Arkiverat

Arkiverat 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt
  

Utställningar 2016
Fin utställning om Anders Karlssons karriär
 
Under våren pågick en miniutställning om ÖSK-målvakten Anders Karlssons karriär. Utställningen var framtagen av Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap med hjälp av Christer Blohm.

Utställningen bestod av text och bilder.
 
 
Utställningar 2014
 
Invigning av utställningen Örebros ishockeyhistoria
Länsmuseet Örebro, torsdag 2014-01-09
 

"Att utöva är roligare än att se på", ansåg kommunstyrelsens ordförande Lena Baastad. Undertecknad fick byta några tankar med henne under minglet som föregick den officiella invigningen. Dock hade hon haft stort utbyte av att vara åskådare till sina egna barns ishockeyspelande, då sju och tolv år, när de deltog i invigningsmatchen i barnhockey av den inte helt oomtvistade skridskobanan på Järntorget i Örebro. Lena förhållande till vinteridrottande präglas av hennes norska rötter. Norrmännens tradition att 'gå på tur', är något som hon själv är uppväxt med och som fortsatt sitter "i blodet".
Invigningsdagen präglades av just den bitterljuva känslan av nostalgiska återblickar och glädjefulla återseenden.

Ishockeyhjältar, och numera legendarer, från förr återsåg varandra, i många fall efter årtionden utan kontakt. Den som gjorde dessa möten till verklighet är Kjell Sunesson. Kjell, med förflutet som ordförande i ÖIK, hade lagt ner ett Herkulesarbete på att leta upp inte mindre än åttio ishockeyspelare från Örebros förflutna. Till slut hade fyrtiosju stycken hörsammat inbjudan och infunnit sig till invigningsdagen, som skedde i ett gemensamt uppmärksammande av legendarerna av ÖHK i Behrn Arena. Det skedde före och i pauserna av SHL-matchen mellan ÖHK och serieledarna Skellefteå AIK.

Före den officiellt proklamerade invigningen samlades de inbjudna legendarerna i Waldénsalen för ett möte med pressen. Samlingen inleddes av Reignar Johansson, ansvarig för museiutskottet i ÖLIS, därmed huvudansvarig för inordningsställandet av utställningen: 'Örebros ishockeyhistoria'. Reignar välkomnade kommunstyrelsens ordförande i Örebro, Lena Baastad och alla hockeylegenderna. Han avslöjade att arbetet med utställningen började i maj 2013. Under hösten jobbade gänget, med och kring Reignar, intensivt med insamling av materiel och bilder. Under november och december två till tre dagar i veckan. Deras förtjänstfullt utförda arbete uppmärksammades av Lena Baastad i hennes invigningstal. "En mycket finkänsligt utförd sammanställning över nutidshistoria i Örebro", tyckte hon.

Reignar uttryckte sin stora tacksamhet till ÖHK som ställt upp på ett enastående fint sätt inför den historiska dagen, inte minst genom general manager Pontus Gustavsson och team manager Lars "Mozart" Andersson. "Mozart" dök upp redan i ett tidigt skede och bidrog handgripligen. "Det är bara att säga till så hjälper alla här till", sade "Mozart" och slog ut ned ena armen över hela personalen, när Reignar besökte kansliet. Kanslipersonalen har även de på ett berömvärt tillmötesgående bidragit till utställningen.
 

Förteckning över närvarande legendarer

Ahlén Bo
Alexandersson Hans
Andersson "Mozart" Lars
Andersson "Boman" Bo
Andersson (Bodin) Bengt
Andersson (Liljekvist) ”Kneten” Kent
Björk "Diesel" Nils-Arne
Blomkvist Björn
Borg Leif
Carlsson Tommy
Collin Gunnar
Ekberg Jerker
Ericson Rolf
Eriksson Tommy
Eriksson Per-Arne
Eriksson Bengt
Eriksson Jean
Fernlund Bengt
Forsberg Bengt
Gunnarsson Björn
Holmstedt Kenneth
Jidenius Curt
Johansson "Nalle" Björn
Josefsson Anders
Kroon Jan-Olov
Källén Lennart
Larsson Johnnie
Lindqvist Hans
Ljungberg Thomas
Lundberg "Krobbe" Lars-Gunnar*
Lundström Tommy
Löwdahl Christer
Nilsson (Aderot) Leif
Nilsson Jan-Christer
Nilsson Hardy
Nylén Anders
Olsson Sven
Otthén Michael
Palm Olle
Persson Roine
Pettersson Ingemar
Ramberg Lars-Erik
Theander Bo
Tholsson Staffan
Tingman Anders
Udd Leif
Uske Björn
Wiklund Jan
Wind Ulf

* anslöt med SAIK:s flyg till matchen

Reignar lämnade över mikrofonen till sportradions Mats Dahlberg, för dagen skrudad i vit ÖIK-matchtröja från 70-talet. Mats hade uppdraget att vara moderator i den för dagen omvända 'presskonferensen', d.v.s. pressen satt på podiet och föremålen för intervjuer satt på läktaren. Pressrepresentanter från NA (Nerikes Allehanda) sportchefen Anders Uddling samt sportjournalisten Henrik Brändh, dessutom medverkade Dixie Eriksson f.d. kulturchef på NA. SVT Tvärsnytt närvarade med fotograf och reporter. Den gedigna mediauppslutningen förstärktes en stund senare med SR Radio Örebros reporter, Carina Galanou Ipsonius, som sände direktintervjuer under torsdagens eftermiddagssändningar i Radio Örebro.  Hennes reportage kan avlyssnas på webradion: http://sverigesradio.se Det förtjänar att noteras att media visade stort intresse redan innan den kommande utställningen, flera uppmärksammade inslag kunde tacksamt noteras.

Mats Dahlberg inledde med att spela upp en kassettinspelning från 70-talet med 'ÖIK-visan'. "Vilka sjöng", blev den obesvarade frågan. Någon av legendarerna tillkännagav dock att han hade EP-skivan. Mats visade också upp en mängd ÖIK-kuriosa, bl.a. den ÖIK-tidning som som han var redaktör för; 'Inside'. Förste man att intervjuas blev Hans "Mulle" Lindqvist. "Mulle" berättade att han debuterade på 60-talet på utomhusrinken för dåtidens ÖSK., han spelade back tillsammans med Björn Uske. De deltog i debutlaget i allsvenskan.

Nästa intervjuoffer var den hyllade kedjan med "Kneten", "Mozart" och "Diesel", d.v.s. Kent Andersson (numera Liljekvist), Lars Andersson och Nils-Arne Björk. "Vad var roligast", undrade Mats. "Det var att spela, men man fick ju också vänner för livet", konstaterade Nisse Björk som anslöt från Stockholm 1974.
 
"Kneten" korrigerade Mats' statistikuppgift om att han gjorde 998 mål i sin karriär. "Det blev 1034, om man räknar alla matcher, vilket jag gör", fastställde "Kneten". "Men i IFK Lindesberg gjorde du inget mål", påpekade Mats. "Nä, men jag var bara fjorton år då", klargjorde "Kneten" med omisskännlig Lindedialekt.

"Mozart" fick förklara hur det var att spela på träning med en tuffing som Mike Amodeo. "Jo han var ju en fighter……", sammanfattade "Mozart".

Backparet Bo "Boman" Andersson och Björn "Nalle" Andersson var nästa par på scenen. -"Hur var det att spela ihop med "Nalle", undrade M.D. -"Det var ett helvete", drämde "Boman" till med. Skratten från de gamla lagkamraterna på läktaren, som följde, förstärkte känslan av den jargong som kan råda mellan idrottskompisar. -"Vi trivdes väldigt bra, både på och utanför planen, jag har mängder med roliga minnen från den tiden, avslutade "Boman". Björn Johansson berättade att det lika gärna kunde ha blivit fotboll eller bandy för honom. Han ägnade sig åt alla tre idrotterna som ung, inte utan framgång. –"Det gick nog bäst i hockey, så det var väl därför det blev det. Jag var bara 14 år vid debuten 1970". –"Du tillhör alltså den berömda årgången 56-or med Wassberg, Stenmark och Björn Borg m.fl., fyllde M.D. i. –"Det stämmer, men jag minns mest att det var en massa upptåg och bus de där första åren, jag har i alla fall inga matchminnen", sa "Nalle". Mats avslöjade att han följde Nalles karriär i Nord-Amerika även på plats. M.D. undrade vad Björn tyckte om sin karriär "over there". –”Jag kanske var för nöjd", menade han, "men jag hade ju också oflyt med skador som avlöste varandra. Men jag hade ett bra kontrakt så jag är ändå nöjd med mitt äventyr i USA, absolut inget misslyckande".

Hardy Nilsson, en av de tre i den omskrivna "miljonkedjan", blev siste man att utfrågas av Mats. Miljonkedjan bestod av Martin Karlsson, "Krobbe" Lundberg och Hardy. –"Är du en tuffing", frågade Mats. –"Det är en sån fråga som jag fått många gånger, men som jag inte har nåt svar på", replikerade Hardy. Vi fick reda på att Hardy, framgångsrikt, spelat fotboll med Lars "Laban" Arnesson som tränare i Skellefteå. -"Laban" försökte komma med nya idéer som vi väl kanske inte var riktigt mogna för", konstaterade Hardy diplomatiskt.
 
"Vad är du mest stolt över i din hockeykarriär", frågade Mats. –"SM-guldet med Skellefteå", kom svaret omedelbart, "men även säsongen med Djurgården var en fin upplevelse". På frågan om det var någon skillnad att komma från Köln till Örebro, svarade Hardy lakoniskt: -"Lönekuvertet". Martin, "Krobbe" och Hardy drog mycket folk till matcherna som inte alltid var så glamorösa. –"Åkerstyckebruk i ett ballongtält med en lång promenad till isen t.ex.", sa Hardy, "det var väl inget man längtade till, men det handlade om att 'göra jobbet' ". Hardy menade att det var viktigt att uppleva motgångar i sin karriär för att rätt kunna uppskatta framgång. Idag är det ingen hockey för Hardy på programmet. På frågan hur det är med hästar, svarade Hardy att det f.n. låg nere med hästägandet. När Mats undrade om bästa vinsten på trav, blev svaret; "1,7 miljoner"!

Mats avslutade sina intervjuer med att överlåta till de närvarande sportjournalisterna att göra sina reportage. Mats och alla de utfrågade avtackades med varma applåder.

Anders Uddlings intervju med "Hårde Hardy" kan läsas fredagen 10 januari i NA, samt även Henrik Brändhs finstämda krönika. Allt på ett tvåsidigt tidningsuppslag om mötena med Örebros hockeylegendarer på "Ishockeyutställningen i Örebro".

Kjell Sunesson informerade dessförinnan om de praktiska detaljer som gällde efter invigningen, om kvällens avslutning med transport i ÖHK:s supporterbuss till Behrn Arena och den förestående middagen på Vintergatan, samt ritualerna med tröjutdelning till samtliga deltagande legendarer. Ett program i allra förnämsta regi.

Den officiella invigningen inleddes av Bo Astvald som hälsade kommunstyrelsens ordförande i Örebro, Lena Baastad, välkommen. Lena inledde med att konstatera -"Det är fantastiskt roligt att få vara med här. Jag har haft nöjet att få träffa en massa spänstiga herrar, såväl proffs som amatörer under eftermiddagen. Idrotten , ishockeyn är ju nå't som väcker känslor. Glädje, sorg, och ibland irritation. Några kanske tycker t.o.m. att idogt idrottstittande på TV kanske kan bytas mot hushållsarbete", sa hon. Hon menade dock att idrotten är viktig för en stads historia, även om det är ner- och uppgångar i resultaten. Just nu gäller SHL för ÖHK och det är betydelsefullt för Örebro. Framgångar skapar samhörighet och stolthet. -"Vi kan se en tillväxt i stadens besöksnäringar, vilket är positivt för vår stad", konstaterade hon. Hon tog även upp betydelsen av idrott för barn och ungas hälsa. Lena noterade dock att det finns krav i samhället som ibland kan skapa avund. -"Varför ska den och den sporten få stöd och inte den andra, kan man få höra," sa hon, "det är viktigt att försöka upprätthålla en balans med välfärden och idrotten."

Lena Baastad avslutade sitt invigningstal med att uttrycka sin uppskattning och beundran för de ideella krafter som skapat 'en utställning med finess'. "Ett stort tack till ÖLIS, och härmed förklarar jag utställningen om Örebros ishockeyhistoria för invigd", summerade Lena Baastad och klippte det blågula bandet under entusiastiska applåder.
 
De cirka 250 besökarna fick därmed tillfälle att själva ta del av den stora mängd montrar som finns att beskåda en trappa ned i Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskaps lokaler i Länsmuseet. Där finns att beskåda bilder och berättelser från flydda tider såväl som dagsaktuella inslag, t.ex. samma video som visas på Behrn Arena på Jumbotronen. ÖHK:s kampsång framförd av Alexander Netterlund, så här inleds sången:

"Med tro i våra hjärtan står vi här
Och tillsammans ska vi aldrig gå isär…."

Utställningen är öppen att besöka första halvåret 2014.

Att kvällen avslutades med SHL-match mot serieledande Skellefteå AIK var som en förstklassig dessert på en mycket angenäm dag fylld av delikatesser. Alla legendarerna samt ett antal funktionärer från ÖLIS fick plats på den s.k. Vintergatan där såväl mat som match avnjöts. Vi välkomnades till Behrn Arena på ett mycket trivsamt sätt av general manager Pontus Gustavsson, samt fick en fin presentation av matchförutsättningarna av matchvärden Malin som intervjuade Håkan Åhlund. Vi fick på plats deltaga i den historiska tröjhissningen av Björn "Nalle" Johanssons nr 13. "Tröja nr 13 är härmed förseglad", förkunnade Pontus Gustavsson. Anders Eriksson i dagens ÖHK tog därmed av sin tröja med nr 13 och spelar hädanefter i tröja nr 40. Även hyllningarna i periodpauserna av "Mozart", Roffe Hallgren och Peter Andersson fick vi uppleva på plats, liksom den imponerande paraden av legendarer uppställda på läktarsektionen ovanför Vintergatan iförda tröjor från ÖSK till ÖIK, i omväxlande vita och röda färger.

Det var väl heller ingen tillfällighet att ÖHK vann matchen med 3-2 efter straffar, och därmed bröt ett mönster med ett antal förlorade matcher just i förlängning och straffar?

… Den samlade energin från de under kvällen hyllade legendarerna måste väl ändå ha varit en bidragande kraft som fick det att studsa åt rätt håll för de nutida hockeykämparna……………

En eftertankens tacksamhet också till assisterande domaren som upphävde den 'wash-out' som tecknades av matchdomaren vid en av ÖHK:s straffar. Många av oss på läktaren höll i varje fall andan under den konferens de båda domarna hade innan målet blev godkänt. Det godkända straffmålet avgjorde matchen till ÖHK:s fördel! De två poängen kändes mer som det dubbla i mentalt värde...
 
...funderar
/Rolf L Lundin

Bilder från invigningen. Fotografer: Reignar Johansson och Claes Pedro.
  


Välkomstbild

Kommunstyrelsens ordförande
Lena Baastad klipper bandet
 
   

Ishockeyveteranerna 
i samband med presskonferens

Ishockeyveteranerna samtalar
 i utställningshallen
   

Ett glatt gäng ishockeyveteraner 
samlade i ishallen

Hardy Nilsson
åter i ÖHK tröja
   

Nalle och Mozart. Förr och nu
 
 
Utställningar 2013
 
Invigning av utställningen ÖLFF (Örebro Läns Fotbollförbund) 75 år.
Länsmuseet Örebro, måndag 2013-03-04

ÖLIS´ ordförande, Bo Astvald hälsade den månghövdade publiken välkommen till Idrottshistoriskas lokaler. Invigning av utställningen ÖLFF 75 år stod på programmet. Därmed överlät Bo ordet och mikrofonen till ÖLFF mångårige ordförande Raul Björk.

Raul inledde med att uttrycka sin och förbundets tacksamhet att  ÖLIS gett möjlighet för Örebro Läns Fotbollförbund att få visa en sammanställning över vad som finns och har funnits i verksamheten under 75 år. Raul meddelade också att han personligen kände trygghet i vetskapen om den vana vid att uppföra proffsiga utställningar som ÖLIS upparbetat genom åren. Utställningen som färdigställts på sedvanligt förtjänstfullt sätt av ÖLIS´ museiutskott med  Reignar Johansson i spetsen, samt Göran Gillberg, Gunnar Hagsten, Peter Lindahl, Ulf Magnusson och Stig Wahlinder. Han menade också att denna utställning är en viktig del i Förbundets arbete för fotbollen i länet. Raul informerade att ett jubileumsmagasin framställts till jubileet, med Dixie Eriksson som erfaren och sakkunnig redaktör.


Jubileumsmagasinet fanns att ta del av på plats och finns för kommande besökare. Mycket läsvärt, kan intygas av undertecknad.

Raul erinrade också de närvarande från länets alla delar att årsmötet skulle genomföras i Länsmuseet klockan 19, direkt efter invigningen av utställningen. Därmed överläts ord och mikrofon till kvällens huvudperson, landshövding Ros-Marie Frebran. "Rulle" tyckte att valet av landshövdingen som invigningstalare borgade för att det hela skulle "bli riktigt gjort", med hänvisning till hennes sakkunskap i ämnet såsom varande vice ordförande i Svenska Fotbollförbundet och dessförinnan mångårig ledamot av SEF med ett dokumenterat gediget fotbollsintresse.

Landshövdingen meddelade att det visst var så att hon har, inte bara en utan, flera nära relationer till fotbollen. Hon förklarade dock att hon inte var där som engagerad fotbollsförälder eller ÖSK-are eller representant för Svenska Fotbollförbundet. Hon var där som landshövding, som representant för Örebro län.

- Att vara fotbollsintresserad är en merit, ansåg Ros-Marie Frebran. Fotbollen är en viktig del av samhället i nutid såväl som historiskt, fastslog hon.

Hon erinrade att fotbollen i Örebro län historiskt funnits betydligt längre än de 75 år som nu firas. Tidigare har länet samarbetat ned Västmanland i ett gemensamt fotbollförbund. Just samarbete förklarade landshövdingen är en viktig egenskap för oss örebrolänningar.

– Vi har många grannar till vårt län, och då är det väldigt viktigt att man kan bygga bra relationer och kunna fungera bra tillsammans. Denna förmåga stämmer bra in på fotbollen där bra samarbete ger framgång på fotbollsarenorna. Denna förmåga framstår som alltmer viktig, inte bara inom fotbollen, utan än mer i de urbana kraftfällt som dagens samhälle utvecklats till, fastslog hon.

- Fotbollen är en veritabel glädjekälla, menade landshövdingen, numera för flickor och pojkar såväl som män och kvinnor. Anmärkningsvärt, tyckte hon dock, att det dröjde från 1921, då kvinnlig rösträtt genomfördes i Sverige, till 1973 innan Sverige spelade en landskamp i fotboll för damer. Länets fotbollförbund är idag en mycket stark och mångfacetterad organisation. Om det finns 87 eller 91 föreningar kände hon sig osäker på, men föreningar finns för studenter, invandrare och enstaka damföreningar, alla hittar en plats.

- Fotbollen utgör en stark integrationskraft i samhället, poängterade landshövdingen. Oavsett geografi så är kärleken till bollen en gemensam kraft. Där finns GLÄDJEN – LEKEN – VÄRMEN – LAGET, som lär oss att stå upp för varandra, som bidrar till att skapa identitet med gemensam värdegrund och utvecklandet av tolerans. Det är ingen skillnad på glädjen när Zlatan gör mål eller om det blir stolpe in på Björkängens IP när Grönbo IF spelar hemma, menade hon. En åsikt som delades av Enar Karlsson från Nyckelby IF, ledare i klubben från 1969, som undertecknad gjorde sällskap med till den väntande buffén. - Tradition är en viktig nyckel i fotbollens värld, tyckte landshövdingen.

Att det hänt åtskilligt under de 75 år som Örebro läns Fotbollförbund firar kan illustreras på många sätt. För undertecknad är nog det faktum att det idag, 2013, organiseras seriespel i inomhusfotboll, det mest påtagliga. Det heter ju dock inte innefotboll. Det heter Futsal! I Örebro genomfördes 4–6 januari 2013 DM-slutspel i Örebro. Under helgen 2–3 februari spelades regionspel i Futsal-SM för 15–17-åringar, i Nora och Lindesberg. Det som under min aktiva tid på 1950, -60 och -70-talet i stort sett betraktades som en motionsform som utövades bland kompisar och arbetskamrater.

Landshövdingen avslutade sitt anförande med att poängtera att Örebro län är i topp i Sverige när det gäller barn- och ungdomsfotboll.

 - Det är en angenäm känsla att få vara med och  dela äran och glädjen, sammanfattade Ros-Marie Frebran, och förklarade därmed utställningen Örebro läns Fotbollförbund 75 år för invigd!                                                                                                       

 /Rolf L Lundin

 

Bilder från invigningen. Fotografer: Reignar Johansson och Anders Stenberg.
Bilderna är klickbara till större bilder.
 

   
   
   
   
Utställningar 2012
 
Invigning av utställningen "Polisens IF, Örebro 100 år"
Länsmuseet Örebro, onsdag 2012-10-24
 
"Stadgarna som togs för etthundra år sedan står sig än idag", säger Ulf Ohlsson. "De är lika giltiga för dagens idrottsintresserade poliser som det var det år som de Olympiska spelen hölls i Stockholm. De beskriver helt enkelt två av grundpelarna för all idrott, 'vi skall verka för att öka idrottsintresset och verka för god kamratskap' ".


Uniformen tillhör landsfogde
Henrik Enhörning

Ulf, som var chef för polisen i Örebro under åren 1977-97 och även ordförande för Polisens IF under 1971-75, berättar entusiastiskt för ett trettiotal närvarande vid invigningen av skärmutställningen i ÖLIS´ lokaler i Länsmuseet Örebro. Han talar så inspirerande att Reignar Johansson, som medverkar som representant för ÖLIS, kontaktar undertecknad för att göra en telefonintervju med Ulf. Reignar anser att det bör komma fler till del via vår hemsida.

I den sena onsdagskvällen får jag lyssna till Ulfs engagerande berättelser om Polisens IF. Ulf berättar att intresset för bildandet av en idrottsförening för poliser i Sverige sammanföll med Olympiska Spelen i Stockholm 1912. Dragkamp var ju på den tiden en olympisk gren. Det svenska laget vann guldmedaljerna. Samtliga dragkampskämpar var poliser i Stockholm. De ännu giltiga stadgarna antogs vid bildandet av Örebro Poliskårs IF. Första världskrigets utbrottsår, 1914, tog det nybildade Örebro Poliskårs IF SM-guld i dragkamp.
Lagidrotter, orientering, skytte, tennis och badminton är några av de sporter som Polisens IF varit verksamma inom genom åren. Hetast på programmet 2012 är multisport. Sporten där man paddlar, orienterar och cyklar under två dygn, puh…! Övningarna försiggår ibland i fjällmiljö.

Örebropoliser har genom åren varit framgångsrika såväl på det nationella planet som internationellt. Bland många, som finns att beskåda i utställningen, kan här nämnas "Sveriges snabbaste polis", Tommy Björnkvist (Johansson). Tommy deltog i sommar-OS 1984 samt även vinter-OS i Sarajevo samma år! I bobtävlingen i Sarajevo satt han längst bak på boben. Han var den som fick springa längst. Längst fram på boben satt "Jätten" Eriksson. Han var 173 cm lång… Tommy har gjort det exklusivt enastående med att i samma friidrotts-SM vinna 100 m, 200 m samt 400m.
 
En kvinnlig Örebropolis, Anna Morin, ståtar med bedriften att ha passerat hissnande 200 km/tim i speed skating, utförsåkning på skidor, rakt nerför en glaciär! Unik prestation är också Bertil Andreassens guldmedalj i Paralympics 1994. En dubbelt unik prestation eftersom ryttarna där fick rida på inlånade helt okända hästar.

Ulf påminde om att de legendariska handbollsspelarna Rune Åhrling och Lasse Irebro var poliser. Kuriöst nog var Lasse Irebro, 91 år, närvarande vid onsdagens invigning. Hans namn väckte undertecknads minne för livet om mötet med Lasse som fjortonårig handbollsmålvakt i ÖSK, 1960. Första träningen med ÖSK-seniorerna, som spelade sitt sista år i allsvenskan, började med ett stenhårt handledskott av Lasse, hans specialitet. Skottet tog mitt i tonåringens panna. Rune Åhrlings entusiastiska kommentar var: "Du räddade ett givet mål!"

Att nutidens idrottsintresserade poliser mycket väl är "i sin tid" märks bland annat i sammansättningen av nuvarande styrelsen. Sex poliser, tre kvinnor och tre män. Det märks på många sätt att det har gått etthundra år sedan de bredaxlade, myndighetsutstrålande manliga poliserna poserade framför kameran efter OS-guldet i dragkamp i Stockholm.

Utställningen, som kommit till stånd genom Lars Olov Nords entusiastiska bearbetning, är mycket väl värd ett besök, även utan Ulf Ohlssons fängslande berättande.

/Rolf Lundin
 

Bilder från invigningen. Fotograf: Reignar Johansson.
Bilderna är klickbara till större bilder.
 

   
   
   
   
Invigning av utställningen "Olympiska sommarspel
med deltagare från Örebro län"
 
Länsmuseet Örebro, tisdag 2012-06-12

 
ÖLIS hedersordförande Rolf Hallgren kallade fram Sven Hellin på uteverandan vid Rosengrens skafferi. En klingande fanfar på Svens silvertrumpet blev startsignalen till invigningen av utställningen, Olympiska sommarspel med deltagare från Örebro län

Den månghövdade publiken på gräsmattan under de väldiga lummiga lindarna i parken välkomnades till invigningsceremonin av ordförande Bo Astvald. Media representerades på plats av såväl Sveriges Radio, SVT som Nerikes Allehanda. Utställningen som presenterar idrottsmän och kvinnor från Örebro län som deltagit i olympiska sommarspel och paralympiska spel från 1896 till 2008. Totalt 63 idrottare vid 77 tillfällen i 113 starter. (Hämtat från Reinar Johanssons utmärkta, faktaspäckade sammanfattning som delades ut vid invigningen).

Bosse bjöd fram dagens invigningsvärd, Dixie Eriksson, till mikrofonen.

Dixie inledde på bästa Las Vegasshowmaner: "ÖLIS presenterar stolt…….." Dixie erinrade publiken om den enorma tidsrymd och tradition som de olympiska spelen representerar. En flertusenårig tradition som återuppstod 1896, tack vare Pierre Coubertins engagemang. Dixie menade att de hundraårsjubilerande spelen i Stockholm utgjorde en räddningsplanka för de därefter kommande spelen och hela den olympiska idén. Det blev en språngbräda för att överhuvudtaget göra det accepterat att tävla i idrott. Tävlingsidrotten i Sverige fick sitt startskott. Dramatiken - lusten - sorgen – glädjen, alla de element som idrotten innehåller fick sitt första fotfäste. Att det vid den tiden inte var allmänt accepterat med idrott, belyste Dixie med historien om Bertil Jansson, en Karroelev, som 1916 tog ett SM i kulstötning. När rektorn fick reda på vad han gjort skälldes Bertil ut och hans, numera okänt för dagens skolelever, sedebetyg sänktes till C.
 
Bland åhörarna framför Dixie fanns ett antal extra celebra gäster, nämligen deltagare i tidigare olympiska och paralympiska spel, och även kommande paralympiska spel 2012. 
Den första av dessa som Dixie bjöd upp på scenen var, Karin Lindén. Karin deltog i sitt första OS, 1948 i London. "Det delades inte ut några medaljer till kvinnor, berättade Karin, vi fick bara äran." Dixie påminde om dåtidens syn på kvinnlig idrott med ett citat ur tidningen Allsport från 1952: "Sopa bort kvinnsen från idrottsarenorna", löd den idag smått obegripliga uppmaningen. Den tidens syn på kvinnors roll i idrotten avspeglades i Karins avslöjande från OS 1952 i Helsingfors där hon var med och vann guld i truppgymnastik. "Medaljen tog den manlige ledaren hand om", konstaterade hon. "Är det något som du är stolt över än idag att du fick vara med om," undrade Dixie. "Ja, att jag fick vara en av dem som löpte 
med facklan vid invigningen av de Olympiska ryttarspelen i Stockholm, 1956", sa Karin. "Hur är ditt förhållande till idrotten idag, följer du med och vad är dina tankar om dagens idrottare", frågade Dixie. "Jag brukar tänka på hur mycket pengar som är inblandat i dagens idrott, och om någon gör en bra prestation undrar jag ibland vad den har ätit", svarade Karin.
 
"Kan vi få upp Lena-Marie Hagman på scenen", påbjöd Dixie. "Visst var du Karlslundare", frågade han Lena-Marie. "Nja, svarade hon, jag representerade ju ÖSA, men det stämmer att jag började min simkarriär i Karslund". "Jag kände det på mig….", sa Dixie, "vilka OS var du med i?" - "1988 i Söul och 1992 i Barcelona, det blev två guld, fyra silver och tre brons," svarade Lena-Marie. - "Det blev inget tredje OS i Atalanta för dig, varför?" undrade Dixie. "Det var inte roligt att träna längre, sju pass per vecka och därutöver helger med träningsläger. Jag pluggade också på Högskolan i Örebro och utbildade mig till arbetsterapeut". "Vad är din kontakt med idrotten idag och vilket minne är bäst", frågade Dixie. "Jag kommer att åka till London och vara med på invigningen den 29 augusti av de paralympiska spelen. Mina bästa minnen är då jag stod överst på prispallen och hörde nationalsången."
 

 
Ännu en olympisk simmare kallades upp till mikrofonen, Agneta Baron. "Du har väl också din simmarbakgrund i både KIF och ÖSA", undrade Dixie. "Det stämmer", sa Agneta, "men jag representerade ÖSA när jag deltog i OS i Moskva 1980 och 1984 i Los Angeles. Jag deltog i fyra finaler och fick ett silver i lagkapp. Det är ju kul att göra "pers", att sänka sitt personbästa är en prestation, men ingen minns en fjärdeplats", konstaterade Agneta. "Vilka är dina bästa minnen från OS som består idag", frågade Dixie. "De allra bästa minnena är just mötena med alla olika idrottare över alla gränser, till skillnad mot simmästerskapen då man endast träffade simmare. En episod har fastnat för evigt 
då jag vid OS i Moskva, mötte en amerikansk basketspelare som var minst 2,20 lång som gick och samtalade med den lille rorsmannen i ett roddarlag, han var väl kanske endast 1,65. Den bilden representerar för mig den absoluta bekräftelsen att alla idrotter var representerade." - "Dina kontakter med idrotten idag och vad tycker du idrotten gett dig", frågade Dixie. "Jag är engagerad i styrelsen för Järfälla SS. Vi tränade mer på vår tid, det var mer fokus på kvantitet dåförtiden, tio simpass med ett bestämt antal kilometer per pass, plus tre styrkepass per vecka. Idrotten gav mig, och jag vill gärna dela med mig det till dagens ungdomar, gemenskap – disciplin – hänsyn – tycka om att träna. Kompisarna är väl det man saknar, men jag hade förmånen att få träffa 750 olympier på Stockholm Stadion i lördags den 9 juni. Alla var lika unga som när det begav sig!"
 
En blivande olympier var näste man på scenen, Emil Andersson. Emil skall delta i bordtennis i paralympiska spelen i London i år. "Hur har du kvalificerat dig till det", undrade Dixie. "Genom världsranking och kvaltävlingar", sa Emil. "Hur laddar du", frågade Dixie. "Det börjar i morgon och pågår hela sommaren", sa Emil. "Nå't som är speciellt viktigt i uppladdningen, och vad är du särskilt bra på", frågade Dixie. "Att jag har nå'n att spela mot", sa Emil till publikens förtjusta skratt. "Min styrka är att jag är bra på att läsa motståndaren, hur han skruvar t.ex., det brukar ge mig ett mentalt bra läge i matcherna. Jag har inte beställt datum för hemresebiljetten. Jag har tränat fysik, spänst och mycket pingis för att orka en hel turnering." - "Lycka till!" skickade Dixie och hela publiken med.
   
Anders Adamsson, OS-cyklist i Moskva 1980, deltagare i lagtempo och linjelopp, anmodades av Dixie att komma till mikrofonen. Anders berättade att de uteblivna medaljerna kanske inte var så tufft för honom och alla de andra 150-200 cyklister som deltar i ett linjelopp eller lagtempo, som för andra idrottare, som inte har så många andra stora tävlingar att ställa upp i under ett år. Många idrotter har ju endast vart fjärde år, med ett OS, att få visa upp sig och tävla om prispallen. Dixie tyckte att det kanske var att leva upp till den gamla devisen; "det är inte endast segrar som räknas, det gäller att kämpa väl." - "Kanske inte det precis", sa Anders, "men vår säsong fortsatte ju efter OS, det var ju värre för roddaren som hade en dålig dag, sedan var ju hans säsong slut. Men det belyser också det svåra i de krav alla elitidrottare ställs inför, att prestera bra när det behövs som bäst". Numera fylls Anders dagar med rektorsjobbet på Tullängsskolan och expertkommenterandet på Eurosports cykelsändningar.
 
Länets OS-drottning, Agneta Andersson, 5 OS med 3 Guld, 2 Silver och 2 Brons, avslutade kavalkaden av olympier på scen. Dixie undrade hur det var att tävla och vinna OS-guld i par med någon, Susann Gunnarsson, som inte gillade varandra. "Ni rodde ju ändå hem ett guld!" konstaterade Dixie. "Nä", sa Agneta till åhörarnas jubel, "vi paddlade! Vi var två oerhört målmedvetna tjejer med mycket starka viljor, det var inte så konstigt om det skar sig i relationen ibland, men vi ville verkligen vinna båda två." - "Du har ju också blivit förevigad i brons 
som staty hemma i Karlskoga", sa Dixie, "en stor ära." - "Jag är mycket stolt över det", sa Agneta, "jag vet vilken bild som konstnären, en norska, Unni Brekkes, har använt som inspiration till statyn och jag minns precis hur det kändes i det ögonblicket när bilden togs, det är mycket bra gjort att få med det i en bronsstaty." – "Energin du utstrålar, med muskler senor och allt, är förevigad i brons för alla som i framtiden vill se hur en olympisk hjälte ser ut", avtackade Dixie kanotikonen Agneta.
 
En silverklingande fanfar från Sven Hellins trumpet förkunnade att nu var utställningen invigd. Agneta Andersson bekräftade det med de vederbörliga orden: "Härmed är utställningen om Örebro Läns olympier invigd". Ett knallskott och en kram till Dixie från OS-drottningen avslutade invigningsceremonin.

Mingel med cider och snacks följde i utställningslokaliteterna. Rundvandringen i den mycket uppskattade utställningen utlöste hörbarligen många berömmande kommentarer av de mycket välordnade montrarna med sina historiska minnesmärken och presentationer. Utställningen är sammanställd på ett mycket förtjänstfullt sätt av museiutskottet med Reinar Johansson, Ulf Magnusson, Gunnar Hagsten, Lasse Segelberg, Göran Gillberg och Peter Lindahl .

/Rolf Lundin
 

 Fler bilder från invigningen.
Bilderna är klickbara till större bilder.

   
   
   
   
     
   
Invigning av utställningen 'Örebro - Sveriges bästa idrottsstad'
Länsmuseet Örebro, tisdag 2012-01-17
 

En klingande trumpetfanfar påkallar de ca trehundra minglandes uppmärksamhet. Trumpetfanfaren, utförd av Lennart Sundmark, är signalen för landhövding Rose-Marie Frebran, att inta den uppbyggda scenen i foajén på Länsmuseet, och hälsa välkommen till den månghövdade publiken, och samtidigt till kultur- och idrottsminister, Lena Adelsohn-Liljeroth. Landshövdingen är, enligt det officiella protokollet, den som skall hälsa regeringsrepresentanter välkommen till länet. De båda är officiella representanter för den offentliga invigningen av utställningen. Örebro - Sveriges Bästa Idrottsstad.

Förutom de prominenta gästerna och de sedvanligt idrottshistoriskt engagerade besökarna, finns många representanter för media på plats. SVT/Tvärsnytt, TV4, SR Örebro, Nerikes Allehanda, nättidningen Knytpunkt Örebro och säkert fler som döljs i den stora folkmängden.

Landshövdingen berättade på ett inlevelsefullt sätt sin personliga upplevelse av beskedet att just Örebro, i kamp med femtio svenska städer, i en spännande röstningstävling till slut stod högst upp på segertribunen. Stoltheten som landshövdingen gav uttryck för gick inte att missta sig på. Många kände säkert några extra varma hjärtslag då hon berättade hur hon åkte upp till Brickebackens IP, träffade flick- och pojklag som tränade fotboll, för att berätta nyheten om den fina utmärkelsen. Flickorna och pojkarna hade jublande och hurrande tagit emot landshövdingens nyhetsbesked. Örebro är bäst!

Det kanske mest inspirerande är dock utmaningen att befästa positionen som nummer ett, ansåg Rose-Marie Frebran.

”Stolthet är vad jag känner”, avslutade landshövdingen sitt välkomstanförande. Hon överlämnade därmed mikrofonen till dagens moderator, Dixie Eriksson.

”Idrotten är magisk”, säger Dixie. Han citerar skådespelerskan Marie Göransson från Idrottsgalan kvällen före invigningen av utställningen.

Dixie inledde med att poängtera vikten av att föra fram motbilder till den i riksmedia omhuldade devisen om Örebro som en centralort i ”Gnällbältet”. Poetiskt beskrev han Närke och Örebro med ordvändningar som, Gråstenens energi i Slottet, Hjälmarens blå band och citerade en av den svenska litteraturhistoriens mest kända brevskrivare, Adolph Törneros (1794-1839), ”Nercia bella”, oh vackra Närke.

Moderator Dixie modererade med moderastisk finess ett antal representanter för det offentliga Sverige och Örebro, länet och kommunen. Först på scenen, moderata ministern Lena Adelsohn-Liljeroth. Hon innehar ämbetet som kultur- och idrottsminister.

-Vad är det, inom politiken, för skillnad på kultur och idrott? undrade Dixie.

-Idrotten brukar normalt klara sig självständigt, medan kulturen behöver mer insatser av politiken, klargjorde Lena Adelsohn-Liljeroth. Dixie lockade fram Lenas idrottsbakgrund, som i tidiga år startade med avsky för skolgymnastiken, men som i vuxna år övergick i stor hängivenhet för jogging. Imponerande tjugosju avklarade tjejmilar finns på meritlistan förutom ett antal halvmaror. Synd att Lena inte växte upp i Örebro med stadens imponerande traditioner inom gymnastiken, en Karin Lindén, en Kjell Grane eller någon av stadens andra gymnastikledarikoner hade säkert bjudit henne på en bättre idrottsstart i livet, tänkte krönikören. Lena avslöjade dessutom att hon är ingift Djurgårdare.

Landshövding Rose-Marie Frebran berättade, på Dixies fråga, att hon sitter med i Svenska fotbollsförbundets (SvFF) styrelse som representant för Föreningen svensk elitfotboll (SEF), där hon är vice ordförande. Hennes stora engagemang för ÖSK-fotboll är väl mer känt. Hon stred som en tigrinna mot fotbollsmaktens patriarkaliska maktetablissemang under den, av många ansedd som orättfärdiga, process där ÖSK på ekonomiska grunder till slut flyttades ner från högsta divisionen. Landshövdingen menade att det engagemanget hade sin förklaring i att hon ansåg att det gällde så mycket mer än Örebro och fotbollslaget ÖSK. Det var en fråga som berörde hela regionen. Därför var det en mycket angelägen fråga. Frågan om hennes eget utövande av idrott besvarades med ett enkelt: Nej. Jag rör mig, jag tar t.ex. aldrig hissen i slottet, det blir trapporna. Hon hade f.ö. inte sett några spöken på de promenaderna, vilket inte behövde innebära att ”Turistspökvandringarna” skulle vara lika befriade från sådana upplevelser.

Lena Baastad och Raul Björk var nästa gäster på scenen. Först ”Rulle”, ordförande i Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). På Dixies fråga om Rulles egen anknytning till idrottsutövande får vi reda på att Raul blev Värmlandsmästare för juniorer i fotboll med IFK Skoghall och att han även spelade mot Tomas Nordahl i dennes sista juniormatch. Resultatet i matchen gick förlorat i skrattsalvorna från åhörarna i Länsmuseet.

Dixie upplyste om Rauls ledarroll i ÖLIF, ÖLFF (Örebro läns fotbollsförbund) och SvFF, där Raul är ordförande i SvFF:s anläggningskommitté. På frågan om Örebro kan hålla sig kvar på toppen svarade Rulle: ”Det är den stora utmaningen, att behålla platsen som nummer ett! Örebro är på väg in i idrottens finrum i bandy och ishockey. Basen för att överhuvudtaget få fram verksamheter som kan nå fram dit är, breddidrotten!” Raul betonade den oerhört viktiga roll som artontusen ideella ledare runt om i länet har.

-Tre kvinnor på scenen, fastställde Dixie. En manifestation i sig självt i den ofta manstyngda idrottsvärldens beslutsfattarforum. Rose-Marie Frebran, Lena Adelsohn-Liljeroth och Lena Baastad.

Lena Baastad, kommunstyrelsens ordförande i Örebro sedan 2011. Lenas egen relation till idrotten präglas sedan barn- och ungdomsåren av som något som innebär glädje. Hennes norska påbrå innebär att hon automatiskt betraktas av omvärlden som en skidentusiast. Det erkände hon att hon dock inte är. Hon är en flitig användare av sin motionscykel. I sin politiska roll framhävde Lena betydelsen av föreningsverksamheten, och den stolthet hon själv känner inför det stora arbete som läggs ner i de många idrottsföreningarna i kommunen.

-Plats för de verkliga vinnarna av utmärkelsen Örebro - Sveriges Bästa Idrottsstad, utövarna, proklamerade Dixie. Först på scenen ÖSK-fotboll, som representerades av Ahmed Jasin och Magnus Wikström. Dixie passade på att nämna att allt som man kan tänkas vilja veta om ÖSK-fotboll finns f.ö. dokumenterat i Christer Bloms fantastiskt välskrivna och kunskapsspäckade bok: Örebro SK Fotboll 1908-1998. - Dixie erinrade Magnus om de stolta traditioner som han, som försvarsspelare, får vara med om att föra vidare, förebilder som Totten Gustavsson och Orvar Bergmark. Magnus betonade betydelsen i sina rötter i BK Forward som en viktig grund för sina framgångar inom fotbollen och den stolthet han också kände som delaktig i den fina idrottsutmärkelse som Örebro stad fått. Även Ahmed poängterade sin fotbollsfostran i BK Forward. På Dixies fråga om hans ursprung i Bagdad, svarade Ahmed att han fortfarande höll kontakt med sina släktingar, men idag fungerar hans svenska bättre än arabiskan. Att det inte alltid startar med succé säger väl resultatet i Ahmeds allsvenska debut 2011; 1-2 hemma på Behrn arena mot Kalmar FF, påminde Dixie.

Mer fotboll på scenen i form av KIF Örebro damfotbollstjejerna försvararen Sara Larsson och målvakten Nina Fellbrant. Sara, du skulle ju egentligen inte vara här, inleder Dixie, berätta! - Nej, säger hon, jag skulle ha varit med på en landslagsresa, men tyvärr så har en skada satt stopp för det. Ett hundra landskamper imponerar, säger Dixie. Sara berättar att hon uppskattar, som inflyttad, Örebro som en trivsam stad med ett stort utbud av idrotter på hög nivå. Dixie upplyser om Ninas meriter i F89-landslaget. Nina, med ursprung i Västergötland, gladde sig att få göra allsvensk debut 2011, men att hon tyvärr just nu jobbar med rehabträning efter en korsbandsskada i ett knä.

Eder krönikör kan informera om ett forskningsprojekt, med Folksam som drivande, som i dagarna kommer att publiceras angående de många knäskadorna i damfotbollen. Forskningen visar att de fysiska skillnader som finns mellan män och kvinnor på ett påtagligt sätt märks i benmuskulaturens uppbyggnad. En konsekvens av detta är att ett speciellt utarbetat träningsprogram för tjejer har tagits fram. Enligt forskningsresultaten kommer detta att minska antalet knäskador kraftfullt.(70 %, enligt min källa på Folksam, Olle Dahlkvist).

-Ett musikaliskt namn har vår nästa gäst på scenen, vitsar Dixie, -mannen med de gyllene handlederna- säger han också, och vi fick del av en lektion i innebandy från en match mellan två klubbsportutövare…. Bandyprofilen Dixie och hockeystjärnan Lars "Mozart" Andersson. Vem som stod för lektionen? "Mozart", mannen med de gyllene handlederna, enligt Dixie. "Mozart" ville gärna framhålla sin idrottsuppväxt i Rynninge IK. Det finns minsann fler klubbar än BK Forward, menade "Mozart", som gör en stor insats i Örebro, Rynninge IK har också fostrat många profiler genom åren som tagit sig ut i den stora fotbollsvärlden. Mozarts karriär som framgångsrik hockeyspelare bestod i talangen att vara målskytt, en skyttekung, enligt Dixie.

-Det var många målvakter i mitt lag som jag inte kände igen, jag var ju aldrig i egen zon. Jag höll ju till i anfallszonen! bekräftade "Mozart". Vad säger du om dagens ÖHK, inflikade Dixie. Vi är på G, sa "Mozart". Vi har, med Behrn Arenaområdet, det bästa arenaidrottsområdet i Sverige på gång, som bl.a. gör det möjligt för ÖHK att platsa i de finaste sällskapen.

-Det syns att ni inte representerar badmintonsporten. Så presenterade Dixie nästa scenframträdande. De tre killarna i Black Knights fyllde upp hela scenen så den mindre voluminösa moderatorn Dixie knappt fick plats. Black Knights sade själva att de, trots att deras sport, amerikansk fotboll, är en relativt liten sport i Sverige, kände delaktighet i och stolthet över Örebros utnämning till årets idrottsstad. En mer ingående förklaring till de, för den breda idrottsallmänheten okända, taktiska termer och begrepp som de använder sig av föll utom ramen för dagens scenframträdande. Idrottsministern skickade med ett påpassligt inpass att pojkarna med hjälp av sina fysiska företräden väl var skickade, att bara med sin närvaro, ha en positiv inverkan på de mer stökiga händelser som Örebro drabbats av, och ge speciellt stadens unga flickor en tryggare känsla. Dixie tackade de ”Svarta Riddarna”, Black Knights med ett LYCKA TILL!

Fyra kvinnliga representanter under dagens begivenhet, Sara Larsson, Nina Fellbrant, Rose-Marie Frebran och Lena Adelsohn-Liljeroth befann sig på scenen då Reinar Johansson, ÖLIS museiutskott, den drivande för hela utställningens tillblivande, äntrade scenen med två saxar i handen. Landshövdingen och kultur- och idrottsministern fick var sin sax. På moderatorn Dixies och Reinars taktfasta nedräkning invigningsklippte de två, Rose-Marie och Lena, samtidigt av det blågula bandet som spärrade vägen till utställningen, Örebro - Sveriges Bästa Idrottsstad. Lennart Sundmarks smattrande trumpetfanfar befäste slutligen invigningen.

Samvaron fortsatte en trappa ned bland de iordningställda montrarna. TV-reportrar, TV-kameror, journalister, fotografer, prominenser, funktionärer från ÖLIS, idrottslegendarer och övriga besökare blandades under igenkännande och sakkunniga kommentarer bland utställningsmontrarna.

En mycket nöjd Bo Astvald, ÖLIS ordförande, meddelade undertecknad att detta nog var det mest publikdragande arrangemang som gått av stapeln sedan ÖLIS bildades. Enligt personalen på länsmuseet hade ca 300 personer passerat entrén.

/Rolf Lundin
 

Bilderna är klickbara till större bilder i nya fönster.
Fotografer: Kenny Tunmats och Sören Löfvenhaft
 

    
   
   
   
   
   
   
 
Ronnie Peterson
 

9 mars 2011 öppnades en utställning om Ronnie Peterson (1944-1978), specifikt gällande åren 1967-73 då han rönte stora framgångar i Mont Carlo bl.a. Utställningen kan beskådas till åtminstone oktober månads utgång 2011.


Örebro Simsällskap 140 år

Sveriges 3:e äldsta förening presenteras i en ny jubileumsbok. 23 ÖSS-profiler presenteras på stortavla. Pågår parallellt med ovanstående utställning om Ronnie Peterson.
 

 Bilderna är klickbara till större bilder i nya fönster


 
 

 
 

 
 
 
 
Utställningar 2010
 

O-ringen 1979-2000 (Avslutad)

Onsdagen den 9 juni invigdes utställningen som omfattar de två stora orienteringsarrangemang som avhållits i vårt län nämligen "O-ringen 1979-2000".
 
Den fanns i våra lokaler hela sommaren och är ett av de exempel som uppmärksammar årets (2010) upplaga av O-ringen med huvudort Örebro.
 
Invigningen denna dag och av nämnda utställning började med att ÖLIS ordförande Bosse Astvald hälsade välkommen samt presenterade de som skulle medverka i ceremonin.
 
Först ut var museiutskottets ordförande Reinar Johansson som informerade om de praktiska förutsättningar som gjorde att utställningen överhuvudtaget kunde bli av och framförde då också ett speciellt tack till ett par sponsorer, nämligen NCC och NA (Nerikes Allehanda) som bidragit med grundmaterial och foton.
  
Ett särskilt tack framfördes också till Gunnar Hagsten och Lasse Segelberg som också tillsett att utställning blev så tilltalande som den är.

Andra personer som medverkat i framtagning av material och berättelser och utan vars hjälp det heller inte blivit någon utställning är Rolf Gunnarsson och Kåre Schortz i Almby IK så även Hans Hallblom tillsammans med Maud Larsson inom OK Tisaren.
  
Rolf Gunnarsson påpekade en detalj, nog så viktig när man beskådade O-ringenutställningen, det att notera bl.a. på de olika sätt markeringar gjordes vid de olika kontrollerna/skärmarna på de avverkade O-ringen/5-dagarstävlingarna 1979 och 2000.

Formella invigningen av vår utställning, i form av att ett blå-gult band klipptes av, utfördes av länsmuseets chef Mikael Eidergård och förre generalsekreteraren 1979 Rolf Gunnarsson, som tillsammans klippte av bandet med var sin sax.
 
 

Bilderna är klickbara till större bilder i nya fönster
 

   
   
   
   
   
   
 
Utställningar 2009
 
Utställningslokalen öppnad

Basutställningen i våra lokaler är nu åter öppen att beskåda.

Utställningen bygger på både äldre och modernare idrottsbilder.
Här finns även en multimediautrustning med unikt filmmaterial där du själv kan uppleva stora idrottshändelser som genom åren förverkligats av Sveriges Television.

Välkommen till oss, vi finns på Engelbrektsgatan 3 Örebro (Örebro Läns Museum)

Öppettider: Tisdag 9-18, Onsdag 12-21, Torsdag 9-18, Fredag-Söndag 12-18

 
 Ny attraktion
 
Med viss stolthet och stor glädje hälsar vi våra idrottsintresserade gäster välkomna till vår nya attraktion på idrottsmuseet. Genom ett generöst erbjudande från Sveriges centralförening för idrottens främjande (SCIF) har vi nu tillgång till hela deras mycket intressanta filmarkiv.

Tack vare detta kan vi nu återuppleva dramatiken och spänningen i alla våra klassiska idrottsupplevelser. Anders Gärderuds hinderlopp i Montreal 1976, Patrik Sjöbergs världsrekord på Stockolms Stadion, Jesse Owens succé i Berlin och Ingos matcher mot Floyd är bara några av dem. I nuläget har vi tillgång till c:a 250 inslag. Du väljer själv vilka inslag du vill se. Under året kommer filmarkivet att utökas och totalt blir det c:a 400 inslag.
 
Det är journalisten Jens Lind, SVT Sport som har valt inslagen efter det att han grävt i SVT-arkiven.
Utställningar 2008



"Sportklubben 100 år"

Att Örebro Sportklubb fyller 100 år i år är väl känt i idrottskretsar. Jubileet har uppmärksammats i flera sammanhang både i media och på Behrn Arena. Firandet inleddes redan i augusti med ett uppskattat "Stort Kalas" för ungdomar på Stortorget i Örebro där ungdomarna bl.a. fick prova på fotboll, handboll, bandy och innebandy. I september kom Jubileumsboken om ÖSK:s historia ut. En mycket intressant och läsvärd bok på 352 sidor som visar sportklubbens hela historia. Boken kommer att finnas att köpa i samband med jubileumsutställningen som är öppen fr.o.m. den 18 oktober.

/red
 
 
Jubileumsutställning 7 maj-31 augusti 2008
Svensk fotbollshistoria. 60 år OS-guld - 50 år VM-silver
 
 
"1948-1958 en glansfull period för svensk fotboll" sade Raul Björk när han invigde utställningen om OS-guldet 1948 och VM-silvret 1958.

Utställningen speglar två fantastiska framgångar för svensk fotboll, de allra största genom tiderna. Båda jubilerar i år, dels 60 år för OS-guldet 1948 i London dels 50 år för VM-silvret 1958 i Sverige. En central gestalt vid båda dessa stora framgångar var den engelske tränaren George Raynor (som dessutom hade ansvaret vid VM-bronset i Brasilien 1950 och OS-bronset i Helsingfors 1952). Fyra deltagare från 1948 - Nils Liedholm, Gunnar Gren, Torsten Lindberg och Kalle Svensson - var med även 1958.
 
Efter finalen mot Brasilien blev Orvar Bergmark och Lennart "Nacka" Skoglund uttagna i världslaget.
  
Under VM 1958 spelades en match på Eyravallen i Örebro, de blivande bronsmedaljörerna Frankrike slog Skottland med 2 -1.
 
Vid utställningen, som alltså pågår under tiden 7 maj-31 augusti, berättar vi med hjälp av film, bilder och ett stort antal föremål (bl.a. rariteter tillhörande Thomas Nordahl, Bengt "Julle" Gustavsson, Agne Simonsson och Åke "Bajdoff" Johansson) om hur det gick till när Sverige kom med på fotbollens världskarta. 

/Red
 
Utställningar 2007
Världens bästa rallyförare
Två världsmästare på scenen när utställningen om Stig Blomqvist invigdes
 

Den 29 juni 2007 blev en minnesvärd dag för Stig Blomqvist, dels gick han upp ledningen i Midnattssolsrallyt dels avslutade han dagen med att i strålande kvällssol inviga utställningen om sin egen otroliga rallykarriär. Inramningen av invigningen blev värdig en världsmästare, stor folkfest när Midnattssolsrallyt hade målgång vid Slottet i Örebro och stor fest vid Länsmuseet där publiken i väntan på Stig Blomqvist läskade sig med cider och salta pinnar samtidigt som de underhölls med härlig musik av Olle Söderlund välkända kvintett. Strax innan utsatt tid och direkt efter målgång kom rallykungen körandes i sin rallybil genom Slottsparken. När han klev ur bilen på Engelbrektsgatan (tillfälligt avstängd) kom meddelandet om att han gått upp i ledning vilket naturligtvis utlöste en stor och varm applåd. 
Med några korta och välvalda ord av vår ordförande Rolf Hallgren och Mia Uddén från Länsmuseet hälsades alla välkomna varefter invigningsvärden Sveneric Eriksson tog över genom att intervjua Stig och berätta skojiga episoder som de upplevt tillsammans. Stig som tävlat i snart 50 år, hade mycket att berätta, publiken fick se och höra en ny sida av Stig Blomqvist, han är inte bara rallyförare han är också en god underhållare. I publiken upptäckte Sveneric en annan världsmästare- Björn Waldegård - som kallades upp på podiet där han på ett ödmjukt (?) och trevligt sätt tackade för att Stig påbörjade sin proffskarriär några år senare än han själv vilket gjorde att han i under några år kunde härja fritt utan större konkurrens. Det blev annat senare när Stig på allvar gav sig in i leken. Rolf Hallgren förklarade utställningen för invigd, Stig klippte bandet och därefter blev det tillfälle att se utställningen som visar en del Stig Blomqvist unika framgångar inom bilsporten.

Bland besökarna fanns rallyexperten och Saabmuseets chef Peter Bäckström som levererat en stor del av utställningens bild- och filmmaterial. - "Grattis till en fin utställning, jag är mycket imponerad och jag kommer tillbaka, då ska jag kan ta mig god tid att se allt detta" blev hans slutkommentar. Kul tycker vi.

Red 


Olle Söderlunds kvintett

Förväntansfulla åskådare

Sveneric Eriksson intervjuar 
Stig Blomqvist
     

Björn Waldegård blev också intervjuad

Stig Blomqvist klipper bandet till utställningen om honom själv

Publikbild


 

 
Utställningar 2006
Utställning Tecknar-Anders bästa


Lars-Gunnar Björklund och Tecknar Anders med fru på vandring i Örebro Centrum

Artikel plus bildspel i Nerikes Allehanda från Tecknar-Anders invigning av utställningen 10 november 2006 på Örebro Läns Museum finns ej arkiverad. 

Läs vad radio- och TV-profilen Lars- Gunnar Björklund skriver om sin vän och kollega Tecknar-Anders på sidorna 23-24 i Idrottsarvet nr 40 . Länk här!

 

 
Utställning Kumlaidrotten

En utställning med temat Kumlaidrotten genom tiderna pågick under tiden 19 maj - 30 oktober 2006. Utställningen visades vid Örebro Läns museum.

Under tiden 9 december 2006 - 28 januari 2007 visades utställningen i lilla utställningshörnan på biblioteket i Kumla.
 

 
 


Rolf Hallgren, ordförande i 
Örebro Läns Idrottshistoriska 
Sällskap, i samspråk med
utställningens invigningstalare 
Dan Åke Moberg, kommunalråd i Kumla


Werner Hardmo från IFK Kumla 
har satt fler världsrekord i gång 
än någon annan. Under 1940-talet 
slog han världsrekord 22 gånger 
på distanser från 3 000 meter till 
tio engelska mil. Han vann 91 tävlingar 
i rad och ansågs under många år 
som i det närmaste oslagbar.
Här tillsammans med hustru Maj-Britt, 
även hon framstående gångare men 
också hanbollstjej m.m.

 
Utställningar 2005

Berättelsen om Orvar Bergmark

Utställningen "Berättelsen om Orvar Bergmark" genomfördes 2005 i Örebro. Sommaren 2006 har Orvars hembygd Byske i norra Västerbotten haft utställningen och under hösten 2006 visades den i Helsingborg.

Klicka [här] för att se ett bildspel från utställningen och dess invigning i Örebro. Bildspelet öppnar i ett eget fönster men kan, beroende på uppkopplingshastighet, ta lite tid att ladda ner.

 
 

Caféträffar | Möten | Utställningar | Resor/Övrigt

   
Uppdaterad: 2017-10-26