serveringar mm. Vid efterföljande rundvandring kunde vi konstatera att ett ryskt bandylag förlagt sitt träningsläger till Lidköping under 14 dagar.
När vi avtackat våra värdar var det dags för lunch som intogs på restaurang Galejan.
Därefter bar det av till nästa stopp, då hade solen tittat fram, som var Läckö slott
där vi fick stifta bekantskap med Magnus Gabriel De la Gardie och hans äventyr
på 1600-talet.

Spikens fiskeläge (Vänerns största fiskehamn) var nästa anhalt och deltagarna fick
möjlighet att handla diverse fisk med sig hem.

Vid kaffepausen på Rattugglan redovisades tipstävlingen, som förekommit under
resan, och vinnare blev Bosse Ericson.

Bussarna anlände Örebro med belåtna deltagare med många intryck på näthinnan
såväl idrottsligt som historiskt.

/Bosse Astvald

 

 
Utflykt till Tybblelundshallen
Onsdag 18 maj
 

Vårutflykt stod det på programmet när vårsäsongens sista träff genomfördes. Träffen var förlagd till Tybblelundshallen, nya hallen för friidrott i Örebro.
 
Ett 80-tal medlemmar hade via bil, buss och cykel tagit sig till hallen där ordförande i sällskapet, Bosse Astvald, hälsade välkommen och informerade om vad som händer inför hösten. Därefter vidtogs dragning på på kaffebiljetterna, sedan var det dag för Jörgen
Drageryd från KFUM Örebro, att berätta om hallens tillkomst, driften, användandet m.m..
 
Efter ett mycket intressant föredragande gavs tillfälle till en rundvandring i hallen där Jörgen fick svara på många frågor från intresserade medlemmar som kunde konstatera att friidrotten fått en toppenhall för träning och tävling.
 
Vår värd Jörgen Drageryd avtackades med en gåva och varma applåder.

Läs mer om Tybblelundshallen här!

 
Övrigt 2010
 
Höstresan till Eskilstuna
 

Torsdag den 23 september anträdde ett drygt 40-tal medlemmar Lindbergs-bussen vid Behrn arena för vidarefärd till Eskilstuna för att bese olika anläggningar.

Efter någon dryg timmas färd togs vi emot av våra två värdar, anläggnings- och idrottscheferna Gullik Nyström och Peter Fröjdfeldt (alldeles snart avgående sådan och hans efterträdare) vid entrén till Munktell arena. En sportanläggning som verkligen gör skäl för namnet Arena.

I denna byggnad - f.d. fabrikslokaler där traktorer tillverkats förr – inrymmes minsann mängder av idrott och alla de slag numera.

Där finns utrymmen och hallar för Bordtennis, Boule (10 banor), Bågskytte, Bangolf, Friidrott, (i denna del har man t.o.m. haft hästauktioner!) Gevärs- och Pistolskytte, Volleyboll, Innebandy, Styrketräningslokaler, stora omklädningsrum, stor Cafeteria/Lunchrestaurang och väldigt många administrativa lokaler för både expeditioner som för konferenser, vilka föreningsrörelsen kan boka in sig på, till en symbolisk summa.

Då visningen av de beskrivna lokalerna var klar kom vi så in i en trevlig konferenslokal där den nationellt och internationellt kände fotbollsdomaren Peter Fröjdfeldt berättade om sitt liv samt erfarenheter från domaruppdrag från olika världsdelar.

I Europa kröntes domarkarriären med uppdrag att döma finalen i UEFA-cupen 2007/2008 men också att döma i Champions League samt i Europamästerskapen 2008.
 
Därefter "föll han för åldersstrecket". En internationell domare får endast vara med upp till 45 år och detta var således för två år sedan.

En smakfylld lunch intogs därefter i den centralt belägna café- och restauranglokalen.

Munktellmuséet
Nästa anhalt i vår utflykt i mälarstaden var det gångavstånd till, nämligen Munktellmuséet med mängder av olika traktorer, ångmaskiner, väghyvlar etc. Innan dess fick vi berättats om Munktells och Eskilstunas historik som "smestad" och fabrikshistoria. 

Museet är anläggning som driftmässigt – till stor del – sköts ideellt av ett gäng pensionärer. Våra värdar tipsade om att "ta gärna med barn och barnbarn på ett besök hos i framtiden, det är en upplevelse, det kan vi garantera" en utsaga som är nog så sann och kan intygas av glada örebrolänningar.

Tunavallen
Besöket i Eskilstuna avslutades med besök på den annorlunda byggda fotbollsanläggningen Tunavallen – numera med konstgräs -.
Som synes på bild här invid kan man se bostäder i höghus och sådant finns i alla fyra hörnen. Lägenheterna har bostadsrätter och är eftertraktansvärda, enligt våra värdar. Det hela kröntes med en god kopp kaffe med hemlagad sockerkaka. Heder till våra värdar!

Hemfärd
Resan hem kördes via Julita, med utsikt över Stor-Hjälmaren, passerande genom Hampetorp och Kumla för att anlända till Örebro vid 18-tiden. En resa som enligt utsago av många varit angenäm på flera sätt. 

Roligt att höra, säger vi inom ÖLIS Aktivitetsutskott där Sven-Åke Dahlberg, Arne Berg, Ulf  "Utta" Eriksson , Kerstin Pedro och undertecknad representerade utskottet samt njöt av de uttalandena.


/ Sven-Arne Ahlberg, berättelse o foto
 

 Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster

   
   
   
 
 
Övrigt 2009
 
Höstresan till Falun och Lugnet

Den 22 september for 59 medlemmar på den årligen återkommande utflykten, denna gång till Falun för att se och besöka alla anläggningar som där finns samlade inom gångavstånd.

Efter att vi fikat, strax efter Ludvika, bar det av igen och vi passerade genom Borlänge med sin Dalatutt (döpt av radiolegendaren Åke Strömmer) för att någon timma innan lunchtid vara framme på Lugnets event- och idrottsområde. Där blev vi mottagna av eventmanager Thomas Anderson som ledsagade oss runt berättade om tillblivelse, funktioner och framtida önskemål för området

Alldeles i början och innan själva rundvandringen fick vi träffa elitidrottarna och friidrottstjejerna Susanna och Jenny Kallur. De är oerhört ödmjuka och trevliga. 

De berättade om situationen och om den rehabiliteringsträning de genomför samt att de självklart har förhoppning att komma tillbaka i den form de hade innan benskadorna satte tillfälligt (?) stopp för deras utveckling. 

De berättade bl.a. också att de just vid det tillfälle, då vi fick samtala med dem, kom från skridskoträning (!) en träning som är ett led i uppbyggnaden och vem hade de då haft som ledsagare i den övningen jo, deras far Anders Kallur f.d. ishockey spelaren i Team Falun, Tunabro, Djurgården, Södertälje och MoDo bl.a. men också landslaget och New York Islanders.

Efter besök på friidrottsarena- bandybana, ishockeyhall och stora eventhallen (lika stor som fyra handbollplaner med höj- och sänkbara väggar mellan sig) intogs en härlig lunch på restaurangen inom området

Därefter bar det av med buss upp till hopptornen för att bese Falun med omnejd. Olyckligtvis visade inte vädergudarna sin soligaste framsida åt oss vid detta tillfälle så det fick bli en begränsade yta vi kunde bese. Trevligt var det ändock.

Därefter for vi ned till Lugnetområdet igen och vi kunde där bese såväl stor tennisanläggning (där pågick en turnering med rejäla penningvinster, enl. utsago) och friidrottshall som även den innehar möjligheter till basket och handboll i mittytan.

Därefter intogs eftermiddagsfika i restaurangen och det framfördes ett stort tack till värden Thomas Andersson .

Innan hemfärd fick vi en guidad tur i Dalarnas Idrottsmuseum, beläget på Riksskidstadion inom Lugnet-anläggningarna. Så bar det då av till hemmatrakter.

Under hemfärden redovisades vinnarna i den tipstävling som hade åstadkommits av Gunnar Gurman. Vinnare blev Ove Sundelius med Göran Svidén som god tvåa.

Arrangör för tävlingen under resan var Sven-Åke Dahlberg med understöd av Olof Gustafsson , Claes och Kerstin Pedro som ordnat med priser av olika slag medan Bo Astvald och Bernt Eriksson höll i ekonomiska biten. Vi inom Aktivitetsutskottet fick höra flera positiva omdömen om resan och det gläder vi oss åt.

Sven-Arne Ahlberg
 
 

Bilderna är klickbara till större bilder i egna fönster
 

   
   
   

   
   

Övrigt arkiverat >>
 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt |

 
 
Uppdaterad: 2017-11-29