Månadens profil - Anna-Lena Kanto/Fahlström & Wall of Fame

Vi kommer att presentera de fyra nya deltagarna i Wall of Fame, på denna sida, onsdag 11 maj kl 10.00. Anmäl dig redan nu! Klicka här för att anmäla dig till caféträffen på Slottet, tisdag 17 maj. Örebrobasketens golden guard och gyllene era. Anna-Lena Kanto/Fahlström älskar lagidrotten. Fotboll eller basket spelar ingen roll. En boren lagkapten i attityden. - Jag jobbade hårdast, jag tränade hårdast och försökte vara en förebild för laget. För henne ligger utmaningen - och belöningen i att få ihop lagpusslet. Då kan man gå hur långt som helst. Hon spelade både basket och fotboll under uppväxten i Vintrosa. Pappa Christer Fahlström var tränare för lite äldre tjejer i Vintrosa IF. Anna-Lena hängde på trots ålderskillnaden. Och när det inte var basket lirade hon fotboll på Björkvallen i Latorp. - Jag växte praktiskt taget upp där. Men Anna-Lena Kanto är basket. På meritlistan har hon 93 landskamper och sju SM-guld – tre i Arvika och fyra i Nerike Basket, ett JSM-guld - och en silvermedalj i Europacupen. Hennes basketresa började i KFUM Örebro. Hon var då tolv. Tre år senare flyttade hon till Huskvarna. Hon skulle börja på riksidrottsgymnasiet där med specialisering på basket. - Det var inte smärtfritt att flytta hemifrån vid femton trots att jag flyttade in hos en familj med utflyttade barn. Två år senare värvades hon till Arvika Basket. Hon fick gå klart gymnasiet i Arvika. I övrigt var det bara basket. En basketbubbla kallar hon sina tre år där. Hon debuterade i elitserien, juniorlandslaget och seniorlandslaget. Hennes Arvika tog hem tre SM-guld i rad. Och 1991 vid Europacupens finalspel i Barcelona slog Arvika i semifinalen Elektrosila Leningrad men föll i finalen mot italienska Cesena. Anna-Lena Canto blev proffs i Italien – i en vecka. Kapaciteten fanns men hjärtat var inte med och hon tackade för sig. Det har hon aldrig ångrat. Hon skrattar när hon berättar episoden. Då hade hon återvänt till KFUM Örebro som i sin tur återvänt till Elitserien. Klubben var på väg att under sponsors namnen Bro Basket och Nerike Basket varva upp för klubbens gyllene 90-tal med publiktryck i Idrottshuset, idel topplaceringar och fyra SM-guld. Där Anna-Lenas ledaregenskaper, spelsinne och kyla i straffkasten firade triumfer i rekordjämna finalspel. Inte ens den whiplashskada hon ådrog sig när hon på cykel kolliderade med en bil hindrade henne från att komma tillbaka i gammalt slag. Lite snöpligt lades Nerike Basket ner i början av 2000-talet. Lagets kulturbärare Anna-Lena, hennes far Christer Fahlström, ordförande och coachen Kent Lindahl hade av olika skäl slutat och ekonomin var dålig. Idrotten finns dock kvar i hennes liv. Sönerna spelar fotboll. Och hon är idrotts- och samhällskunskapslärare på Virginska skolans idrottsprogram. - Tjejer inom elitidrotten behöver så mycket support, push och stöd för att våga bli bäst. Det jobbar hon med varje dag. Det gör lagkaptener. Dixie Ericson Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 51 år 2012. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Legendariska Anfield - Liverpool FC:s hemmaarena

Anfield är en världens allra mest kända och mest legendariska fotbollsarenor. Hemmaarena för Liverpool FC, ett av världens allra främsta och bäst spelande fotbollslag. Bästa sättet att närma sig Anfield på matchdagen är att börja med en öl på anrika puben The Albert. Den har klokt bevarats i anslutning till arenan. Därefter tar vi oss smidigt in till vår plats på Anfield. Vi slås av den genomgående familjära stämningen samt arenans öppenhet. Och visst kokar hela Anfield mäktigt när över 50 000 supporters, precis innan avspark, tillsammans sjunger ”You'll Never Walk Alone”. Anfield invigdes 1884 och byggdes av John Houlding. Noterbart är att mellan 1884-1892 var arenan spelplats för Everton. Men Everton upplevde hyrorna som för höga och byggde några hundra meter från Anfield egna Goodison Park. John Houlding stod då utan hyresgäst och lösningen blev att Liverpool FC bildades 1892. Huvudläktaren Main Stand uppfördes 1895. Den har byggts om ett flertal gånger, senast 2014. Den har idag en publik kapacitet på nära 20 000 sittande. Byggnaden innehåller moderna faciliteter för spelare, media, sponsorer och publik. Kemlyn Road Stand hette ursprungligen läktaren på andra långsidan. När Liverpool FC 125 års jubilerade 2017 ville klubben hedra sin mest legendariske spelare/ledare genom tiderna och döpte om läktaren till Sir Kenny Dalglish Stand. Anfield Road Stand, på kortsidan ger plats för bortalagets supportrar. Det finns planer/möjlighet att utöka denna läktare för en ökad total kapacitet. Den mest kända och mytomspunna sektionen är The Kop där hemmaklacken håller till. Här klingar ramsorna outtröttligt och här stiger jublet som högst i fotbollsvärlden. Den totala publikkapaciteten är numer 54 074 men rekordet ligger på 61 905, vilket noterades 1952 i en match mot Wolverhampton i FA-cupen. Anfields erbjuder supportrarna en av fotbollens bästa och mest välarrangerade Stadion rundvandring. Under turen kombineras guidningen med att alla besökare utrustas med ipad. Det gör att turen är mycket uppskattad av såväl de mindre fotbollsintresserade som de mer nördiga vilka i ipaden kan göra ett oändligt antal fördjupningar med videos om Liverpool FC. Thomas Eklund Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 66 år 2019. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Fyra nya i Wall of Fame

Tisdag 17 maj ”Wall of Fame” Rikssalen, Örebro Slott. Träffen startar kl 14.00 och Ceremonin kl 15.00. Avgift 100 kronor. Fyra nya idrottsaktiva utses till länets Wall of Fame. De uttagna har vunnit EM, VM och OS guld. Framträdande inom både lag- och individuella idrotter. Medverkan av vår landshövding Maria Larsson. Anmälan till caféträffen sker genom epost, idrottshistoriska@telia.com, eller brev och ska vara ÖLIS tillhanda senast fredag 13 maj. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Ridsportminnen

Ridsportminnen Tisdag 19 april kl 14.00 Susanne Gustavsson / Ulf Eriksson / Bengt Nilsson Vi möter tre av länets mest rutinerade och kunniga ridsportprofiler med erfarenheter och minnen som ryttare, ridlärare, domare, tävlingsledare och banbyggare. Plats ÖLIS klubblokal, Järntorgsgatan 3 Deltagandet kan ske utan kostnad och ingen anmälan behövs i förväg. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Jens Lind med Pia & Ulf Sterner - förgyllde årsmötet!

Nära 200 medlemmar samlades i Frimis Salonger, onsdagen 6 april, för att delta i årsmötet samt lyssna på Jens Lind och Pia & Ulf Sterner. Med utgångspunkt från filmer ur SVT-serien ”Hockeyns historia” intervjuade journalisten Jens paret Pia och Ulf. Ett par som levt ihop över 50 år. Jens, med Sveriges främsta berättarröst, började med en film från Sveriges segermatch mot Kanada med 4–1, vid VM i Stockholm 1963. Ulf gjorde tre mål och Tumba ett mål. Efter slutsignalen sprang Ulf och Tumba, under publikens ovationer, upp till kung Gustaf VI Adolf för att mottaga dennes hyllning till målskyttarna och vinsten. I ord och bild beskrevs hockeylegenden Ulfs sagolika karriär. Den började i Deje och gick via Forshaga till Göteborg och Västra Frölunda. Landslagsdebut som 17:åring mot Finland, år 1958. VM-guld i Colorado år 1962 efter en historisk vinstmatch mot Kanada. Förste svensk i NHL, New York Rangers, säsongen 1964–65. Förde fram utöver Västra Frölunda också Rögle BK och Färjestads BK till etablerade elitlag i svensk hockey. Pia och Ulf träffades första gången när Pia gjorde en intervju med Ulf för sin skoltidning i slutet av 1960-talet. Pia började åka skridsko som 4:åring och valde som en kvinnlig pionjär att spela ishockey. Aktivt fick Pia spela med killarna i olika lag. Sedan följde en stor ledargärning som ishockeytränare, vilken kulminerade i rollen som förbundskapten för Tyskland och Sveriges damlandslag. Kuriosa är att Pia är Europamästare i karate och kommit trea vid VM i styrkelyft. En mycket minnesvärd eftermiddag avslutades med stora och långa applåder för Jens, Pia och Ulf samt att de fick en i trä snidad ljusstake, utförd av Lasse Henningsson, som tack för ett legendariskt och trivsamt framträdande. Källa Hockeyns historia – tre delar SVT Play Årsmötet 2022 Innan Caféträffen med Ishockeytema genomfördes ÖLIS årsmöte. Till mötesordförande valdes Björn Åqvist och till sekreterare Kerstin Pedro. Jan Andersson omvaldes till ordförande. Ledamöterna Thomas Eklund, Kerstin Pedro och Björn Reineborg omvaldes på två år. Håkan ”Lillis” Olsson utsågs av årsmötet till Hedersmedlem och mottog diplom och blommor. Bild På bilden syns Ulf Sterner, Jens Lind och Pia Sterner - Jan Andersson, ordförande, uppvakta, Hedersmedlemmen, Håkan ”Lillis” Olsson - ÖLIS årsmötesdeltagare. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Månadens profil - Kent-Erik Andersson

Från Örnsro till Madison Square Garden Kent-Erik Andersson är ett av Örebros allra största hockeynamn genom tiderna. När han 1971 som 20-åring värvades till Färjestads BK blev han originellt nog uppringd av ÖSKs bandylegendar Sven Bergström. Han ville att Kent-Erik skulle spela bandy i ÖSK om han blev ett ettårsfall. Den risken fanns men Kent-Erik fick dessbättre grönt ljus av ÖSKs hockeysektion. - Jag gick under min ÖSK-tid rätt över till bandyn när hockeysäsongen var slut. Den slutade tidigt då. Enligt Kent-Eriks blev det bara så att hockeyn fick förtur. Utifrån ett självklart val eftersom han redan som 16-åring debuterat i A-laget. Kent-Erik var verkligt allround. - Vi vann pojk-SM i bandy genom att slå Broberg i finalen på Söderstadion. I fotboll var han med att ta hem ett pojk-SM i ÖSKs färger. Fotbollsledningen vill förmå den talangfulle mittfältaren att sluta spela hockey. Men det ville inte Kent-Erik som skrev på för IFK Örebro i fotboll. Hockeykarriären började i IF Eyra med rinkar på Örnsro. I ÖSK hann han med en säsong i A-laget, 1970-1971. Han har höga tankar om ÖSK-tränaren Lennart Höglander som var viktig för honom. ÖSK gick till kval - men föll. Kanske hade laget lyckats nå högsta serien om Kent-Erik och Yngve Hindrikes förblivit skadefria. - Jag hade en fingerskada och prövade att spela ett tag. Men det gick inte. Han minns fortfarande kvalet mot KB Karlskoga 1971. Ett avancemang hade kanske ändrat ÖSKs hockeyhistoria och förhindrat nedläggningen den följande säsongen. Kent-Erik gjorde succé i Karlstad. Tre Kronor kallade och han spelade flera VM och en Canada Cup. 1977 var han lysande både i Elitserien och landslaget. I VM erövrade Kronorna en silvermedalj. Och Kent-Erik tilldelades Guldpucken som Sveriges främste spelare det året. Nu väntade NHL på den reslige högerskytten med det fina spelsinnet. Första klubbanhalt var Minnesota North Stars. Slutligen köptes han av New York Rangers och spelade där 82-84. NHL hade inte då lika många lag och föga multikulturell. -Det var 90 procent kanadensare, 9,5 procent amerikaner och 0,5 procent svenskar. Rinkarna var mindre och det gällde att hålla sig undan från slagsmål. Kent-Erik återvände till Sverige 1984 och spelade ytterligare två säsonger i Färjestad. Proffstiden var över. Och han började arbeta som säljare i ett dataföretag. Han låter litet som en värmlänning när han beskriver det aktuella vädret i Karlstad. Efter 40 år där är det säkert naturligt. Dixie Ericson Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 51 år 2012. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Autografsamlande och sista chansen till anmälan!

Sista chansen att anmäla sig till Årsmötet med Ishockeytema. Anmälan till caféträffen sker genom epost, idrottshistoriska@telia.com, eller brev och ska vara ÖLIS tillhanda senast fredag 1 april. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Samla autografer är något som skett under flera århundraden. Storhetstiden var i mitten av 1900-talet. Idag har denna ädla samlarkonst delvis ersatts av selfies. Autograf är en handskriven namnteckning av någon oftast bemärkt person. Att teckna sitt namn ersatte äldre tiders sigill och bomärken. I Sverige stiftades redan 1877 det Svenska Autografsällskapet, som samtidigt började ge ut en tidskrift med personhistoriskt innehåll. Omfattande svenska autografsamlingar finns bevarade på Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Under 1900-talet kom autografsamlandet att utvecklas till ett eget insamlade av kända mäns och kvinnors namnteckningar. Idrottare var särskilt eftertraktade. Men intresset lever kvar och så sent som år 2010 bildades Sveriges Autografsamlares Förening. Autograferna är hämtade ur journalisten Henrik Brändhs imponerande och unika samling av originalautografer. De unika autograferna är på Muhammed Ali, Pelle Lindbergh-Sveriges bästa målvakt genom tiderna, Renne Lacoste-tennisspelare och kläddesigner, Pele, Jesse Owens och Maradonna. Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 65 år 2019. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Många anmälda - men plats för fler

Onsdag 6 april Årsmöte samt Caféträff med temat ”Ishockeyns historia”. Frimis Salonger, Frimurarlogen Träffen startar kl 14.00 och Årsmötet kl 15.00. Avgift 100 kronor. Verksamhetsberättelsen finns tillgänglig på vår hemsida och på kansliet samt delas ut vid årsmötet. Speciellt inbjudna gäster är TV-profilen Jens Lind, samt idrotts paret Pia & Ulf Sterner. Anmälan till caféträffen sker genom epost, idrottshistoriska@telia.com, eller brev och ska vara ÖLIS tillhanda senast fredag 1 april. Du finner verksamhetsberättelsen för ÖLIS år 2021 här. Klicka här för att anmäla dig till caféträffen. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Udda lirare i fotbollens värld

Tidigare ÖSK spelaren Ronald "Rolle" Åman har tillsammans med Lars Nylin skrivit boken ”Udda lirare i fotbollens värld”. Den skildrar 100 starka, manliga, karaktärer inom fotbollen, boken är ett måste för fotbollsnörden. Tyngdpunkten ligger på spelare vilka var udda redan under sin spelarkarriär. Urtypen för en udda lirare är fransmannen Eric Cantona. En fotbollsspelare som konstnär och en konstnär som fotbollsspelare. Av de 100 udda lirarna är 12 från Sverige, fyra har kopplingar till vårt län. Martin Bengtsson var ett Sveriges största framtidshopp i fotboll. Spelade i ÖSK och pojklandslaget innan han blev ungdomsproffs i Inter. Men drömmen i Italien blev snart en mardröm. Tiden i Italien har Martin skildrat i boken ”I skuggan av San Siro” och i en pjäs med samma namn. Pelle Blohm beskrivs som en rastlös själ som gjorde en pionjärresa till Kina och har spelat för åtta olika klubbar under sin karriär. En innermittfältare som alltid var spelbar och lika ofta hittade luckor för sina passningar. Mats Rubarth är rockkillen från Örebro som via IK Sturehov och ÖSK hamnade i AIK. Mats spelade en landskamp för Sverige men är mest känd för att tillsammans med Clas Cronqvist vara den mest utvisade spelaren i allsvenskan. Hela sju gånger blev Mats utvisad under sina nära 200 allsvenska matcher. -Jag blev helt enkelt förbannad när jag blev av med bollen, förklarar Mats mycket ärligt. Rolf Zetterlund var tränare i ÖSK åren 1987-92. Mest känd för omdömet om att vara ”Den bästa spelaren i allsvenskan genom tiderna som inte spelat i landslaget”. Han blev också den första spelaren någonsin som erhöll Guldbollen utan att deltagit i landslaget. Rolf är även den äldste spelaren som fått Guldbollen, 38 år gammal. Under tiden i ÖSK förde Rolf först laget åter upp i allsvenskan från Div. 1 och därefter till dess absoluta topp. Idrottsplatsen i våra hjärtan Rolles tidigare bok ”Idrottsplatsen i våra hjärtan” beskriver i ord och bild 300 av landets cirka 2 500 idrottsplatser. I boken redovisas historik, evenemang, udda händelser samt anekdoter berättade av vaktmästare, ledare och andra eldsjälar. I boken finns det med sju idrottsplatser från Örebro. Högsta betyg, tre bollar, fick Grenadjärvallen och Skyllbergsvallen. De övriga idrottsplatserna är Behrn Arena, Kilsbergsvallen, Ramundervallen, Trängen och Norvalla. Thomas Eklund Källa; Bolen-Udda lirare i fotbollens värld Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 64 år 2018. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Månadens profil - Björn "Lurch" Andersson

”Lurch” - en enastående kanoniär i handbollsfamiljen Björn ”Lurch” Andersson är precis som en Lurch i tv-serien Familjen Addams en personlighet. Fysiskt välväxt och reflekterande. Närmare bestämt 1,98 lång. ”Lurch”, alias skådespelaren Ted Cassidy, var 2,06. - Namnet fick jag i juniorlandslaget på ett läger. Det var positivt tänkt och har aldrig besvärat mig. Tvärtom. ”Lurch” debuterade i ÖSK:s A-lag 1964. Han spelade samtidigt i pojk-, junior-, B- och A-lag. En fjortonåring med glupande aptit på liret är svår att stoppa. Bildligt och bokstavligt. Den tredje säsongen i A-laget dundrade han in 129 mål. ÖSK hade varit ett storlag på 50-talet men hade sjunkit till division III. Ett kraftigt föryngrat lag lyckades åter ta sig upp i division II 1966. Där hankade sig klubben kvar. Men 1968 klämtade klockan för ÖSK:s handboll som lades ner. Motiveringen var sjunkande publiksiffror, akut ledarbrist och dålig ekonomi. - Jag fick för mig att nedläggningen hade med klubbens hockey att göra. Den var väldigt dyr. Klubben måste välja – och valde att satsa på hockeyn. Björn ”Lurch” Andersson stod också inför ett val. Förre ÖSK-lagledaren Sven Olle Gårdrup ville locka honom till H43 i Lund. Det andra alternativet var IF Saab, Linköping. Östgötametropolen låg närmare till och han hade lite kvar i skolan. Dessutom rekommenderade en kompis laget. Resten är Saab-historia. Redan första året, 1968, knep han JSM, gjorde allsvensk debut och deltog i Europa Cup-spel. Han hade prövat på pojklagsfotboll och dito bandy i ÖSK. Nu blev det handboll för hela slanten. En tuff sport han gillar högt och rent. Han var ständigt punktmarkerad och fick ta mycket stryk. - Men det var sällan eller aldrig några hard feelings efteråt. Inget skrikande och gastande. Och det är bekvämt att vara oberoende av vädret. Framgångarna kom: Svensk mästare 1973 och 1974; vinnare av skytteligan 1973, 1974 och 1975; Årets spelare 1976. Första landskampen gjorde han 1969. Det blev totalt 113, tre VM och ett OS. I alla turneringar nådde svenskarna slutspelet men snubblade i medaljstriden. Intensiva handbollsår där han som mest kunde bo ihop med sina lag- och landslagskompisar upp till 75 dagar. ”Lurch” lyfter fram flera duktiga spelare som Lars ”Lappen” Enström och ÖSK-legendaren Rune Åhrling som han såg upp till. - Det är en upplevelse att ha spelat ihop med Olle ”Totten” Gustavsson och Bengt ”Bengan” Johansson. Båda kunde hålla ihop ett försvar och var duktiga lagspelare. År 1981 slutade skyttekejsaren Björn ”Lurch” Andersson af Restalundsvägen drabbad av upprepade skador. Dixie Ericson Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 50 år 2011. Ansökan om medlemskap här. Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap

Visa fler nyheter